Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anecdotes de Suède - Anecho - Anekdot - Anemi - Anemofila - Anemokora - Anemologi - Anemometer - Anemoskop, vindfana - Aneroid - Anesin - Anestesi - Anestesiologi - Anestetiska medel - Anet, Claude (Jean Schopfer) - Anethum - Anetol - Aneurysm - Anfall - Anfallskrig - Anfang - Anflygningsinstrument - Anföringstecken el. citationstecken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
529
Anecho—Anföringstecken
530
ningar. Man har bl. a. gissat på S. von
Pufen-dorf. De senaste undersökningarna göra
sannolikt, att kanslirådet Johan Paulin Olivecrantz
är förf.
Anecho, stad i Franska Togoland, Afrika,
vid kusten; omkr. 5,600 inv. Järnväg till Lomé.
Modernt byggd hamn. Var förr landets
huvudstad under namnet Lilla Popo.
Anekdot [-då’t], eg. ”outgiven”, betecknade
urspr. litterära arbeten, som icke blivit
offentliggjorda. Prokopios’ hemliga memoarer från
Justi-nianus’ hov kallades sålunda anekdota. Nu
betecknar Ä. en kort berättelse med skämtsam
udd, särsk. i form av replikskifte mellan
verkliga el. diktade personer.
Anemi, se Blodbrist. — A n é m i s k, den,
som lider av blodbrist; vad som har avseende
på blodbrist.
Anemofila kallas de växter, hos vilka
frömjölet med vindens hjälp överföres till pistillens
märke.
Anemoköra kallas de växter, vilkas frukter
och frön spridas med vindens tillhjälp.
Anemologi, läran om vinden.
Anemometer, ett instrument, varmed vindens
styrka el. hastighet uppmätes.
Anemöne, lat. namnet på s i p p s 1 ä k t e t (se
d. o.).
Anemoskop [-å’p], vind fana, ett
instrument, som utvisar vindens riktning.
Aneroid, se Barometer.
Anesin, se Kloreton.
Anestesi, det tillstånd, då till följd av
upphävd el. försvagad funktionsförmåga hos
sinnesorganens nervösa apparater förmågan att
uppfatta sinnesintryck (känsel-, smak-, lukt-,
hörsel-och synintryck) saknas el. är nedsatt. A.
kan vara allmän; utbredd till alla sinnena, el.
lokal: begränsad till ett visst sinne el. ett visst
område av detta. Med a. betecknas även det
förfaringssätt, varmed allmän el. lokal a. åstadkommes.
Anestesiologi, läran om bedövningsmedel och
bedövningsteknik.
Anestétiska medel, se Bedövningsmedel.
Anet [anä’], Claude, eg. Jean
Schop-fer, fransk författare 1868—1931). Han har
utg. landsbygdsromanerna ”Petite ville” (1901)
och ”Les bergeries” (1904) samt reseskildringarna
”Voyage idéal en
Ita-lie” (1899) och ”Les
roses d’Ispahan”
(1907) m. fl. Efter 1 :a
världskriget riktades
A:s uppmärksamhet på
revolutionens Ryssland
och den ryska
kvinnans kärleksliv. Bland
hans arbeten på detta
område märkes ”La
révolution russe” (4
bd, 1919), ”Quand la
ter re trembla” (1921)
samt ”Ariane, jeune
fille russe” (1920) och ”L’amour en Russie”
(1922; de två sistn. övers, till sv.).
Anéthum, lat. namnet på d i 11 s 1 ä k t e t (se
d. o.).
Anetol [-tå’l], aniskamfer, huvudbeståndsdelen
av anis- och fänkålsolja, bildar en vit,
kristalli-nisk massa med stark lukt; användes inom
nä-ringsmedelsindustrien och som läkemedel.
Aneury’sm, en svulst, som uteslutande
innehåller blod och sammanhänger med en pulsåders
kavitet. Vanligen uppkommer aneurysmet genom
en sjukdom i blodkärlets vägg, s. k. spontant
a., mera sällan genom ett yttre våld, s. k.
traumatiskt a. Somliga spontana a. äga
sammanhang med syfilis.
Anfall, strävan att i krig uppsöka och
besegra sin motståndare, i motsats till försvar,
som går ut på att invänta och avvärja anfallet.
Militäriskt el. strategiskt anfallande kallas den,
som, sedan stridskrafterna blivit samlade, först
går att uppsöka sin motståndare, ofta utan
krigsförklaring el. samtidigt med att dylik el.
ultimatum avgives. Till anfallsmedlen räknas även
propaganda. Om den strategiskt anfallande är
överlägsen, vilket vanligen är fallet, tillgriper
han även på slagfältet a., det s. k. taktiska
a., för att besegra motståndaren. Genom
skicklig ledning kan dock även den underlägsne
gå anfallsvis till väga på slagfältet. Efter
an-fallsriktningen skiljer man mellan frontal-a. och
flank-a. Ett frontal-a. kräver för avgörande
framgång, att genombrytning av motståndarens
gruppering kommer till stånd. Vid flank-a.
eftersträvas att med starka krafter nå fiendens
förbindelser och därigenom framkalla avgörande.
Anfallskrig i formel) mening är varje krig
för den makt, som först griper till vapenvåld
och därmed börjat kriget. Att avgöra, huruvida
ett anfallskrig i formell mening också är detta
i materiell mening, är knappast möjligt annat
än för eftervärlden och historieforskningen.
Därför blevo också de förbud, som i äldre svensk
rätt genom konungaförsäkring el. grundlag
stadgats för svensk konung att på egen hand börja
krig, icke upptagna i 1809 års regeringsform.
Vissa bestämmelser i 1941 års värnpliktslag
begränsa emellertid konungens dispositionsrätt över
hären. Det verkliga avgörandet rörande varje
slags krig ligger hos riksdagen som
pen-ningbeviljande myndighet. — FN:s säkerhetsråd
har bemyndigande att ensamt avgöra, vilken stat
som börjat a. De fem stormakterna i rådet skola
dock vara ense om dylikt beslut.
Anfang. 1) Det plan i ett murverk (med valv),
mot vilket den första valvstenen, den s. k. dynan,
har sitt stöd. 2) (A n f a n g s b o k s t a v), en
större, stundom ornamentalt utsirad bokstav vid början
av en tryckt text el. underavdelning av en sådan.
Anflygningsinstrument, radiotekniskt
navige-ringsinstrument för flygplan, bestående av
mottagare och indikator, som anger riktningen från
flygplanet till radiofyr på viss flygplats.
Anföringstecken el. citationstecken,
skrivtecken, som utmärker ordagrant
återgivande, t. ex. av boktitel, yttrande m. m., och om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
