Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aten, Athen - Historia - Ateneum (Athenæum) - Ateneum för flickor - Ateneums folkskoleseminarium - Atenienn - Ater - A tergo - Aterman - Aterom - Atetos - Ateuchus sacer - Athabaska, Athabasca - Athabaska River - Athabaskasjön - Athamas - Athanasianska trosbekännelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
Ateneum—Athanasianska trosbekännelsen
10
Peisistratos och hans söner, dock med vissa
avbrott, innehade enväldet.
A:s högsta blomstring inträffade under
400-talet f. Kr., efter de persiska krigen.
Visserligen blev staden vid Xerxes’ stora härnadståg
(480) intagen och ödelagd, men spåren av denna
olycka utplånades snart genom folkets stora
företagsamhet. A. blev huvudstaden för ett stort
statsförbund el, rättare rike. Dess handel
uppblomstrade, dess rikedom tillväxte. Konst,
diktning, vetenskap frodades där som i ingen annan
grekisk stat. Genom sin nya ringmur och de
”långa murarna” till Peiraievs var A. en från
både sjö- och landsidan oangriplig dubbelfästning.
A. smyckades med tempel, praktbyggnader och
konstverk av alla slag, i synnerhet under Perikles’
långvariga och glänsande statsledning.
Efter det olycksbringande’ peloponnesiska
kriget (431—404 f. Kr.) var A:s politiska storhet
oåterkalleligen svunnen. Men det förblev
Greklands andliga medelpunkt. Genom Sokrates blev
det hemvist för filosofien. — Efter Sokrates
följde Platon, Aristoteles och stoikerna. Ännu sedan
Aten och hela Hellas mist sin frihet (338 f. Kr.),
fick A. röna flera bevis på främmande furstars
välvilja. Det plundrades visserligen av Sulla 86
f. Kr. men behandlades senare av Rom med stor
välvilja. Bland de romerska kejsarna visade i
synnerhet Hadrianus en storartad frikostlighet
mot A.
A:s egentliga förfall började först på
500-talet e. Kr. Talarnas och filosofernas skolor
till-slötos på kejsar Justinianus’ befallning, och
templen förstördes el. förvandlades till kristna
kyrkor. Det turkiska herraväldet, som varade
1458—1833, var för A. en period av djupaste
förnedring. 1867 inträffade den katastrof, som
förvandlade Akropolis till en ruin i samband
med att A. belägrades och för en kort tid intogs
av venetianerna. Sedan Grekland återvunnit sin
frihet, blev det dess huvudstad. Efter
Lausanne-freden 1923 strömmade flyktingar i stora
mängder, c:a 200,000, till A., som ställdes inför svåra
problem. Ett allmänt moderniseringsarbete tog
vid, och flera nya stadsdelar lades ut. Under
2:a världskriget hölls A. besatt av tyska trupper
2V4 1941—13/io 1944.
Ateneum (Athenæum), lat., urspr.
tempel, helgedom åt gudinnan Athena, sedan namn
på högre bildnings- el. undervisningsanstalter,
vittra sällskap, tidskrifter för konst och
litteratur samt läsklubbar m. m. Ett i forntiden
berömt a. grundades i Rom omkr. 135 e. Kr. av
kejsar Hadrianus.
Ateneum för flickor, läroanstalt i Stockholm,
upprättad 1881. Skolan kom att omfatta 1)
högre flickskola, förberedande skola och
husmoderskurs som fortsättningsskola, 2)
skolköks-seminarium med 2-årig kurs. Högre flickskolan
uppgick 1939 i Norrmalms kommunala flickskola,
och skolköksseminariet nedlades 1948.
Atenèums folkskoleseminarium, Stockholm,
upprättades 1907 i anslutning till ett av
folkskolläraren Johan Löfvén 1878 grundat små-
Aterom.
skoleseminarium. Folkskoleseminariet nedlades
1927, småskoleseminariet 1928.
Atenie’nn, hyllbord, fristående hylla för
smärre prydnadssaker.
Äter, artnamn på växter med svarta frukter,
blommor o. s. v. och på djur med svart hud,
svarta fläckar el. fjädrar.
A te’rgo, lat., på ryggen, på baksidan.
Atermän (av grek, nekande a och the’rme,
värme), ogenomtränglig för värmestrålning.
Aterom [-ä’m] (av grek. atha’re,
vetemjöls-gröt) är en
säck-formig svulstbildning (cysta), som
förekommer i —
framför allt den
hårbeklädda —
huden och
uppkommer genom att en
talgkörtels el.
hårsäcks utförsgång
tilltäppes, utan att
därmed körtelns
avsöndring upphör.
Härigenom
spräng-es vävnaden isär
av en
grötliknan-de massa, som
omger sig med en
fas
tare bindvävsvägg. Svulsten borttages genom
operation.
Atetos [-ä’s], är ett symtom, karakteriserat av
ofrivilliga, famlande rörelser, framför allt i
armar och händer. A. förekommer vid danssjuka.
Atéü’chus säcer, se Pillerbagge.
Athabaska [äbabä’sk3], Athabasca, förr
distrikt i Nordvästterritorierna, Canada, sedan
1905 delat mellan prov. Alberta och
Saskatchewan.
Athabaska River [äbabä’ska ri’va], flod i
mell. Canada, Mackenzies källflod. Längd 1,250
km. Upprinner på Klippiga bergen, går i n. ö.
riktning genom prov. Älberta och mynnar ut i
Athabaskasjön. A. är rik på forsar och blott
på kortare sträckor segelbar.
Athabaskasjön, sjö i Canada, på gränsen
mellan Alberta och Saskatchewan. Den ligger 210
m ö. h. och omfattar 7,150 km2. Mottager
Athabaska River m. fl. floder. Över Stora Slavsjön
avrinner A. till Mackenzie.
Atha’mas var enl. den grekiska sagan konung
i Orchomenos och hade med Nefele barnen Frixos
och Helle samt med Ino barnen Learchos och
Melikertes. Emedan Ino hade upptagit sin syster
Semeles son Dionysos såsom fosterbarn,
träffades A. och hans familj av Heras förbannelse. A.
dödade i vansinne Learchos, och Ino störtade sig
med Melikertes i havet.
Athanasianska trosbekännelsen (lat.
Sy’mbo-lum athanasiänum), det tredje av kyrkans s. k.
ekumeniska symbola. Enl. denna är tron på
treenigheten och Kristi två naturer nödvändig
för saligheten. A. synes ha uppkommit i
Syd-gallien el. i Spanien på 500-talet. Formeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
