Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Atrofi el. atrofiering - Atrofiera - Atrofisk - à trois - A’tropa - Atropin - Atropos - Atropt fröämne - Atropurpureus - Atrorubens - Atrovirens - Atrypa - Attacca - Attaché - Attacherad - Attack - Attackera - Attacus atlas - Attainder - Attalea - Attalos - Attalus - el-Attar - Attentat - Atterberg, 1. Albert - Atterberg, 2. Kurt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
Atrofiera—Atterberg
52
egenskaper; el. också kan förminskningen hos
en del av dem delvis fortgå ända därhän, att
de alldeles försvinna, till följd varav således även
antalet minskas; el. också kunna de jämte det
de förminskas, även förändras i sin kemiska
sammansättning och fysikaliska beskaffenhet, de
försämras, degenerera.
Allmän a. av organismen kan föranledas av
brist på näring, hinder för födans nedsväljande
och fortskaffande samt av sjukliga förändringar,
genom vilka organismen berövas näringsmaterial
i större myckenhet. Hos gamla individer inträffar
i regeln en allmän a. i sammanhang med den
minskande vitaliteten och ämnesomsättningen,
ål-dersatrofi, senil atrofi. Den partiella el.
lokala a. i särsk. organ el. organdelar kan
orsakas av inflammationer, hinder för
blodcirkulationen av minskad el. upphävd funktion av
organet.
Atrofiera, avtyna, förtvina. — Subst.:
Atrofi é r i n g, förtvining. Se Atrofi.
Atröfisk, som har avseende på el. härrör från
atrofi (se d. o.).
å trois [atræa’], fr., på tre man hand.
A’tropa, se Belladonna.
Atropin, alkaloid, som ingår i flera växter,
varav de viktigaste äro belladonna,
spikklubba och bolmört. Till medicinskt bruk
är i Sverige sulfatet (su’lfas atröpicus) officinellt
med en maximaldos av i mg. Dess huvudsaki.
användning är vid vissa ögonsjukdomar. A. är
kraftigt pupillutvidgande, förlamar
ackommoda-tionsmuskulaturen samt ändrar vätskeströmningen
inom ögat. A. användes även vid magsjukdomar
(mot smärtor och kräkningar), som motgift vid
vissa förgiftningar m. m.
ATropos, se Moira.
Atröpt fröämne, se Fröämne.
Atropurpüreus, artnamn på växter med mörkt
purpurfärgade blommor, fläckar o. dyl.
Atrörubens, artnamn på växter med svartröda
el. mörkröda blommor, fläckar o. dyl.
Atrövirens, artnamn på växter av svartgrön
färg. _
Atrypa, ett i de paleozoiska formationerna
förekommande armfotingsläkte. Dess skal är
vanligen ovalt el. nästan
cirkelrunt. Den redan
av Linné beskrivna A.
reticularis förekommer i
vitt skilda länder i
avlagringar från den
silu-riska och den devoniska
tiden. I Gotlands
över-siluriska lager torde den
vara det allm. fossilet.
A’tta, se
Bladskärar-myror.
Atta’cca, it., betyder, att en följande
avdelning av ett musikverk skall utan avbrott
anknytas till den föregående.
Attaché, en vid beskickning i ett främmande
land anställd tjänsteman i lägsta tjänsteställning.
Attachérad, fäst (vid någon el. något);
anställd som attaché.
Atta’ck, angrepp, särsk. av beriden trupp.
Attackera, anfalla, antasta.
A’ttacus a’tlas, se Atlasspinnare.
Attainder [atéinda], eng. eg. ”fläck”,
”vanheder”, sedan gammalt i England benämning på
en del av de straff, som följde på vissa svåra
förbrytelser. — Acts (bilis) of a. kallas sådana
av parlamentet åstadkomna domar, som medföra
indragning av egendom samt förlust av ära och
medborgerliga rättigheter. Som straff för
högförräderi avskaffades formligen sådan dom först
genom ”Felony act” av 1870.
Attaléa, ett palmsläkte, innefattande palmer
med parbladigt delade blad. Dit hör p i a s s a b
a-palmen (A. funifera) från Brasilien, hos
vilken bladskaftens utvidgade baser innehålla ett
slags grova, styva fibrer, som användas till
mattor, borstar m. m. Nötterna av A. Cohune från
Honduras ha ett stenhårt skal, varav tillverkas
åtskilliga svarveriarbeten, ss. knappar och kulor
till rosenkransar.
ATtalos (lat. A’ttalus) hette flera konungar i
Pergamon, i n. v. Mindre Asien, särsk.
frejdade såsom främjare av konst och vetenskap. A.
I antog kungatitel 240 f. Kr. efter en lysande
seger över gallerna, som länge hemsökt Mindre
Asien med plundringar, hjälpte i flera krig
såväl hellener som romare och samlade stora
skatter. Han dog 197 f. Kr.
ATtalus, västromersk motkejsare mot
Hono-rius 409—410 och 414—15.
el-Attär (”droghandlaren”), Farld ed-d In,
en av Persiens största mystiska diktare (omkr.
1200 e. Kr.). Han fördjupade sig i studiet av
den sufiska mystiken och levde som asket. Hans
förnämsta arbeten äro dikten mantiq at-tair
(”Fåglatal”, översatt till franska av Garcin de
Tassy 1863; i sv. övers, av E. Hermelin 1929),
en allegori om människosjälens identifiering med
gudomen, och taökirat al-’aüliiä
(”Levnadsteckningar över heliga män”), biografier över
berömda sufister (sv. övers, av E. Hermelin 1931
—43).
Attentat (av lat. attentäre, försöka, angripa),
mordförsök (särsk. mot person i framstående
samhällsställning); lömskt överfall, planlagd
lömsk våldsbragd, förgripelse. — A11 e n t
ä-t o r, förövare av attentat.
Atterberg. 1) Albert Mauritz, kemist (1846
—1916), fil. dr och docent i kemi i Uppsala
1874, föreståndare för den kemiska stationen i
Kalmar 1877—1916. I denna senare verksamhet
utförde A. viktiga undersökningar rörande de
odlade korn- och havresorternas systematik, vilka
blivit grundläggande för bestämmandet av
sädes-varornas sortrenhet, och utarbetade grunder för
deras klassifikation, vilka vunnit internationell
användning. Mest internationellt känd blev A.
genom sina forskningar rörande de olika
jordarternas sammansättning, fysikaliska egenskaper,
klassifikation och terminologi.
2) Kurt Magnus A., den föreg:s brorson,
tonsättare, civilingenjör (f. 1887 W12), ingenjör
vid Patent- och registreringsverket 1912, där han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
