Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Söksvep ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som gaf S. plats bland de främste danske
prosaisterna.
P. E-t.
Söksvep. Se Minsvep. Suppl.
Sölasundet (estn. Soela wain), det sund, som
skiljer Dagö och Ösel.
Söljeflagan, del af Glafsfjorden (se d. o.).
*Sölvesborg har en areal af 844 har samt 3,934
inv. (1926). Tax.-v. af fastighet var 10,348,400
kr. 1924, hvaraf 337,700 för jordbruksfastighet
och 865,800 för bevillningsfri. Den bev.-taxerade
inkomsten var s. å. 3,328,770 kr. Den nya
stadsplanen godkändes 1921 af K. M:t. Vattenledning
anlades 1922–23, hvarvid af ven ett varmbadhus
uppfördes för räntemedel ur de Balkenhausenska
fonderna. Hamnen, som genom muddring
fördjupats, torde numera kunna mottaga fartyg om 5
m. djupgående. 1925 ankommo och afgingo 1,322
fartyg om 250,458 reg. ton, hvaraf från och till
utlandet 288 om 57,109 reg. ton. Hamnafgifterna
för fartyg och varor voro 82,289 kr. S. hade vid
1925 års slut 15 segelfartyg om 2,390 reg. ton
och 6 ångare om 3,734 reg. ton. Bankerna äro
nu Skandinaviska kredit-a.-b. och A.-b.
Sydsvenska banken.
O. Sjn.
*Sölvesborg–Olofström–Elmhults järnväg är
ír. o. m. 1916 efter omräkning 71,7 km. lång och
eges fr. o. m. 12 sept. 1925 af
Sölvesborg–Olofström–Elmhults järnvägs-a.-b.
F. P.
*Sölvesborgs landsförsamling omfattar nu 1,667
har. 806 inv. (1925).
E. A-t.
Sölvkveiten, zool. Se Trachypteridæ.
*Sömnad. Sp. 219, r. 6 nedifr. står kråksprak
bör vara kråkspark.
Sömngångerskan (La somnambula), opera med
musik af Bellini till librett af Romani, uppf. i
Stockholm f. g. 1843.
*Sömnsjuka är i dagligt tal namn äfven på en
sjukdom, encephalitis lethargica l.
encephalomyelitis epidemica, vid hvilken en del sjukdomsfall
karakteriseras bl. a. däraf, att den sjuke tidtals
ligger i en dvalliknande sömn. Denna sjukdom,
som sannolikt tidigare haft mera lokal spridning
och då betecknats med andra namn, t. ex. chorea
electrica (Italien) och "nona", observerades åter
1915 i spridda fall inom franska hären, uppträdde
1916–17 epidemiskt i Wien och beskrefs därifrån
först af läkaren v. Economo, fick 1918 större
frekvens i Frankrike och England och befanns 1919
vara spridd öfver alla fem världsdelarna. Äfven
i Sverige har den varit ganska spridd. 1 sept.
1920–31 jan. 1921 iakttogos här 846 fall.
Sedermera har den uppträdt mera sporadiskt, men
spridd öfver hela landet, särskildt under den
kallare årstiden. Sjukdomen påminner i sin
spridning och äfven i andra, speciellt
patologisk-anatomiska, afseenden mycket om barnförlamningen,
den Heine-Medinska poliomyeliten (se
Barnförlamning). Om dess klinik, epidemiologi och
etiologi ha svenskarna Antoni och Kling inlagt
stor förtjänst. Smittämnet är ännu okändt, men
sannolikt ultravisibelt och passerar Berkefeldfilter.
Huruvida smittämnet sprider sig vid direkt
beröring från person till person, är ej fullt bevisadt. Det
angriper med förkärlek mellersta delen af hjärnan,
speciellt trakten kring aquæductus Sylvii och
kringliggande delar af hjärnans basala ganglier samt
åstadkommer där i den grå hjärnsubstansen stora
infiltrat kring blodkärlsstammarna. Stora
hjärnans bark och hvita substans samt lilla hjärnan
och de s. k. pyramidbanorna bli vanligen ej
angripna. Symtomatologien är synnerligen
växlande. Till en början måttlig feber, hufvudvärk
och smärtor ned utefter armarna eller kring bålen
samt dessutom förlamningar i ögonens
rörelsemuskler äro vanliga initiala symtom. Ofta uppträder
hos den sjuke, såsom ofvan framhölls, påfallande
benägenhet för sömn, ur hvilken han lätt kan
väckas för att strax åter insomna. Den sjuke
förlorar vanligen ej medvetandet, utan är i vaket
tillstånd fullt orienterad. Mycket ofta uppträda
helt motsatta symtom, nämligen sömnlöshet och
en om danssjuka (chorea) påminnande, ofta
mycket besvärande motorisk oro i hela kroppen,
yttrande sig i fullständig oförmåga hos den sjuke
att hålla sig stilla i sängen. Stundom aflösa
dessa tillstånd af ökad sömn och ökad
motorisk oro hvarandra. Ibland uppträda rent
psykiska symtom (omtöckning) och
fallandesotsliknande anfall. De olika typerna kunna ej sällan
på allehanda sätt kombinera sig med hvarandra.
Sömnsjukan är en mycket allvarlig sjukdom.
Dödlighetsprocenten har ock visat sig synnerligen
växlande, från 10,5 (Stockholm) ända upp till 70
proc. (Australien). Ofta inträder döden under
mycket hög feber, ej sällan 41° C. och däröfver.
Det akuta skedet, åtminstone vid sjukdomens första
period, räcker sällan öfver tre veckor. Men
sjukdomen har stor benägenhet att recidivera och kan
ej sällan bli kronisk med fortskridande skador
inom hjärnan. Feberstegringarna äro därvid ytterst
obetydliga. De flesta fall bli emellertid friska och
synas ej få några kvarstående hjärnförändringar,
men hos ett ganska betydande antal kvarlämnar
sjukdomen en mer eller mindre fullständig
invaliditet, ofta nog med stel och minskad rörlighet i
ansiktet och extremiteterna samt utpräglade
darrningsfenomen inom muskulaturen. Dessa
sjukdomsbilder påminna starkt om Parkinsons sjukdom, s. k.
paralysis agitans. Stundom kan invaliditeten gå så
långt, att den sjuke, ehuru psykiskt relativt
oförändrad, icke kan röra sig, utan måste matas och
skötas, som om han vore fullständigt förlamad.
Något effektivt botemedel mot denna sjukdom är ännu
ej kändt. Stundom har med viss effekt användts
kina och s. k. retterapi. Belladonna synes
måhända något hämma den plågsamma
darrningskänslan.
I. H.
Sömsvetsning. Se Elektrisk svetsning.
Suppl.
*Söndagsnisse. Se Strix. Suppl.
*Sönderborg hade 8,533 inv. 1921. Efter
återföreningen med Danmark är S. hufvudstad i
Sönderborg amt. Den har förbindelse med danska
järnvägsnätet samt är utgångspunkt för järnvägarna
på Als. S. är säte för första jylländska
divisionskommandot och en infanteribataljon.
O. Sjn.
Sönderborg amt på Jyllands östkust, omfattar
ön Als samt halfön Sundeved och en landsträcka
på nordsidan af Flensborgsfjorden. Areal 442,3
kvkm. 36,675 inv. (1921), hvaraf 8,533 i staden
Sönderborg samt 1,797 i de båda köpingarna
Nordborg och Augustenborg.
O. Sjn.
Sönderdelningstemperatur. Se
Dissociation. Suppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
