Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amfiteater - Amfiteatralisk - Amfitrite - Amfitryon - Amfora - Amfoter - Amhara - Amhariska språk - Amherst - Amherst, Jeffrey - Ami (vän) - Ami (halsduk) - Amia calva - Amici, Giovanni Battista
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
435
Amfiteatralisk—Amici
436
Under kejsartiden blevo fristående helt och
hållet murade a. vanliga. En sådan
byggnad omgives av en hög fasadmur, i regel
genombruten av arkader, anordnade i flera
våningar. Mot denna mur resa sig på insidan de
brant över varandra uppstigande
åskådarplatserna. Murmassan, som uppbär dessa,
genom-brytes av ett system av välvda gångar och
trappor, som förmedla tillträdet till
åskådarplatserna. Underst ligga i arenans plan
förrådskamrar, stall och rum för de uppträdande.
Från dessa rum leda portar ut till arenan genom
den höga terrassmuren, som skiljer skådebanan
från bänkraderna. På denna mur finnas i den
nedersta bänkraden, skyddade av bröstvärn,
särskilda platser för de förnämsta åskådarna.
Arenan och åskådarplatserna kunna skyddas mot
solen genom ett lätt tälttak.
Sådana byggnader kunde vara mycket stora
och rymma väldiga folkmassor. Den största
amfiteatern, Colosseum i Rom, är 187 m
lång och 155 m bred (arenan resp. 86 och 54 m)
samt rymde 45,000 personer. Mer el. mindre
väl bevarade a. finnas också i Capua, Pozzuoli,
Verona, Pompeji och andra italienska städer, i
Pola, Trier och Basel, i Nimes, Arles och Fréjus
samt i andra franska städer, vid Sevilla, i
Tunisien (Utica och el-Djem) o. s. v.
Stundom användes ordet a. också som
beteckning på en del av en teatersalong, försedd
med uppstigande bänkrader.
Amfiteatralisk, inredd med bakom varandra
stigande bänk- el. stolrader, vilka löpa alldeles
(el. åtminstone mer än halvvägs) runtomkring.
Amfitrite, i den grek, myten en av
nerei-dema, Poseidons gemål. Såväl i äldre som i
yngre grekisk poesi nyttjas hennes namn stundom
som beteckning för havet.
Amfi’tryon (lat. Amphitruo), grekisk
sago-hjälte, sonson till Perseus samt Herakles styvfar.
Medan han var ute på ett krigståg, födde hans
maka tvillingsöner, av vilka dock den ene,
Herakles, i verkligheten var son till Zeus.
A’mfora, tvåörat kärl, stundom av metall,
Amfiteatern i Pompeji.
Grekisk amfora av Exekias (Aias
och Akilles spela bräde).
Vatikanen, Rom.
vanl. av lera,
användes i forntiden
till förvaring av
olja och vin
m. m., ibland till
gravurna. A. med
olja utgjorde
segerpris vid de
panateneiska
festtävlingarna i
Aten.
Amfotèr kallas
en kemisk
förening, då den kan
uppträda både
som en svag bas
och som en svag
syra och omsätta
sig med syror och
baser till salter. [-Aluminiumhydr-oxid-]
{+Aluminiumhydr-
oxid+} bildar
exempelvis med
alkali-hydroxider a 1 u-
m i n a t e r, t. ex. natriumaluminat, NasAlOs, och
med syror aluminiumsalter, t. ex. aluminiumklorid,
AICI3.
Amhara, förr konungarike, nu provins i
Etiopien; runt omkring bergsjön Tana. Huvudstaden
är Gondar.
Amhäriska språket, semitiskt språk i
Etiopien, som utbrett sig över stora delar av landet
och efterträtt etiopiskan som dess officiella
språk. A., som näst arabiskan är det mest
utbredda semitiska språket, har mycket starkt
påverkats av hamitiska språk.
Amherst [ä’m(h)5st], stad i Massachusetts,
U.S.A., 6,000 inv. Univ., Amherst College,
grundat 1821, och lantbruksskola.
Amherst [ä’m(h)äst], Jeffrey, Baron A.,
engelsk fältmarskalk (1717—97). Under
engelskfranska kriget i Nordamerika intog han 1758
Louisbourg och 1760 Montreal samt blev därpå
generalguvernör över det nyerövrade Brittiska
Nordamerika. A. hade sedan
stora svårigheter med de
franskvänliga indianerna,
återkallades 1763, upphöjdes
1776 till pär och blev 1796
fältmarskalk.
Ami, fr., vän, älskare;
a m i e, väninna, älskarinna.
Ami, ytterhalsduk.
A’mia ca’lva, en i
Nordamerika levande
sötvatten-fisk, tillhörande ben g a n
oi-derna (se d. o.), bland vilka
den är den enda nutida
representanten för familjen
Amii-dae. Bild se sp. 437.
Amici [ami’tji],
Giovanni Battista,
italiensk naturvetenskapsman
(1786—1863), prof, och
direktör för astronomiska ob-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
