Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aspredinidae - Aspromonte - Aspropotamos (Achéloos) - Aspudden - Aspvedbock - Aspveden - Aspzonen - Aspås - Aspö (Södermanlands län) - Aspö (Blekinge län) - Asquith, 1. Herbert Henry
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
911
Aspromonte—Asquith
912
G. Asplund: Entréhallen till Skogskrematoriet,
Stockholm, 1940.
fåtal släkten från Sydamerika. Huvudet är starkt
tillplattat och stjärten mycket smal. Fjäll saknas.
Släktet Aspredo från Guayana omfattar de största
formerna, omkr. V3 m i längd, och är
anmärkningsvärt för honans sätt att bära äggen. Vid
par-ningstiden blir huden på honans buksida
svampar-tat uppsvälld, och äggen fästas därpå i ett enkelt
lager. Varje ägg fästes genom ett med blodkärl
försett utskott och täckes av ett epitelskikt.
Aspromo’nte, skogrik berggrupp i Italien på
Kalabriens sydspets; högsta toppen är Montalto,
1,956 m. Här togs Garibaldi till fånga 29 aug.
1862 vid sin marsch mot Rom.
Aspropo’tamos, förr A c h é 1 o o s, flod i
v. Grekland, 225 km lång. A. upprinner på
Pindos och faller ut i Joniska havet.
Aspudden, stadsdel i Brännkyrka församling
i Stockholm, nära Mälaren.
Aspvedbock, se Långhorningar.
Aspveden, storkommun i Östergötlands län,
omfattar socknarna V. Husby, Ö. Ryd och
Går-deby; 206,14 km2, 2,298 inv. (1950).
Aspzonen är en beteckning för de
postgla-ciala, växtförande lager, som i Skandinavien
avlagrats efter aspens och björkens invandring men
före tallens.
Aspås, socken i n. Jämtland n. om Östersund;
Jämtlands n. domsagas tingslag, Jämtlands län;
198,30 km2; 1,040 inv. (1950). Genomflytes och
begränsas av Indalsälvens biflod Långån och är
till större delen myr- och skogstrakt. 1,004 har
åker. Vid Indalsälven ligger Kattstrupe forsens
kraftverk. Kyrkan av sten byggdes 1840—44.
A. är församling i Rödöns, Näskotts och A.
pastorat i Ströms kontrakt, Härnösands stift; ingår
i Rödöns storkommun.
Aspö, socken och ö i mell. Mälaren, n. om
Strängnäs, Selebo härad, Södermanlands län;
62,54 km2; 1,035 inv. (1950). Socknen utgöres av
ön A. och n. delen av den därmed sammanvuxna
Tosterö samt sedan 1943 Oknön. Dessutom har
med A. inkorporerats en del av f. d. Strängnäs
landskommun som omfattade 17,93 km2 561 inv.
Mellan skogklädda åsar och berg utbreda sig
odlade marker. 1,726 har åker. A :s största
egendom är Säby fideikomiss. Järnåldersgravfält och
bygdeborgar finnas. Kyrkans äldsta del är från
n oo-talet. Tillhör Domprosteriet, Strängnäs stift,
och utgör Tosterö storkommun.
Aspö, socken och ö strax s. om Karlskrona;
Medelstads härad, Blekinge län; 8,03 km2; 779
inv. (1950). 121 har åker. Socknen omfattar
den täml. skogrika ön Aspö samt mindre öar
och skär. Inom socknen märkes samhället
Drottningskär. Delar av Karlskrona befästningar
ligga på Aspö. Kyrkan är från 1890. A. är
församling i Nättraby, Aspö och Hasslö pastorat i
Medelstads kontrakt, Lunds stift; ingår i
Karlskrona stads storkommun.
Asquith [ä’skcoib]. 1) Herbert Henry
A., engelsk statsman, 1925 Earl of Oxford and
A. (1852—1928), son till en fabriksägare i
Yorkshire. Efter att ha varit verksam som
advokat i London blev han 1886 liberal led. av
underhuset och gjorde sig känd som en farlig
oppositionstalare. Gladstone upptog honom som
inrikesminister i sitt kabinett 1892. A. innehade
detta ämbete till ministären Roseberys fall (juni
1895). Efter de liberalas stora nederlag detta år
återupptog A. sin advokatverksamhet vid sidan av
den parlamentariska. Han slöt sig till den
liberala imperialistiska
gruppen, som 1902 av
Rosebery, Grey och A.
m. fl. organiserades
som ”The liberal
lea-gue”, och var
motståndare till
Campbell-Bannermans och Lloyd
Georges s. k.
pro-boer-politik. I den
tullpolitiska kampanj
Cham-berlain 1903 inledde
för industritullar
förföljde A. honom
ihärdigt som en farlig
motståndare överallt
på talarstolen. I Campbell-Bannermans
ministär (dec. 1905) blev A. finansminister och
intog alltmer en ledande ställning. 1908
framlade han och genomförde det stora
lagförslaget om ålderdomsförsäkring. Vid
Campbell-Bannermans avgång (april 1908) var A., som
under den förres sjuklighet haft att sköta
ledarskapet i underhuset, självskriven som
premiärminister.
Som premiärminister fungerade A. april 1908—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
