- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
923-924

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torelli ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

923

Toruli tactiles-Tourcoing

924

kyrka i Arvika (fullb.
1911; se fig. 3 i art.
Arvika. Suppl.).
Till T:s nyaste större
byggnadsverk höra det
omfattande naturhisto-
riska museet i Slotts-
skogen i Göteborg (se
fig. l i art. Göte-
borgs museum.
Suppl.) och nya cen-
tralposthuset där (se
tig. 10 å pl. II till art.
Göteborg. Suppl.),
båda fullb. 1923. T.
deltog äfven, i försla-
gen till bebyggande af Götaplatsen i Göteborg.
Han har ombyggt Frimurarlogen där 1918 och i
andra städer nybyggt sparbanken i Falkenberg,
badhus där och i Åmål m. m. G-g N.

ToYuli ta’ctiles, anat. Se Hud, sp. 1195.

Toruń är nu officiella namnet på staden Thorn.

Torvik, kustort vid en vacker bukt på sydsidan
af Batnfjorden, s. v. om Kristiansund, Norge. 219
inv. (1920).
K. G. G.

Tosca [tå’ska], opera med musik af Puccini (se
denne) till librett af Illica och Giacosa (efter
Sardous liknämnda drama), uppf. i Stockholm f. g.
1904; kvinnlig hufvudroll i denna opera, Floria
Tosca (firad sångerska; sopran).

Toscanini [tåsk-], Arturo, italiensk dirigent,
f. 25 mars 1867 i Parma, utbildade sig först till
violoncellist, uppträdde
1886 som dirigent i
Buenos Aires, var 1887–98 kapellmästare i
Turin och har sedan
dirigerat i en mängd
italienska och utländska musikstäder. 1908–20 var han fäst
vid Metropolitan opera
house i New York, och
1920 öfvertog han den
konstnärliga ledningen
af Teatro della Scala
i Milano. T. är samtidens mest beundrade
dirigent, i kraft af sin alltomfattande förmåga att
lefva sig in i olika tonverk och bringa dem till
utförande med betagande eld och myndighet, lika väl
när det gäller tyska som italienska operor, klassisk
såväl som nyare symfonimusik. Med underbart
musikminne dirigerar han alltid utan partitur.
E. F-t.

*Toselli, E. Se äfven Lovisa. Tillägg.

*Tosterup. 1. Socken. Se E. Althin, "Om
Glimminge och T:s församlingar i gången tid" (1925).

"Totalisator återinfördes i Sverige genom riks-
dagens beslut 16 febr. 1923 och ställdes då under
Stuteriöfverstyrelsens ofverinseende; denna utfär-
dade 8 maj 1923 "Vadhållningsreglemente för
totalisatorspel vid hästtäflingar". Af de genom to-
talisatorn omsatta medlen skall en viss del tillfalla
staten för hästafvelns främjande. 1925 var om-
sättningen 2,306,770 kr., hvaraf 164,805,15 kr. blef
statens andel. B. C-m.

*Totemism. Ytterligare må af den stora
litteraturen om totemismen nämnas A. W. Howitt, "The
native tribes of south-east Australia" (1904), S.
Freud, "Totem und tabu" (3:e uppl. 1922),
och E. Vatter, "Der
australische totemismus" (1926).

Totenkopfhusären
[tåtenkåpfho-], ty. Se
Dödskall e husa-
rerna. Suppl.

illustration placeholder
Tage Thott.

*Tott. - 15. Tage
A. 0. Thott dog 23
febr. 1921 i Palermo.
Han var ordf. i Malmö-
hus läns skogsvårdssty-
relse.

*Tottijärvi är numera själfständigt pastorat. 1,357 inv.
(1924).
O. B-n.

Touchard-Lafosse [toja’1-lafå’ss], G u s t a v e,
fransk litteratör, f. 1780, d. 1847, tjänstgjorde
1809-15 vid den militära förvaltningen, men för-
lorade under restaurationen detta sitt lefvebröd och
verkade därefter dels som politisk journalist i
liberal anda (sålunda chefredaktör för Paristid-
ningen "Ëcho du soir" under en tid fr. o. m. 1824),
dels som författare af en mångfald litterära skrif-
ter af merendels tvifvelaktigt värde, men flitigt
uppmärksammade i de på denna tid uppblom-
strande franska läsesalongerna. Betecknande för
hans brokiga publicistik äro Les chroniques de
Voeil-de-boeuf des petits appartements de la cour
et des salons de Paris sous les règnes de Louis
XIV, Louis XV et Louis XVI (8 bd, l:a uppl.
1829-33), med fog karakteriserade som ett "sam-
melsurium", genom hvilket emellertid allsköns
skandalösa och obestyrkta historier förmedlats till
eftervärlden bl. a. om drottning Kristina af Sverige.
Beståndande intresse eger T. egentligen endast
som författare till VHistoire de Charles XIV, roi de
Suède (3 bd, 1838). öfverraskande nog framträ-
der T. där som Karl XIV Johans nästan offi-
ciösa språkrör inför dåtidens franska allmänhet.
Visserligen inrycker T. där som annars okri-
tiskt skilda dokument och traditioner i sin fortlö-
pande framställning, men just därigenom erhåller
denna ett visst värde, i det att Karl Johans egna
diktat och uppgifter flerstädes direkt återgå i
skildringen. Jfr Gustave Brunet i Michaud, "Bio-
graphie universelle". N. F-n.

*Toul hade 12,363 inv. 1921. Under
Världskriget spelade fästningen T. ingen direkt roll, enär
den aldrig kom inom tyskarnas operationsområde,
men den var af icke ringa betydelse som
operationsbas såväl för de i Franska Lothringen opererande
franska arméerna – särskildt i krigets början vid
försvaret af Nancyställningen (Grand couronné de
Nancy) – som, under krigets sista skede, för
1:a amerikanska armén vid dennas offensiv mot
tyska fronten v. om Pont-à-Mousson
(Saint-Mihiel-bågen). Jfr Världskriget, sp. 161, 166
och 241.
H. J-dt.

*Toula, F., tog afsked 1917 och dog 3 jan.
1920 i Wien.

*Tourcoing hade 78,600 inv. 1921. Under
Världskriget besattes T. af tyskarna i samband med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:32:06 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcr/0504.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free