Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arvejord - Arvenhet - Arvensis - Arverner - Arvesen, Olaus - Arvfurste - Arvfurstens palats - Arvföljd - Arvförening - Arvicola - Arvidi, Andreas - Arvid (Gustavsson) Västgöte - Arvid Siggesson - Arvidsjaur - Arvidsjaurs kyrkostad - Arvidsjaurs och Arjeplogs tingslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
845
Arvejord—Arvidsjaurs och Arjeplogs tingslag
846
Arvejord kallas fast egendom på landet, som
förvärvats genom arv el. omedelbart satts i stället
för sådan egendom. Motsatsen är a v 1 i n g
e-j o r d, d. v. s. fastighet på landet, som förvärvats
genom annat fång än arv. A. tillhör enligt vår
äldre giftermålsbalk (däremot ej enligt 1920 års)
och sålunda för äktenskap, ingångna före 1921,
den make enskilt, som ärvt densamma.
Arvenhet, se Ärftlighet.
Arvènsis, artnamn på växter och djur, som
förekomma på åkrar.
Arve’mer, en keltisk folkstam, som bodde i
nuv. Auvergne och hörde till de mäktigaste i
Sydgallien. Under ledning av Vercingetorix
gjorde a. ett hårdnackat motstånd mot Caesar.
Arvesen, Olaus, norsk
folkhögskoleförestån-dare och tidningsman (1830—1917). Han
upprättade tillsammans med H. Anker 1864 på Sagatun
vid Hamar efter danskt mönster den första
norska folkhögskolan. Därjämte redigerade han
olika tidningar i grundtvigiansk anda. Som
politiker (stortingsman 1892—94) och tidningsman
slöt sig A. tidigt till Björnstjerne Björnson. A.
tog även som mötestalare livlig del i 1880-talets
häftiga strider i veto- och riksrättsfrågorna. A.
har utgivit bl. a. ”Oplevelser og erindringer”
(1912).
Arvfurste, officiell titel för medl. av
konungahuset, som enligt successionsordningen äger
arvsrätt till kronan.
Arvfurstens palats, vid Gustav Adolfs torg
i Stockholm, tillhör sedan 1902 staten, restaurerat
1948. Det uppfördes 1783—94 av E. Palmstedt
till bostad åt Sofia Albertina och fick sin fasad
i noggrann överensstämmelse med det mitt emot
över torget uppförda, numera nedrivna gamla
operahuset. På tomtens n. del stod dessförinnan
ett av Lennart Torstenson 1647—51 uppfört
ståtligt hus. Det torstensonska husets båda storslagna
portaler finnas ännu kvar, den ena åt Fredsgatan,
den andra åt gårdssidan. Sofia Albertina inköpte
det 1783 av den kände finansmannen Clas Grill
och förordnade s. å., att egendomen skulle efter
hennes död innehas av den äldste Svea rikes
arvfurste, som näst efter kronprinsen ägde rätt till
kronan. Statsverket inköpte palatset 1902 för
2,250,000 kr. På köpeskillingen utgår en ränta
Arvfurstens palats.
å 4 °/o till vederbörande prins. I A. inrymmes
bl. a. Utrikesdepartementet.
Arvföljd, se Tronföljd.
Arvförening, namn på de äldsta svenska
tron-följ dsordningarna : Västerås arvförening
(av 13 jan. 1544), Stockholms (av 7 mars
1590) och Norrköpings (av 22 mars 1604).
Arvi’cola, se Sorksläktet.
Arvidi, Andreas, estetiker (omkr. 1620—
73). A. är känd som poet, upptecknare av
forn-lämningar och folklore samt som förf, till den
första svenska poetiken, ”Manuductio ad poesin
svecanam, thet är en kort handledning til thet
swenske poeterij, verss- el. rijmkonsten” (1651).
Arvid (Gustavsson) Västgöte, krigare (d.
1542). Han tjänade först i den skara, som
riksrådet Knut Sparre till Ängsö uppbådat mot
Gustav Vasa, men övergick snart till det
fosterländska partiet. Han sändes i början av
sommaren 1521 till Östergötland, förmådde östgöta
-städerna att erkänna Gustav Vasa såsom
hövits-man, intog efter lång belägring Stegeborg och
inneslöt även Stegeholm. A. användes sedan vid
belägringen av Stockholm, bidrog att erövra
Finland och började 1522 inneslutningen av Kalmar,
vars slott gav sig 1523. Då Gustav efter Berend
von Melens förräderi i juli 1525 återtagit
Kalmar slott, blev A. befälhavare på slottet och i
staden. A. omtalas 1527 och 1530 som
hövits-man i Dalarna samt 1537 som fogde. Han blev
då föremål för Nils Dackes hat samt blev av
denne 1542 överfallen i Våxtorps socken och
skjuten.
Arvid Siggesson, folkledare (d. 1520). Urspr.
skrivare hos Nils Sture på Västerås slott, blev
han efter dennes död (1494) knuten vid Västerås
domkapitel, där han från 1495 var kanik intill
sin död. Med Svante Nilsson Sture stod han
på synnerligen förtrolig fot och bevakade med
stor framgång dennes intressen i Närke och
Västergötland. Hos dalamännen var Svante Sture
ganska impopulär och misstänkt, men A. förstod
snart att omstämma bönderna till sin herres
förmån.
Arvidsjaur, socken i mellersta Lappland, i
Arvidsjaurs och Arjeplogs tingslag, Norrbottens
län. 5,706,96 km2; 11,136 inv. (1950), därav i
A:s kyrkostads municipalsamhälle 2,448. A. ligger
inom Lapplands skogs- och myrområde samt
ge-nomflytes av Pite, Byske och Skellefte älvar.
3,968 har åker. Inom A. märkes Muoskosels
stationssamhälle vid Inlandsbanan. A:s kyrka av
trä byggdes 1000—02. Kapell finnes i
Glommers-träsk. Pastorat i Luleå stift, Lappmarkens andra
kontrakt; utgör A:s storkommun.
Arvidsjaurs kyrkostad, municipalsamhälle i
föreg.; 14,81 km2, 2,448 inv. (1950). Den sista
delen av Inlandsbanan, sträckan A.—Jokkmokk,
öppnades 1937. A. har tingshus, sjukstuga,
sam-realskola m. m. Tax.-värde å bevilln.-skyldig
fast egendom 7,956,000 kr., bevill.-tax. inkomst
5,814,000 kr (1949).
Arvidsjaurs och Arjeplogs tingslag i Piteå
domsaga av Norrbottens län bildades 1942 genom
sammanslagning av Arvidsjaurs tingslag och
Ar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
