Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Vittorio. - Vittring, jaktv. - * Wittrock. 2. Georg J. V. W. - Vitträsk (Hvitträsk) - Vittskövle, officiell form för Vidtsköfle (se d. o. äfven i Suppl.). - * Witwatersrand. Jfr Syd-Afrika. Suppl. - * Viviani, René R. - * Vivianit. - Vizille - * Vlachos, A. - * Vladikavkas - * Vladivostok - Vlahuta, Alexandru - Woellner, J. Ch. von. Se Wöllner. - * Woeste, Ch. F. A. - * Voghera, T. - * Vogl, Heinrich. - Hans hustr, Therese V. - * Vogt. 9. (Ps. 960) Nils Collett V. - * Wohlin, Nils R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
besatt af österrikarna 7 nov. 1917-29 okt. 1918,
utkämpades 24-29 okt. 1918 s. om och i linjen
Sacile–V.–Feltre ett fältslag mellan en italiensk
armégrupp under general Diaz och en svagare
österrikisk ármégrupp under fältmarskalk Boroevic
v. Bojna. Slaget, som slöt med österrikarnas neder-
lag och återtåg mot Tagliamento, kallas af italienar-
na slaget vid Vittorio Veneto. Jfr
Världskriget, sp. 230 och 248.
H. J–dt.
Vittring, jaktv., betecknar dels den luktande
substans, som villebrådet sprider omkring sig och kvar-
lämnar i sina spår och af hvilken hunden ledes vid
djurets uppsökande och förföljande, dels vissa starkt
luktande ämnen (gåsister, hvitlök, stötta enbär,
kamfer m. m.), hvarmed räfsaxar och andra lik-
nande fångstapparater bestrykas för att förtaga
den skrämmande metallukten, ja, kanske t. o. m. göra
fångstredskapet för djurets luktsinne tilldragande.
G. G.
*Wittrock. - 2. Georg J. V. W. utnämndes
1923 till professor i historia vid Uppsala universitet.
Bland hans skrifter märkas ytterligare Julius
Andrássy och Österrike-Ungerns utrikespolitik (i
"Hist. tidskr." 1919), Fördraget i Königsberg och
dess förhistoria (i "Karolinska förbundets årsbok",
1921) och Marienburg och Labiau (ibid. 1922). I
samlingsverket "Sveriges historia till våra dagar"
har W. behandlat Gustaf II Adolfs tid; arbetet är
(1926) under tryckning. Han blef 1924 led. af
Hum. vet. samf. i Uppsala.
2. E. N–nn.
Vitträsk (Hvitträsk), by i Gällivare socken,
Norrbottens län, 30 km. från stationen Lakaträsk
(på Gällivarabanan), med hvilken den först 1924
fick vägförbindelse. I byn ligger ett kapell. För
medel, som erhöllos genom en donation 1925, skall
inrättas arbetsstuga i V.
Vittskövle, officiell form för Vidtsköfle (se
d. o. äfven i Suppl.).
*Witwatersrand. Jfr Syd-Afrika. Suppl.
*Viviani, René R., dog 6 sept. 1925 i Plessis-
Piquet nära Paris. – Hans fader var en till Alge-
riet flyttad korsikan. V. representerade dep.
Creuse i deputeradekammaren 1910-22 och sedan
i senaten till sin död. I kammaren tillhörde han
sedan 1910 den "republikanskt socialistiska" grup-
pen och slöt sig i senaten till den radikala demo-
kratiska vänstern. Dec. 1916–mars 1917 var V.
förutom justitieminister äfven undervisningsminister.
Han var nov. 1921–febr. 1922, till en början
jämte Briand, fransk delegerad vid Washington-
konferensen (se d. o. Suppl.) för rustningsminskning
till sjöss. I Nationernas förbunds råd var V.
1920–21 Frankrikes representant. Han utgaf 1923
en polemisk skrift om Världskrigets orsaker,
Réponse au kaiser. Sina sista år led V. af neura-
steni, som slutligen öfvergick till sinnesrubbning.
– V. var mera en vältalare än en handlingens
man. Beröm dt var hans djärfva bildspråk, kulmine-
rande i den beryktade frasen 1906 om den ateistiskt
humanitära riktning han tillhörde: "Vi ha släckt
ljusen på himlahvalfvet, hvilka man ej mer skall
återtända".
V. S–g.
*Vivíanit. Mineralet består af íerrofosfat,
Fe3(PO4)2 + 8H2O, och är
i oförändradt tillstånd färglöst eller ljusgrönt, men blir genom luftens
inverkan blått, i följd af oxidation till basiskt ferrifosfat.
K. A. V-g.
Vizille [visi’lj, stad i franska dep. Isère, 12 km.
s. ö. om Grenoble. 4,461 inv. (1921). Metall-,
siden- och pappersindustri. Y. har ett ståtligt slott,
byggdt 1611-20 af konnetabeln F. de Lesdi-
guières, omgifvet af vacker park, numera hotell
och vattenkuranstalt.
O. Sjn.
*Vlachos, A., som 1887-90 var sändebud i
Berlin och 1895 kultusminister, dog 1920 i Aten.
*Vladikavkas är nu autonom stad i
Nordkaukasiska området af Sovjet-Ryssland.
*Vladivostok tillhör nu Fjärran österns område i
Sovjet-Ryssland. Antalet inv. uppges till 99,000
(1925). – Japanerna utrymde okt. 1922
definitivt V.
Vlahutä [-cho’ts?], Alexandru, rumänsk författare,
f. 5 sept. 1858 i Plesesti, distriktet Tutova,
d. 19 nov. 1919 i Bukarest, skref påverkad af den
store skalden Eminescu (se d. o.) i "Convorbiri lite-
rare" och andra publikationer dikter, samlade
under titeln Poezii (1887-1915, prisbelönt 1919 af
Rumänska akad.), dessutom noveller och novellsam-
lingar: Nuvele (1886), Icoane sterse (Svunna bil-
der, 1895), In vâltoare (I hvirfveln, 1896, 2 uppl.
1901), Clipe de liniste (ögonblick af ro; 1899, 3
uppl. 1920), La gùra sobei (Yid härden; 1911)
m. m. Mest kända äro Y:s skildring af målaren
N. L Grigorescu (1910; öfv. till fr. 1911) och
hans România pitoreascä (1901, öfv. till fr.: "La
Roumanie pittoresque" 1903, och delvis till tjechi-
ska, 1912).
Hj.P-r.
Woellner, J. Ch. von. Se Wöllner.
*Woeste, C h. F. A., dog 5 april 1922 i Bruxel-
les. Han upphöjdes på ålderdomen till grefve.
*Voghera, T. Hans
nya anställning vid K.
teatern räckte spelåret
1921-22 Sedan 1924
är han kapellmästare
vid Göteborgs lyriska
teater.
*Vogl, Heinrich. – Hans hustru, Therese V., dog 29 sept.
1921 i München.
 |
| Nils Collett Vogt. |
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
