Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bahrfeldt, Max von - Bahr Lut - Bahr Tabarije - Bahytt - el-Baidawi, Abdallah - Baiera - Baïf, Jean Antoine de - Bailiff - Bailli - Baillon, Henri Ernest - Baillot, François de Sales - Bailly, Jean Sylvain - Bailyska droppar - Bain, Alexander - Bain, Nisbet - Bainbridge, Kenneth - Baini, Giuseppe - Bains - Bainville, Jacques
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
245
Bahr Lut—Bainville
246
B ahytt.
(1551—1625; 4 bd,
1927—31), samt
efter 1880
Numis-matisches Littera-turblatt.
Bahr Lut, arab,
namnet på Döda
havet.
Bahr Tabarije,
nuv. namnet på
sj ön Genesaret i
Palestina.
Bahy’tt,
huvudbonad för kvinnor,
som endast lämnar
ansiktet fritt.
el-Baidäwi,
Ab-d a 11 a h,
muham
medansk teolog (d. omkr. 1286). Han skrev en
bland sunniterna nästan som helig ansedd
korankommentar, ’a s r ä r e t-t a n z i 1
(Uppenbarelsens hemligheter), utgiven av Fleischer 1846 ff.
Baiéra, ett Ginkgo närstående, numera utdött
växtsläkte, som hade stor utbredning i mesozoisk
tid. Æ-arterna voro träd el. buskar med upprepat
dikotomiskt delade blad. Flera arter förekomma
i Skånes kolförande avlagringar.
Bai’f, Jean Antoine de, fransk skald
(1532—89). Han var medl. av den kring
Ron-sard förenade kretsen Plejaden. Han sökte efter
antika mönster införa orimmad vers (vers batfins)
i den franska poesien.
Bailiff [béi’lif], eng., se Bailli.
Bailli [baji’], fr., fogde, förvaltare, titel på
högre lokala ämbetsmän i Frankrike under
medeltiden. Deras förvaltningsområden (bailliages)
förblevo ända till revolutionen domsagor, men
redan under medeltiden ersattes ”le bailli” som
skatteuppbördsman och domare med andra
ämbetsmän. — I Engand motsvaras titeln b. av
bailiff, som efter • normandiska erövringen
bars av vissa sheriffernas biträden vid
grevskapens förvaltning, och med detta namn betecknas
än i dag lägre rättstjänare inom grevskapen.
Baillon [bajå’], Henri Ernest, fransk
botanist (1827—95), prof, i medicinsk
naturalhisto-ria vid univ. i Paris. Bland B:s talrika botaniska
verk märkes det utmärkt illustrerade ”Histoire
des plantes” (13 bd, 1866—95).
Baillot [bajå’], Fr an q ois de Sales,
fransk violinist (1771—1842), lärare vid
konserva-toriet och konsertmästare vid Stora operan i Paris.
Han företog konsertresor och grundade en
sammanslutning för kammarmusik. B. blev efter
Kreutzer och Rode franska violinskolans
huvudman och är mest ryktbar genom sin violinskola,
”L’art du violon”.
Bailly [baji’], JeanSylvain, fransk
astronom och politiker (1736—93). Han var en
berömd astronom och medl. av Franska akad.,
då han 1789 kom in i politiken som deputerad i
tredje ståndet för Paris. Han valdes till
nationalförsamlingens president och ledde det
minnesvärda sammanträdet i bollhuset 20 juni s. å.
Efter Bastiljens erövring blev han (juli) mär i
Paris. Han ådrog sig
därvid j akobinernas
hat, särsk. genom att
17 juli 1791 med
vapenmakt låta skingra
en på Marsfältet för
konungens avsättning
demonstrerande
folkhop. Han nödgades
avgå (nov. s. å.),
ställdes två år senare inför
revolutionsdomstolen,
dömdes till döden och
avrättades (12 nov.).
Hans memoarer, ”Mé-
moires dun témoin de la révolution” (3 bd, 1804),
äro värdefulla.
Bailyska droppar [bei’liska] kallar man det
pärlbandsfenomen, som visar sig vid kanten av
solskivan, just då solens sista lysande rand
försvinner vid en total solförmörkelse. Det
förorsakas av oregelbundenheter (berg) i månens
kant.
Bain [béin], Alexander, skotsk filosof
(1818—1903), prof, vid univ. i Aberdeen 1860—
81, dess rektor 1881—87. Han var anhängare
av J. St. Mills filosofiska riktning och en av de
förnämsta representanterna för den engelska
as-sociationspsykologien. Han grundläde tidskriften
”Mind” 1876.
Bain [béin], Robert Nisbet, engelsk
skriftställare (1854—1909). Han har utg. flera
förtjänstfulla arbeten rörande Sveriges historia, ss.
om Gustav III och hans samtida (2 bd, 1894),
Karl XII och svenska väldets fall (1895) samt
Sveriges, Norges och Danmarks politiska historia
1513—1900 (1904).
Bainbridge [béi’nbrid$], Kenneth
Tomp-kins, amerikansk fysiker (f. 1904). Han har
konstruerat en masspektrograf och därmed gjort
viktiga isotopundersökningar.
Bai’ni, G i u s e p p e, italiensk musikforskare
och komponist (1775—1844), ledare av den
påv-liga musiken. I sina kompositioner återgick han
till 1500-talets stränga romerska musikstil. Hans
”Miserere” är också det enda nyare verk, som
upptagits bland dem, vilka under påskveckan
sjungas i Sixtinska kapellet. Han har skrivit ett
arbete om Palestrina (1928).
Bains [ba], namn på flera franska badorter,
ss. A i x-1 e s-B a i n s
i dep. Savoie.
Bainville [bavi’l],
Jacques, fransk
skriftställare (1879—
1936). B., som under
ett par årtionden
tillhört Action franqaise
och talangfullt
redigerat partiorganets
utri-kesavd., var en av
nationalistlägrets främsta
pennor, mindre ensidig
propagandist än
uppslagsrik historiker och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
