Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Västerbottens län - * Västerbottens regemente - * Västerbottens västra domsaga - * Västerbygdens vattendomstol - Västerfjället - Västergyllen (Västergylln) - * Västergötland - * Västergötland-Göteborgs järnvägar. - * Västerhaninge. - * Västernorrlands län - * Västernorrlands regemente. - Väster- och Österrekarne härads tingslag - * Västervik. 1. - * Västervik-Åtvidabergs-Bergsbo järnväg - * Västeråker - * Västerås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ökats till 28. Pastoratens antal är nu 29 med 31 lands- och
2 stadsförsamlingar. – Provinsialläkardistrikten äro 20
samt 2 extra och distriktsveterinärerna 9. Äfven i
Kronobergs län är nu industriens salutillverkningsvärde
mindre än i V., där det 1923 uppskattades till
53,8?5 mill. kr. Handelsflottan hade 9 fartyg om
363 nettoton 1924, järnvägsnätet har ökats till
554 km. 1925, och de allmänna vägarnas längd var
3,646 km. 1923. – Pite lappmark afskildes från
V. och lades till Norrbottens län genom k. br.
10 febr. 1837 (icke 20 maj 1868, såsom uppges i
hufvudarbetet, hvilken dag däremot Malå socken
återfördes till V.).
E. A–t.
*Västerbottens regemente. Jämlikt 1925 års försvarsordning skall regits fast anställda personal (utom musikpersonalen) utgöras af 36 officerare, 25 underofficerare, 74 underbefäl, 34 volontärer, 10 beställningsmän och 2 civilmilitära personer. Reg.
skall fortfarande vara förlagdt i Umeå. Med anl. af dess 300-årsjubileum 1924 utgafs s. å minnesskr. "Västerbottens och Norrbottens fotfolk".
H. J-dt.
*Västerbottens västra domsaga omfattar sedan 1922 tre
tingslag: Lycksele, Vilhelmina och Åsele. 46,310 inv. (1926).
*Västerbygdens vattendomstol, hvars kansli är förlagdt till Vänersborg, har till domsområde de delar af Småland och Halland, som icke höra till Söderbygdens vattendomstols område, större delen af Västergötland (allt, som ej ingår i Hjälmarens
och Vätterns vattenområden), hela Bohuslän, Dalsland och Värmland samt de smärre delar af Dalarna, Västmanland och Närke, som tillhöra Vänerns
vattenområde. Jfr Vattendomstol.
C. G. Bj.
Västerfjället, ett 1,159 m. högt fjäll i Hallens socken,
Jämtland, n. om Bydalen. Mot n. v. fortsättes V. af
Sällsjöfjället (se Sällsjön. Suppl.).
Västergyllen (Västergylln), en väsentligen poetisk och talspråklig form af namnet Västergötland, hvars ö redan i fsv. tid öfvergick till y (jfr A. Kock, "Svensk ljudhistoria", II: 32). Senare öfvergick tl till ll (liksom litle till lille) och -and
till -en (liksom i det folkspråkliga Hallen – Halland
J. S.
*Västergötland hade 761,612 inv. (46 på 1 kvkm. land) 1926.
Städerna äro nu 14, i det att Mölndal tillkommit 1922.
Municipalsamhällena ha ökats till 14. V:s fornminnesförening
fick 1919 ny museibyggnad i Skara (se d. o. i Suppl. med ill.).
Bland nyare litt. om V. märkas L. A. Cederblom, "V. Läsebok
för skola och hem" (1921), och A. Lundh, "En bok om V." (1922).
*Västergötland–Göteborgs järnvägar. Om den järnvägs-a.-b.
tillhöriga Trollhättan–Nossebro järnväg se d. o. Suppl.
*Västerhaninge. I Ribby ligger Södra Stockholms läns
folkhögskola, upprättad 1915, med manJig och kvinnlig hufvudkurs
samt fristående kvinnlig kurs.
O. Sjn.
*Västernorrlands län hade 273,220 inv., 11 på 1 kvkm. land (137,064 mankön, 136,156 kvinnkön) 1926. Tingslagen äro 11, i det att Njurunda, Sköns och Ljustorps förutvarande 3 tingslag förenats till ett inom Medelpads östra domsaga, benämndt Njurunda, Sköns och Ljustorps tingslag.
Mellansels fögderi omfattar nu blott 3 landsfiskalsdistrikt, hvilkas hela antal i länet är 28. Pastoraten äro nu 56, stadsförsamlingarna 4 och landsförsamlingarna 63. – Länet har 13 ord. och 5 extra provinsialläkare.
E. A–t.
*Västernorrlands regemente. Jämlikt 1925 års försvarsordning skall reg:ts fast anställda personal (utom musikpersonalen) utgöras af 36 officerare, 25 underofficerare, 74 underbefäl, 34 volontärer, 10 beställningsmän och 2 civilmilitära personer. Reg.
skall fortfarande vara förlagdt i Sollefteå.
H. J–dt.
Väster- och Österrekarne härads tingslag ingår i Lifgedingets domsaga och Kekarne fögderi, Södermanlands län, samt omfattar Västerrekarne härad och Österrekarne härad, tills. 1,018 kvkm. 22,482 inv. (1926).
E. A–t.
*Västervik. 1. V. har en areal af 2,659 har, hvaraf 2,474 har land. 12,298 inv. (1926). Fastighetsv. uppgick 1924 till 36,057,700 kr., hvaraf för jordbruksfastighet 1,116,700 kr. och för bev.-fri 8,101,200 kr. Den bev.-tax. inkomsten var s. å. 10,351,809 kr.
O. Sjn.
*Västervik–Åtvidaberg–Bersbo järnväg egdes 1915-23 af Hultsfred-Västervik-Åtvidaberg-
Bersbo järnvägs-a.-b. Ar 1924 blef Norsholm-Västervik-Hultsfreds järn vägs-a.-b. egare till banan. Se vidare Norsholm–Västervik–Hultsfreds järnvägar, sp. 15.
F. P.
*Västeråker omfattar nu 1,015 har. 249 inv. (1926).
V. är jämte Dalby sedan 1 maj 1923 annex till Uppsala-Näs,
Uppsala stift, Ulleråkers kontrakt.
* Västerås har efter de i hufvudarb. omnämnda inkorporeringarna en areal af 6,350 har, hvaraf 6,321 har land. 29,215 inv. (1926). Fastighetsv. var 106,765,000 kr. 1925, hvaraf 8,514,000 kr. bev.-fri; den bev.-tax. inkomsten var s. å. 30,731,000 kr.
Fabrikerna voro 1924 till antalet 52 med 3,070 arb. och ett tillv.-värde af 41,284,819 kr. - Stadens nyaste kyrkogård, belägen 3 km. från domkyrkan mellan Skultunavägen och Svartån, togs i bruk 1924. Mellan domkyrkan och domkapitlets hus står nu Milles staty af Johannes Rudbeckius, aftäckt 1923 (se Rudbeckius. Suppl., med bild af statyn).
"Viridarium gymnasii" torde ej ha anlagts af J. Rudbeckius. Läroverkets biblioteksbyggnad uppfördes 1917 (ej 1907). Den tekniska skolbyggnadsfondens donator hette Chr. (ej A.) Zimmerman. Statens ångkraftstation är nu förbunden äfven med Motala
kraftverk. A.-b. Järnförädling har flyttat sina verkstäder till Hälleíorsnäs. Djuphamnen blef färdig 1925. Den har 200 m. betongkaj med 7 m. vattendjup. Muddringen är dock utförd endast till 5,5 m. (som Södertälje kanal). Hamnen har 3 (af Asea tillverkade) väldiga moderna kranar. 1927 beräknas nya länslasarettet och den till V. förlagda flygkårens etablissemang vara färdiga. Tidningen "Västmanland" har upphört. Målarbanken har uppgått i Sv. handelsbanken. I st. f. spårväg ha 1925 två regelbundna bilomnibuslinjer inrättats. Rådhusrätt och magistrat ha omorganiserats genom k. br. af 18
nov. 1921 och omfattar nu utom borgmästare 3 rådmän och 1 stadsnotarie. – Västmanlands fornminnesförening, bildad 4 juni 1861, genom R. Dybeck,
har rikhaltiga samlingar i slottet samt friluftsmuseum vid Vallby utanför staden. – Till rättelse af uppgifterna om äldre kyrkor å sp. 394 meddelas:
Staden egde utom domkyrkan äfven andra kyrkor, såsom S:t Aegidii l. S:t Ilians (Ilianus anses nämligen vara identisk med Aegidius) samt S.t Nicolai
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
