- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
915-916

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torelli ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder
Torellblocket vid Kalkberge nära Berlin.


*Torelli, A., dog 1922.

Torestorps försöksgård. Se Mosskulturföreningen, Svenska. Suppl.

Torf. (Sp. 382) Torfinventeringen
omfattar tillsvidare Göta- och Svealand (utom
Dalarna) och består af dels en genom s. k.
linjeinventering utförd förrådsstatistisk utredning, dels en
kvalitativ mossrekognoscering. Den förra, som
afslutats, har gett till resultat, att i dessa landsdelar
finnes material till omkr. 1 milliard ton lufttorr
bränntorf och 4 milliarder balar färdigberedt
torfströ. Rekognosceringen, som omfattar mossar om
öfver 5 har och högst 5 km. från järn- eller
vattenvägsled, pågår ännu (1926). Se L. von Post,
"Berättelse för Nordiske jordbrugsforskeres forenings
kongress i Göteborg, juni 1923". Genom
statsmakternas beslut ha af statens torfingenjörer 1917–23
samtliga staten tillhöriga mossar s. om 61° n. br.
och om öfver 5 hars storlek inventerats till
kvalitativa och kvantitativa egenskaper samt ekonomiska
afverkningsmöjligheter. Denna s. k.
statsmossinventering har omfattat 2,114 mossar om tills. 43,618
har, hvaraf 29 mossar om 3,691 ha detaljundersökts
för särskilda ändamål, bl. a. statsjärnvägarnas
torfdrift, förslag till mossar för elektriska
kraftstationer m. m.
E. Wlln.

*Torfbriketter. Såsom i hufvudarb. nämnes,
nedlades alla torfbrikettfabriker. Men 1924–25
anlades stora nya sådana i Tyskland (Friedland),
Ryssland (Bodgorodsk) och Danmark (Kaas) efter
förbättradt system och med råtorfven beredd efter
arbetsbesparande metoder, vid de två sistnämnda
genom den s. k. hydrotorfmetoden (af grek. hy’dor,
vatten). Denna föreslogs 1900 af svenske
ingenjören Th. Ekholm och utarbetades efter 1916
närmare af de ryske ingenjörerna R. Klasson och V.
Kirpitjnikov samt danske ingenjören M. Ib Nyeboe
och består af följande hufvudmoment. Torfmassan
utgräfves från schaktkanten medelst påverkan af
en stark vattenstråle, som dessutom utför massans
intensiva bearbetning och ältning, hvarefter den
vällingartade massan uppsuges och i rörledningar
transporteras till torkfältet samt där utbredes i ett
jämntjockt lager, som, efter ett par dagars
afvattning genom vattnets nedsipprande i marken och
hufvudsakligen genom luftens inverkan, medelst
mekanisk anordning uppdelas i torfstycken, som
sedan omskötas å torkfältet på vanligt sätt vid
lufttorkningsmetoden. Fördelarna med metoden äro:
möjliggörandet af ekonomisk torfupptagning från
jämväl stubbrika mossar, undvikande af schaktras,
torkfältets förläggande och bibehållande lång tid
å lämplig plats, gärna ett par km. från
torfschaktet, såsom vid utlastningsstationen, synnerligen
intensiv bearbetning af torfmassan till torkningens
underlättande, nedbringande af arbetarantalet med
4/5 och af tillverkningskostnaderna med omkr. 1/2
mot vid vanlig bränntorftillverkning efter
lufttorkningsmetoden, hvarjämte sätten för torfvens
uppgräfning, bearbetning och transport bli användbara
för hvilken torfförädlingsmetod, som blir den
slutgiltiga för "torfproblemets lösning". I Ryssland
finnas omkr. 15, i Tyskland 3 och i Danmark 1
större hydrotorfverk i arbete, med
produktionsförmåga per verk 10,000–15,000 ton lufttorr torf.
Vid Vakö 1916 uppsatta brikettverk ha under ett
par år jämte torfpulver äfver torfbriketter
framställts.
E. Wlln.

Torfingenjör. Se Torftjänstemän. Suppl.

*Torfkol. I Sverige har torfkolning egt rum
vidare i H. Flodins torfkolugn vid Getsjötorp, i
Brinck-Brandes kolugn vid Stränghult och i C.
Thygesens torfkoksfabrik vid Sjöholmen (Skåne).
I Holstein (vid Sülfeld) uppfördes 1924 en
torfkolsfabrik enligt W. Domnicks på
ringugnsprincipen grundade system. Den i hufvudarb. omnämnda
planen till anläggning i södra Sverige af
kolningsugnar efter Wielandts system realiserades ej. –
Våtkolad torf. Försöksfabriken vid Dumfries
kom under kriget i kontinuerlig drift, men
fabrikationen blef oekonomisk och nedlades därefter.
Arbetet med att framställa våtkol enl. De Lavals metod
fortgick t. o. m. 1919; fabriken kom ej i kontinuerlig
drift, enär filtrerpressfrågan ej blef slutgiltigt
löst.
E. Wlln.

*Torfpulver. Med torfpulver från fabriken vid
Hästhagen som lokomotivbränsle drifvas nu tågen
på statsbanesträckan Falköping–Nässjö. Driften
vid den efter von Porat-Odelstiernas metod 1916
uppförda pulverfabriken i Vakö myr nedlades efter
ett par år.
E. Wlln.

*Torfskola. 1917 uppgjordes nytt kontrakt
mellan staten och Svenska torfindustriföreningen,
som alltsedan 1908 upprätthållit torfskolan med
förutnämnda statsunderstöd. Kontraktet omfattade
åren 1918–22 med ett årligt statsunderstöd af
omkr. 11,000 kr. Då under de båda sista åren af
anslagsperioden torfindustrien råkat ut för svår
depression, nedlades skolans verksamhet fr. o. m. 1923
tills vidare.
J. H-én.

*Torfsprit. Den af A.-b. Coventry-syndikatet
1919 framställda begäran om rätt att tillverka
torfsprit till förtäring afslogs. Torfspritfrågan anses
ännu ej praktiskt och ekonomiskt löst.
E. Wlln.

*Torfströ. Balvikten brukar af strö uppgå till
50–60 kg. och mull omkr. 70–80 kg. Prima
torfströ bör ha en uppsugningsförmåga af minst 17
ggr profvets vikt och fuktighetshalten ej öfverstiga
35 proc. I Sverige funnos 1925 omkr. 200
torfströfabriker med en produktion af omkr. 4 mill. balar
strö och mull.
E. Wlln.

Torftjänstemän, Statens, ha anställts sedan
1901 och äro f. n. (1926) 1 förste torfingenjör
samt 3 torfingenjörer (se Reglemente för statens
torfingenjörer 25 nov. 1904; "Sv. förf. samling"
1904 n:r 57). Den förre har sitt arbete
hufvudsakligen hos Kommerskollegium, de senare i landsorten
(f. n. 1 i Kalmar, 1 i Västerås och 1 i Långs-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:11:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcr/0500.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free