Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerikanist - Amerikanska arbetarförbundet - Amerikanska frihetskriget - Amerikanska inbördeskriget - Amerikanska partiet - Amerikanska rapphöns - Amerikansk arkeologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
429
Amerikanist—Amerikansk arkeologi
430
Amerikani’st, forskare, som idkar studiet av
de gamla amerikanska folkslagens etnografi,
kultur och språk, särsk. förhållandena före
européernas ankomst.
Amerikanska arbetarförbundet, se American
Federation of Labor.
Amerikanska frihetskriget, se
Nordamerikanska frihetskriget.
Amerikanska inbördeskriget, se
Nordamerikanska inbördeskriget.
Amerikanska partiet, se Knownothings.
Amerikanska rapphöns, se Tandvaktlar.
Amerikansk arkeologi. Det synes nu stå klart,
att Amerikas ursprungliga befolkning invandrat
från Asien över Berings sund. Invandringen,
som måste ha fortgått under lång tid, började
vid slutet av den senaste istiden. Fynd från de
äldsta jägarna ha anträffats ö. om Rocky
Moun-tains tills, med lämningar av utdöda djur, ss.
mammut, bison, jättetrögdjur, vildhäst, antilop och
kamel. Liknande fynd ha gjorts i andra trakter,
bl. a. i Ecuador och på Eldslandet, men
framför allt i s. v. U.S.A. Efter den första
fyndplatsen där, Folsom i New Mexico, ha spåren
efter dessa jägare sammanfattats under
benämningen folsomkulturen. Här påträffades
spjutspetsar av sten tills, med skelett av en
utdöd bisonart. Flertalet forskare datera denna
kultur till 8000—10000 f. Kr. Spår ha även
funnits i s. ö. Arizona, New Mexico och Texas
efter två möjl. ännu äldre kulturer, abi lene
och c o c h i s e.
I och med åkerbrukets uppkomst och
bofastheten, utvecklades en fastare social organisation.
Ett flertal högkulturer utbildades i Mexico,
Mellanamerika och v. Sydamerika. Majs,
potatis och maniok voro i huvudsak de tre
kulturväxter, som odlades.
Vid vår tideräknings början uppträder en
ganska högt utvecklad kultur vid Rio San Juan
i s. ö. Utah och n. ö. Arizona. Den har kallats
b a s k e t-m a k e r-k u 11 u r e n på gr. av folkets
Två typer av spjutspetsar från folsomkulturen.
Great Serpent Mound i s. Ohio.
välgjorda korgarbeten. Lerkärlstillverkning var
okänd, folket levde i grottor, jagade med spjut
och odlade även majs. Nya människor synas ha
tagit landet i besittning omkr. 600—700 e. Kr. En
högre kultur utvecklades, pueblokulturen,
som bragte lerkärlstillverkning, vävning och
arkitektur till en betydande höjd. Denna kultur
fortlever ännu i Arizona och New Mexico.
I Mississippi—Ohioområdet och i staterna vid
Mexikanska golfen ha uppförts stora jordkullar,
mounds, vilka varit fundament till tempel och
bostäder samt använts som gravplatser.
Mound-kulturen, vars ålder ännu är outredd, synes
i allm. ha varit ganska högt utvecklad.
I Mexico och Mellanamerika
utvecklades olika kulturer, som växelvis påverkade
varandra. Främst bland dem stå den
may-anska i Yucatan, ö. Guatemala och
Hondu-ras, den m i x t e k i s k-z apotekiska i n.
Oaxaca och den t o 11 e k i s k-a z t e k i s k a i
s. ö. vinkeln av den stora mexikanska inre
högplatån och med avläggare söderut. Det är,
i stort sett, egentligen dessa trenne kulturer,
vilkas bärare tillhöra tre skilda språkgrupper,
som rest de stolta ”ruinstäderna”. Alltsedan den
spanska erövringen känna vi mayas framför allt
från Yucatan. Men deras äldre och större
kulturskede har ej genomlöpts i Yucatan utan
mellan Kordillererna och Yucatans öppna
kalkplatå i de tropiska lågländerna, i vilkas
yppiga, svårtrafikabla skogar väldiga ruinkomplex
ligga, övergivna långt före den spanska tiden.
Under de sista två årh. före spanjorernas
ankomst 1519 härskade aztekerna i Mexicodalen,
och utbredde från sin östad Tenochtitlån sitt
välde över de centrala delarna av nuv. Mexico.
De stodo på en hög materiell ståndpunkt. Under
de första åtta århundradena av vår tideräkning
levde mayanerna i n. Guatemala och angränsande
delar av Mexico och Honduras. Redan de äldsta
städerna i ”Gamla riket” visa en fullt utbildad
kultur. Tempelpyramider och palats voro
uppförda på plattformar och grupperade kring stora
torg. Märkliga äro även astronomiska
observa-torier.
Märkligare än keramiken är i vissa delar av
Västindien stenskulpturen, av säregna
former för religiösa ändamål på Portorico och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
