- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
867-868

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tinkalcit ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

867 Titus-Tjecho-Slovakien (Läge, gränser, areal och folkmängd) 868

mera senatspresident. Han var 1920-22 italienskt
ombud i Nationernas förbunds delegeradeförsamling.

Titus (La clemenza di Tito), opera med musik
af Mozart (se denne, sp. 1258) till librett af
Metastasio, uppf. i Stockholm 1823.

*Tiumen har nu omkr. 43,000 inv. – T. är
namn äfven på en krets i ryska Uralområdet med
en areal af 43,700 kvkm. och 457,000 inv. (1925).

*Tiveden. 1. Se E. Tjörne, ”Från Tivedens
hjärta” (1924).

*Tizian. Marias himmelsfärd flyttades 1921
till sin ursprungliga plats i Frarikyrkan i
Venezia.
G–g N.

*Tjajkovskij [-kå′ff-], N. Y., återvände, då den
”hvita” Archangelregeringens ställning 1919 blef
ohållbar, till London och sysslar där med att
skrifva sina memoarer.

Tjangs. Se Chans.

*Tjardsjui är nu hufvudstad i den Turkmeniska
socialistiska sovjetrepubliken och har fått namnet
Leninsk.

*Tjecher. Böhmens, Mährens och Schlesiens
tjecher samt de fleste slovakerna i nordvästra delen
af Ungern, sådana dess gränser voro före Världskriget,
ha genom omhvälfningen 1918 och frederna
efter Världskriget samlats i den nya tjecho-slovakiska
staten, där de äro den ledande nationaliteten.
Om dem och deras senare öden se
Tjecho-Slovakien. Suppl.

Tjechiska legionen. Se Legion Suppl., sp. 109.

*Tjechiska litteraturen har under det senaste
årtiondet och tiden närmast före utprägladt
nationalistisk karaktär. De nationelle skalderna Neruda,
Cech och Sládek bli de litterära förebilderna.
Litteraturen får tjäna patriotiska syften och blir ett
medel att egga den nationella energien. Den
politiska tendenslyriken odlas flitigt och med
framgång. Sedan målet – fosterlandets befrielse –
vunnits, ge Karel Toman och andra i ljust optimistisk
poesi uttryck åt sin glädje, medan Viktor Dyk
i sina dikter förmanar tjechiska folket att vårda
och värna den nyvunna friheten. Den nutida
tjechiska litteraturens styrka ligger på lyrikens
område. Machar, Sova och Brezina verka ännu.
En ledande lyriker är äfven Petr Bezruc
(pseudonym för Vladimir Vasek, f. 1867),
som i sina "Schlesiska sånger" mäktigt och
gripande sjunger om den schlesiske grufarbetarens
tunga lott. Bland öfriga skalder må nämnas Josef
Holy (f. 1874) med elegiska, sociala och foster-
ländska dikter, den framstående politikern senator
Viktor Dyk (f. 1877), författare till bl. a.
flera samlingar politisk tendenslyrik, Karel
Toman (pseudonym för Antonín Berna-
sek, f. 1877), det bömiska landskapets skald,
katolikerna Xaver Dvofák (f. 1858) och
Jakub Deml (f. 1878), båda formens mästare.
Det kommunistiska inslaget representeras af två
betydande skalder: Stanislav K. Neumann
(f. 1875) och Frana Sramek (f. 1877). –
Den moderna romanens och novellens främste re-
presentant är naturalisten Karel Matej
Capek-Chod (f. 1860), som visar konstnärlig stil
och psykologisk skarpblick. Bemärkta prosaister
äro äfven: Anna Maria Tilschová (f.
1873) med realistiska romaner och noveller, natur-

skildraren Jan Vrba (f. 1889), Karel Capek
(f. 1890, jfr H. Sköld, "Karel Capek" i "Vår
tid" 1921), essayist, författare till fantastiska ro-
maner, novellist. Bland regionalisterna märkas kul-
turfilosofen, Kalevala-öfversättaren Josef Holecek
(f. 1853), som i sitt väldiga prosaepos "Nasf"
("De våra"), af hvilket 9 dir utkommit, med ide-
ologisk och sociologisk fördjupning skildrar sin syd-
bömiska hembygds idoga, religiöst betonade bön-
der och deras lif i helg och socken, Karel
Klostermann (f. 1848), specialist på romaner med
ämnen från Böhmerwald, Frantisek Heri-
tes (f. 1851), det bömiska småstadslifvets skil-
drare, Jan Herben (f. 1857) med bilder från
Mähren, Karel Václav Rais (f. 1859), för-
fattare till romaner och noveller med motiv från
Riesengebirge. - Dramatiken odlas bl. a. af Jo-
sef gtolba (f. 1846), Viktor Dyk, Frána
Srámek och Karel Capek, hvars utopistiska
drama "R. U. R." lifligt uppskattats i England
och Amerika. Den litterära kritiken representeras
främst af professorerna Arne Novák (f. 1880)
och Miroslav Hysek (f. 1885) samt skalden
och essayisten Miroslav Rutte (f. 1889). Be-
märkta vetenskapsmän äro bl. a. folkbristen pro-
fessor Jifí Polívka (f. 1858) och orientalisten
professor Bedfich Hrozny (f. 1879). - En
utmärkt tjechisk litteraturhistoria är Jan V. Novák
-Arne Novák, "Prehledné dëjiny literatury ceské"
(3:e uppl. 1922). På engelska har utgetts F.
Chudoba, "A short survey of Czech literature"
(1924). Moderna författare behandlas i M. Hysek,
"Den samtida tjeckoslovakiska litteraturen" (i
"Svensk-tjeckoslovakiska sällskapets årsbok" 1923
-24), och i Arne Novák, "Czech literature during
and after the war" (i "The Slavonic review’?
1923). Dessutom förekomma årligen litteraturöfver-
sikter i tyska tidskr. "Das literarische Echo" och
i engelska "Athenaeum". Antologier finnas på ty.:
Pfemfert, "Jüngste tschechische lyrik" (1916), och
Weiskopf, "Tschechische Heder" (1925), samt på
eng.: Selver, "An anthology of modern Bohemian
poetry" (1912). C. T-t.

Tjecho-Slovakien, Tjecho-slovakiska
republiken
(tjech. Československá republika),
republik i Mellan-Europa.

Läge, gränser, areal och folkmängd.
T. ligger mellan 47° 45′ och 51° 3′ 27″ n. br. samt
mellan 12° 6′ och 24° 40′ ö. lgd fr. Gr. (se fig. 1).
Dess längd i riktningen ö.–v. (1,000 km.) är
påfallande i jämförelse med bredden i riktningen n.–s.,
hvilken lägst är endast omkr. 55 km. I ö. når T.
till Polska Karpaterna och floden Theiss’ källor.
I s. begränsas det af floderna Theiss, Ipel och
Donau. T. gränsar i v. till Tyskland, i n. till
Tyskland och Polen, i ö. till Polen, i s. ö. till
Rumänien samt i s. till Rumänien, Ungern och
Österrike. T. ligger lika långt från alla haf; dess
tillträde till världshafven förmedlas endast genom
de internationaliserade floderna Elbe till
Nordsjön vid Hamburg och Donau till Svarta hafvet vid
Galațĭ. – T. har en areal af 140,485 kvkm. och
13,595,816 inv. 1921. Befolkningstätheten är i
medeltal 97 inv. på 1 kvkm.

T:s areal, folkmängd och administrativa indelning
vid folkräkningen 15 febr. 1921 framgå af
följande tabell (se sp. 871–872).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:32:48 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcr/0476.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free