Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Össjö, herrgård i Össjö socken - Östan, Öst. Se Väderstreck, sp. 33 - Östarp, gård. Se Kulturhistoriska föreningen för Södra Sverige. Suppl. - * Östasiatiska kompaniet - Öst-Bengalen och Assam - * Östberg, G. F., dog 18 maj 1924 i Stockholm - * Östberg, B. Carolina, dog 27 febr. 1924 i Stockholm - * Östberg, Johan, dog 8 sept. 1925 i Stockholm - * Östberg, Ragnar - Östenson, Harald - * Österby - Österbygdens vattendomstol - Östergren, August - Östergyllen - * Östergötland - * Östergötlands museum - * Österhaninge - Österlindska fonden - * Österling, A. J. - Östermalma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hufvudbyggnaden, ett tvåvånings stenhus i empire,
uppfördes 1814–15 af A. F. Tornérhjelm. Ö. egdes
på 1500-talet af släkten Krabbe, senare bl. a. af
släkterna Tornérhjelm och Berch. Nuv. egare äro
O. Berch och fru Hedda Tham, född Berch.
O. Sjn.
Östan, Öst. Se Väderstreck, sp. 33.
Östarp, gård. Se Kulturhistoriska föreningen
för Södra Sverige. Suppl.
* Östasiatiska kompaniet hade 1924 en
omsättning på 22 mill. kr. 1925 räknade dess flotta
21 motorfartyg på sammanlagdt 166,280 ton;
under byggnad voro s. å. 2 motorfartyg på
sammanlagdt 25,000 ton.
P. E–t.
Öst-Bengalen och Assam, eng. Eastern Bengal
and Assam. Se Bengalen. Suppl.
*Östberg, G. F., dog 18 maj 1924 i Stockholm.
*Östberg, B. Carolina, dog 27 febr. 1924 i Stockholm.
*Östberg, Johan, dog 8 sept. 1925 i Stockholm.
*Östberg, Ragnar (sp. 191-193). Hans storverk
Stockholms stadshus (se d. o. Suppl.) invigdes
midsommaraftonen 1923. En medalj i guld (graverad af
Sv. Nilsson) öfver Ö. som stadshusarkitekt slogs
1923 i 1 exemplar. 1926 erhöll han den engelska
arkitekturakademiens medalj – första gången denna
medalj tilldelats en skandinavisk arkitekt. Han uppgjorde
1925 ritning till krematorium i Hälsingborg och
1926 täflingsförslag till konserthus där.
G–g N.
Östenson, Harald, pseudonym. Se
Pettersson, P. M. E. Suppl., sp. 1048.
*Österby, bruk. Under namnet Dannemora
hytta är bruket kändt från 1545, men anlades
antagligen några år tidigare, möjligen redan
1532. Det innehades 1545–47 af ett bolag, i hvilket
Gustaf Vasa var delegare, och förvaltades sedan,
tidtals förenadt med Forsmark och Löfsta, af
kronans fogdar till 1622, då Gustaf II Adolf, som ämnat
göra Ö. till en vapenverkstad af stora dimensioner,
utarrenderade bruket till en tysk, Paulus Auleander.
Då denne ej kunde göra rätt för sig och lät
bruket förfalla, öfverflyttades arrendet 1626 på W.
De Besche, som 1627 fick det förnyadt för sig och
sin kompanjon Louis De Geer. Den senare, som vid
De Besches död 1629 blef ensam arrendator, inköpte
1643 ö. jämte Löfsta och Gimo af kronan för 5,000
rdr sp. samt öfverlät genom testamente af 1651 Ö.
åt sin son Laurens, hvarefter det förblef i den De
Geerska släktens ego till 1758, då det köptes af
Carlos och Klas Grill.
E. W. D.
Österbygdens vattendomstol, hvars kansli finns i
Stockholm, har sitt domsområde kring Mälaren och
Hjälmaren samt Dalälfven, med gränser i n. mot
Mellanbygdens vattendomstols domsområde, i s. mot
Söderbygdens samt i v. mot Västerbygdens och
Norge, l domsområdet ingå Stockholms stad och
län, Uppsala och Västmanlands län, största delarna
af Södermanlands, Örebro och Kopparbergs län samt
smärre delar af Östergötlands, Skaraborgs,
Gäfleborgs och Jämtlands län.
C. G. Bj.
Östergren, August, agronom, f. 27 aug. 1874
i Alunda socken, Uppland, genomgick Ultuna
landtbruksinstitut 1895–97 och Alnarps mejeriinstitut,
blef filos. kandidat 1914, landtbruksinspektor
1898, har varit jordbruks- och mejerikonsulent
hos Stockholms läns hushållningssällskap 1905-10,
statskonsulent för det mindre jordbruket 1910-20
och för egnahemsväsendet sedan 1920. Ö. har
användts i statsuppdrag, särskildt ang. anordnande
af kreditanstalter för jordbruket, och författat ett
stort antal skrifter i jordbruk och ekonomi, bl. a.
Ventilation av kreatursstallar (1913, prisbel. af
Landtbruksakad.), Jordbrukskassor (1916),
Jordbruket och egnahemsfrågan (1919), Den sekundära
jordbruksfastighetskrediten och landsbygdens
penningeomsättning (1920), Vägen till ekonomisk hälsa
(1922), I skogsbelåningsfrågan samt om skogsbrandförsäkring
och skogsbrandskydd (1924) och artiklar i Nordisk familjebok.
H. J. Dft.
Östergyllen (Östergylln), dets. som
Östergötland. Jfr Västergyllen. Suppl.
*Östergötland. Litt.: Alice Trolle, "En bok om
Ö." (1915) och "Från Ö." (1918), samt A. Nordén,
"Ö:s bronsålder" (akad. afh., 1925). – Sp. 208, rad. 25 o. 26
nedifr. står Fjällnaren bör vara Fjällaren.
* Östergötlands museum. 1926 omfattade dess
samlingar öfver 11,000 föremål (förhistoria 3,000,
allmoge- och högre ståndsföremål 6,000, taflor 2,050,
kyrkliga konstföremål 150), utom handlingar och böcker.
*Österhaninge bildar nu ensamt ett pastorat i
Strängnäs stift, Södertörns kontrakt, medan Ornö,
Utö och Nämdö äro annex till Dalarö. 2,738 inv. (1926).
Österlindska fonden. Grosshandlaren Emil
Österlind (f. 16 mars 1852, d. 15 sept. 1922)
och hans hustru Hilda, född Ekman, donerade
1922 till Nationalmuseum dels ett antal målningar,
dels hälften af makarnas till omkr. 300,000 kr.
uppgående förmögenhet för inköp af lefvande
svenska och norska konstnärers arbeten, och samtidigt
till Tekniska skolan samma belopp till stipendier
för konsthandtverksstudier.
* Österling, A. J., är sedan hösten 1926 ord.
teaterrecensent i "Sv. dagbl." Han har vidare utgett
En fläkt av Indien (3 uppl. 1923), Levant (2 uppl.
1924) och Nicolovius och Söderslätt (1925). Hans
sagospel "Bäckahästen" gafs 1925 som opera med
musik af K. Atterberg på K. teatern i Stockholm, Ö.
har öfversatt Goethes "Ur min levnad" (4 bd, 1923–25).
 |
| Hufvudbyggnaden på Östermalma. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
