Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Szalad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
745
Szymanski-Sädesrost
746
och flera häften sånger
Adam, dog 6 april
. F-t.
1916
enaktsoperan Hagith
m. m.
*Szymanski,
Moskva.
Szögyény-Marich [södjënj-märit j], L a d i s l a u s
von, grefve, ungersk diplomat, f. 12 no v. 1840
i Wien, d. 11 juni 1916 i Csór, ung. komitatet
Székes-Fehérvár, var från 1869 många år ungersk
riksdagsledamot (tillhörande först Deákpartiet, se-
dan de konservative) och blef 1883 aidelningschef
i österrikisk-ungerska utrikesministeriet. Han blef
1890 minister "vid kungliga hoflägret" och var
från 1892 till hösten 1914 österrikisk-ungersk am-
bassadör i Berlin. 1910 upphöjdes han till grefve.
På grund af hög ålder var S. 1914 veckorna före
Världskrigets utbrott ej vuxen sin post. Både från
tyskt och österrikiskt håll har gjorts gällande, att
vissa uttryck i hans depescher om tyska regeringens
hållning, hvilka sedermera i ententepropagandan
anförts som bevis på tysk krigsifver, skulle ha fått
vilseledande form på grund af bristande förmåga
hos S. att klart uppfatta och rätt återge de sam-
tal han i dem relaterat V. S- g.
Sågsjökanalen. Se V ä r m d ö.
*Sågsteklar. Päronspinnarstekeln är af bildad å
färgpl. II till art. Trädgårdens skadein-
sekter.
Sâllningstiden. Se Herrn hut are, sp. 564,
och Zinzendorf 2, sp. 800.
*Sånga. - 2. Socknen ingår nu i Sollefteå kon-
trakt, Härnösands stift. 721 inv. (1925). Kyrkan
är uppförd of ver en gammal, nu igenfylld offer-
källa. En annan gren af samma källåder gaf upp-
hof till Sånga hälsobrunn, som hade sin glans-
period på 1870-talet, då brunns- och badgästernas
antal uppgick till omkr. 500 årligen. 1894 upp-
löstes brunnsbolaget och brunnen förföll. På Sånga
mö höll Yästernorrlands beväringsbataljon 1848
- 98 sina öfningar. Se E. Modin, "Sånga kyrka
och dess hälsokälla" (i "Sv. turistförenrs årsskr."
1920). O. Sjn.
*Sångarf ester (sp. 42). En fjärde allsvensk
sångarfest hölls i Göteborg 1923 ; se därom Sven-
ska sångarförbundet. Suppl.
*Sångförening. Sp. 44 rad 25 nedifrån står
1854 bör vara 1845. - Akademiska sång-
föreningen i Helsingfors bildades af F. Pa-
cius 1840 och har efter honom haft många diri-
genter, bland hvilka framstå M. Wegelius, G.
Sohlström, K. v. Knorring, 0. Wallin och den nuv.,
tonsättaren B. Carlson. Kören har låtit höra sig
i Sverige vid studentmötet i Uppsala 1875 samt
under sångarfärd 1923 och vid Nordiska student-
sångarmötet i Stockholm 1924. Yid sistn. tillfälle
uppträdde där äfven den rent finska studentsång-
föreningen Ylioppilaskunnan l a u l a j a t
("Studentkårssångarna"), bildad 1883, som efter
hand fått inhemsk repertoar af finskspråkiga sånger
och till anförare har H. Klemetti (se denne. Suppl.).
- Svenska K. F. U. M. -kören nedlades 1922
och efterträddes af De svenske (se d. o.
Suppl.), hvars ledare H. Lindqvist 1925 efter-
träddes af E. Carelius och hvilken sångförening
nu har 60 aktiva medl. samt 1924 företog en
sångarfärd till Estland, Finland och Åland samt
1925 en lysande turné till Norge. Stock-
holms sångargille upphörde 1920. Om
Stockholms studentsångarförbund se
d. o. Suppl. - Stockholms allmänna
sångförening har 1925 fått till anförare
Hildor Lundvik (efter E. Carelius, som då valdes
till hedersdirigent). E. F-t.
Sångsällskapet D. S. Se D e s v e n s k e och
Sångförening, bägge i Suppl.
Sångsällskapet 0. D. Se Orphei drängar.
Säningsmannen, "illustrerad veckotidning för
svenska folket", utkommer sedan 1905 års början
i Stockholm. Tidningen grundlades af J. L.
Saxon (se d. o. Suppl.), som alltjämt redigerar
den. 1910 inköpte tidningen, som numera äfven
idkar en omfattande tryckerirörelse (7 pressar,
hvaraf l rotationspress), eget tryckeri. Firman
eger fastigheten Lästmakargatan 12. Affären om-
bildades 1914 till a.-b., och i detta ingingo grund-
läggarens två bröder, direktör Edvard Lindström
(ekonomichef) och boktryckaren David Lindström
(tryckerichef), samt hans son Lars Saxon (tillhö-
rande redaktionen). Aktiekap. är 50,000 kr., re-
servfonden 35,000 kr.; aktiemajoriteten är allt-
jämt i grundläggarens hand. "Såningsmannen"
utgår sedan fem år i en uppl. på 65,000 ex.; den
är den första tidning i Sverige med större upplaga,
som baserat sin spridning på utgiívarkorsband.
*Såsta. Jordegendomens areal är nu 77,s har,
hvaraf 38,? har åker och 36,9 har skog samt en
trädgård om 1,4 har. Stiftelsen "Höstsols" fon-
der uppgå numera (1926) till omkr. 615,000 kr.
Jfr Svenska teaterförbundet. Suppl.
Sate. Se Sauté.
Så tuktas en argbigga (Tärning of a shrew],
lustspel af Shakspere (se denne, sp. 269), uppf. i
Stockholm f. g. 1860. (Om samma pjäs i opera-
form se Götz, H.)
Säbbskär. Se S ebb sk är. Suppl.
*Säbrå omfattar nu 22,984 har, sedan ett visst
område, den s. k. Bondsjöstaden, l j an. 1922 öfver-
flyttats till Härnösands stad. 4,534 inv. (1925). S.
tillhör nu Domprosteriet, Härnösands stift. E. A-t.
*Säby. 1. Socknen omfattar nu som kommun
20,384 har med 3,877 inv. (1925). Tranås kvarns
municipalsamhälle samt Tranås köping jämte några
utanför dessa belägna hemmansdelar sammanslötos
l jan. 1919 till Tranås stad, som dock i ecklesia-
stikt hänseende tillhör S. församling, med undan-
tag af, att hela det i staden Tranås ingående områ-
det utgör ett särskildt skoldistrikt. E. A-t.
*Säbyholms järnväg är fr. o. m. 1914 efter om-
räkning 2,3 km. lång.
Säckdragare, S ack m al, zool. Se Björk-
säckmalen. Suppl
*Säekkräftor, zool., benämnas stundom ro t f o-
tingar. Se E a n kf o t i n g a r, sp. 1010.
Säcktoste, bot., namn på Ceanothus americanus
(se Ceanothus).
Sädeskropp 1. Spermatozo, anat., embryol.
Se Ägg 1. Jfr ock Spermatozoer.
Sädesproducerande kanaler, anat. Se Köns-
organ, sp. 644, och T est i k el, sp. 998.
* Sädesrost. Den å sp. 66 omnämnda mykoplas-
mateorien har ej kunnat bekräftas och är allmänt
förkastad af fackmännen. Brunrosten på hvete (sp.
67) har sin skålrost på Thalictrum, dvärgrostens
skålrost kommer till utveckling på Ornìthogalum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
