Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bagdadbanan - Bagdalin - Bagehot, Walter - Bager, Haqvin - Bageri - Bagerilagstiftning - Bagerimaskiner - Bagett - Baggara - Baggböla - Bagge (norrbagge) - Bagge, släkter - Bagge, 1. Algot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
233
Bagdalin—Bagge
234
sig Kuweit som slutpunkt på grund av dess goda
hamnmöj ligheter.
Under hela den tid banan efter 1903 var under
byggnad bidrog företaget i sin mån att skärpa
motsättningen mellan England och Tyskland. I
England ansågs det betänkligt, att tyskarna fingo
sultanens medgivande att företaga
hamnanläggning å en punkt vid Persiska viken. En faktor
av storpolitisk betydelse var också den möjlighet,
som yppade sig, att genom byggandet av bibanor
från Bagdad upp mot Persien underlätta
förverkligandet av den ryska planen att med en
järnvägsförbindelse nå ned till Persiska viken, en
strävan, som engelsmännen alltid motsatt sig. En
tysk-engelsk överenskommelse, enligt vilken
engelskt kapital skulle insättas i företaget och
ban-delen s. om Bagdad helt stå under engelsk
kontroll, var sommaren 1914 färdig att undertecknas,
men världskrigets utbrott kom hindrande emellan.
Efter krigsutbrottet 1914 sökte tyskarna och
turkarna påskynda färdigställandet av den
strategiskt viktiga banan. Byggandet igångsattes också
från andra hållet, näml, från Bagdad. Då Turkiet
utgick ur kriget, okt. 1918, hade B. blivit klar
till Nisibin, c:a 200 km från Mosul, samt från
Bagdad till Samarra, c:a 300 km s. om Mosul.
Av engelsmännen anlades, i samband med deras
frammarsch mot Bagdad, på det område mellan
Bagdad och Persiska viken, där banans
sydöstligaste del skulle framgå, flera
förbindelsesträckor, som efter hand förbundits, så att Bagdad och
Basra nu äro förenade med järnväg. Men denna
är blott smalspårig, under det att den
genomgående B. är normalspårig. 1934 kunde sträckan
Nisibin-—Tel Kotchek över syriskt område öppnas
för trafik. Den irakiska staten fortsatte arbetet
på sin del, och 1938 togs sträckan Tel Kotchek
—Mosul i trafik. Slutl. öppnades 1940 den sista
sträckan Mosul—Baiji. Därmed förenades Haidar
Pascha med Bagdad genom en 2,632 km lång
järnväg.
Bagdalin, ett brokigt, mönstrat bomullstyg.
Bagehot [bä’d?at], Walter, engelsk
nationalekonom (1826—77). Han var från 1860 och till
sin död redaktör för
Englands mest
inflytelserika ekonomiska
veckotidning, The
Eco-nomist. A:s förnämsta
politiska arbete är
”The English
consti-tution” (1867), en
numera klassisk
framställning av den
engelska författningen,
sådan den såg ut i
verkligheten. Sin allmänna
samhällsåskådning
framlade B. i ”Physics
and politics” (1872),
som röjer starkt inflytande från darwinismen.
Störst betydelse har emellertid B. haft som
nationalekonom, på grund av en ovanlig förening
av vetenskaplig begåvning och praktisk
erfarenhet. Hans ”Lombard Street” (1873), klargjorde
för första gången beskaffenheten av Londons
penningmarknad och utövade därför stort
inflytande på Bank of England :s politik. I sin
ekonomiska grundåskådning intog B. i allt
väsentligt den liberala skolans ståndpunkt men sökte
begränsa dess giltighet till nutidens mest
framskridna samhällen, särsk. England.
Bager, Haqvin, köpman (1711—82), redare
och spannmål shandlande i Malmö. B. utgav
åtskilliga ekonomiska ströskrifter, orediga i sin
framställning och uppblandade med platta och
löjliga rimmerier, varför hans namn har övergått till
liktydighet med usel versmakare. — Hans sonson
Lorenz Isac B. (1785—1857) och dennes
brorson Johan Peter B. (1818—88) voro
ledande kommunalmän i Malmö och högt förtjänta
om utvecklingen av Malmö hamn, den senare som
riksdagsman även om Södra stambanans
framdragande till Malmö. — En sonson till sistn.
är konstnären Einar B. (f. 1887 W4), som
målat skånska motiv i lugn realism och som
ägnat Malmö äldre bebyggelse omsorgsfulla
undersökningar och rekonstruktioner.
Bageri, se Bröd och Brödtillverkning.
Bagerilagstiftning. Genom lag 16/s 1930
regleras arbetstiden inom bageri- och konditoryrket.
Varor, avsedda för försäljning, få ej tillverkas
å sön- el. helgdag, ej heller å söckendag mellan
8 e. m. och 6 f. m. Vissa slags arbeten må dock
utföras även å andra, begränsade tider. Dessutom
äger vederbörande yrkesinspektör medgiva
undantag på gr. av särskilda förhållanden i speciella fall.
Bagerimaskiner, se Brödtillverkning.
Bage’tt (fr. baguette), förgylld tapetlist, stång,
varpå en gardin är upphängd.
Baggära, ”koherdar”, nomadiserande
folkstammar (biandfolk mellan araber och negrer) i n. ö.
Sudan, särsk. på Bajudastäppen.
Baggböla, olovligt avverka skog, för vilket
Baggböle sågverk i Västerbotten beskylldes på
1860-talet (därav uttrycket).
Bagge (no rrbagge), öknamn på norrman.
Ordet, urspr. detsamma som djurnamnet,
brukades redan under medeltiden.
Bagge, namn på flera svenska adliga och
borgerliga släkter (även på några norska och danska).
Sjöhjälten Jakob B. (se nedan) torde ha
härstammat från en halländsk släkt och blev stamfader
till adliga ätten Bagge af Boo. Till en
västgöta-(sedermera ölands-)släkt höra A. F. J. och G. A.
B. (se nedan). Övriga här omtalade tillhöra den
vittutgrenade marstrandssläkten B., känd från
1500-talets mitt.
Bagge. 1) Algot Fredrik Johan B., jurist
(f. 1875 19/t), jur. kand. 1899, hovrättsråd 1911,
revisionssekr. 1915, häradshövding i Sollentuna
och Färentuna härads domsaga 1927 och
justitie-råd 1930—43. B., som 1921—29 var ordf, i
sjö-lagstiftningskommittén, deltog som
regeringsdele-gerad i internationella sjörättskonferenser i
Bryssel 1922, 1923 och 1925 samt i skandinaviskt
sjörättsamarbete 1922—29. Han var 1925—26
president i engelsk-tyska skiljedomstolen i London och
1933—34 skiljedomare i tvist mellan Storbritannien
och Finland samt 1949 mellan Pakistan och In-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
