Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg / 835-836 (1926) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thomé ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det yppersta. Jfr Berlins domkyrkokör. Suppl.

E. F–t.

Thomé, Lars Gustaf, agronom, högskollärare,
f. 9 jan. 1875 i Lund, filos. d:r där 1906,
studerade 1905-06 vid Alnarps landtbruks- och
mejeriinstitut, där han blef 1908 adjunkt, 1917
professor i mejerikemi, bakteriologi och
mjölkhushållning samt 1922 rektor. T. har skrifvit af d.
Mejeriväsendet i "Sveriges land och folk" (1915) och
Mejerihushållningen i "Svenska jordbrukets bok"
(1925) samt tidskriftsuppsatser om kemi och mjölk-
hushållning. Han är led. af Landtbruksakad. (1925).

H. J. Dft.

*Thomle, E. A., var 1914-21 statsarkivarie
vid statsarkivariet i Oslo.

O. A. Thommessen.

*Thommessen, O. A., har äfven efter sin aî-
gâng från hufvudredaktörsposten medarbetat i
"Tidens tegn". Han har ytterligare publicerat
Vers, egne og översatte (1918), en
öfversättning af J. L. Runebergs "Legender"
(1921) samt "Fremmede digte i norsk
dragt" (Í923).

– Sonen Rolf T., f. 22 juli 1879 i Oslo, blef
student 1897 och filos. doktor 1908, var 1907–10
assistent vid Historisk museum och 1909–10
universitetsstipendiat i konsthistoria.
Han ingick 1910 som redaktionssekreterare i "Tidens tegn"
och är sedan 1917 dess hufvudredaktör. Han lät tidningen
under Världskriget intaga en mycket utpräglad
ententevänlig hållning och har sedermera ifrigt
förordat vidgande af de norska kulturella
och ekonomiska förbindelserna med Island
och Färöarna. T. har äfven varit frisinnade
vänsterns generalsekreterare. Bland hans
skrifter i bokform märkas Norsk billedkunst
(1904), August Cappelen og hans samtid
(1906), Kunstneren i den groske kunst (1908)
samt Norges utenrikspolitik under Verdenskrigen (1917).

*Thomsen (sp. 1151). 1. Vilhelm L. P. T.
Hans Samlede ajhandlinger afslutades med 3:e d. 1922.

P. E–t.

*Thomson (sp. 1157), Elihu. 1924 tilldelades honom Kelvin-medaljen.

Fmn.

*Thomson (sp. 1157), sir Joseph J.,
lämnade professuren i Cambridge 1918. Han var
1916–20 president i Royal society.

Thorberg, Abraham, universitetslärare,
orientalist och klassiker, f. 1759 på Selaön, d. 15
maj 1790 i Uppsala, blef filos. magister där 1782,
adjunkt i österländska språk 1785 och i grekiska
1786 och efter den grundlärde Floderus professor i
ämnet 1790. T. var Karl Aurivillius’ mest begåfva-
de lärjunge och den, som med största konsekvens full-
följde mästarens intentioner. Med arabiskan såsom
hufvudfack egnade sig T. ingående åt den jämfö-
rande språkforskningen. Kännedom om de orienta-
liska dialekterna, framför allt arabiskan, var enligt
hans mening nödvändig för ett djupare inträngande i
gamla testamentets språk och tankevärld. T:s
Utkast till en critisk historia om österländska språket (1785)
ansågs på sin tid som ett rent klassiskt arbete.

H. W–rk.

Thorberg, Johan Arvid Justinus,
fackföreningsman, socialdemokratisk politiker, f. 13 april
1877 i Kärnbo församling, Södermanlands län,
började som 14-åring i snickarlära, arbetade i slutet
af 1890-talet som byggnadssnickare i Stockholm,
anslöt sig 1898 till Stockholms byggnadssnickarefackförening
och utsågs 1899 till dennas sekreterare. 1903–08 var han
Svenska träindustriarbetarförbundets förtroendeman och blef
1908 Landsorganisationens sekreterare. Vid Herman
Lindqvists afgång från ordförandeposten i Landsorganisationen
1920 valdes T. till dennas ordf., hvilken
befattning han fortfarande innehar. Sedan 1922
är T. led. af Första kammaren som representant
för Stockholms stad. Han är sedan 1922 led. af
utrikesnämnden och af Andra lagutskottet. I
riksdagen har T. intresserat sig mest för
socialpolitiska arbetarfrågor. Han tillhör sedan 1921
Stockholms stadsfullmäktige. Sedan 1890-talet medlem
af Sveriges socialdemokratiska arbetareparti,
valdes T. till led. af dess partistyrelses
verkställande utskott på kongressen 1920 och tillhör
fortfarande partistyrelsen. Sedan 1920 har T.
tillhört Internationella arbetsbyråns styrelse. Som
ombud för Sveriges regering har han deltagit i
internationella arbetskonferenserna 1920, 1922,
1923 och 1925. T. var 1922–23 af Internationella
arbetsbyrån utsedd medlem i Nationernas förbunds
blandade tillfälliga kommission för afrustning. Han
har deltagit i ett flertal skandinaviska och
internationella fackliga arbetarkongresser och är
suppleant för de skandinaviske arbetarna i den fackliga
Amsterdaminternationalens representantskap. T.
intar en bemärkt ställning bland socialdemokratiska
politiker i Sverige och är jämväl de fackligt
organiserade arbetarnas främste representant vid tid efter
annan förekommande landsomfattande
aftalsförhandlingar. Han tillhör som arbetarrepresentant
äfven Centrala skiljenämnden.

R. L–dm.

Thordeman, Bengt Johan Nerén, konsthistoriker
och arkeolog, f. 22 sept. 1893 i Ununge,
Stockholms län, filos. d:r i Uppsala 1920, docent i
konsthistoria och medeltidsarkeologi där 1920–26,
var sedan 1922 assistent vid universitetets
myntkabinett och är sedan 1924 amanuens vid
Statens historiska museum. Han ledde 1916–18
utgräfningarna af Alsnöhus. T. har skrifvit bl. a.
Alsnöhus, ett svenskt medeltidspalats (1920) och
Kyrkoarkitekturens härledning (1923) samt öfversatt
och med inledning och anmärkningar försett
"Venetianaren Marco Polos resor i det 13:e årh." (1917).

T. J. A.

*Thoreau, H. D. I svensk öfversättning utkom
1924 "Skogsliv vid Walden".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>