Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Basalt - Basaltgods - Basan (slätt) - Basan (fårskinn) - Basar - Basarabia - Basbaryton - Basbasun - Basbuffo - Baschlik - Basculesystem - Base-ball - Basedow, Johann Bernhard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
435
Basaltgods—Basedow
436
B. är rådande bergart på Island, Färöarna,
Hebriderna och i v. Skottland. Etna är en ännu
verksam vulkan, som levererar en basaltisk lava.
B. har vidare stor utbredning i Nordamerikas
v. stater, i argentinska pampasområdet, i Dekkan
i Indien, å Sundaöarna, i Japan, å Nya Zeeland
och å den antarktiska kontinenten. I vårt land
förekommer b. på ett stort antal spridda ställen
i Skåne, n. om Ringsjön.
Är b. starkt porös, erhållas slaggiga
utbild-ningsformer av basalterna; ha’biåsrummen
sedermera sekundärt utfyllts (med kalk, agat, epidot
el. dyl.), utbildas s. k. basalt-mandelstenar. —
Basalt-tuffer äro vid vulkanutbrott genom
explosioner i kratern av basaltmagman bildad
aska, hårdnad till mer el. mindre fast bergart.
Basaltgods, av J. Wedgwood uppfunnet, fint
stengods, svart som basalt, utan glasyr.
Basän, fruktbar slätt i det gamla Palestina,
ö. om Jordan mellan Hermon och Gilead, berömd
för sina ekskogar och sin feta boskap.
Sammanfaller delvis med nuv. Nukraslätten i Syrien.
Basän, får skinn, berett som kalvskinn;
användes särsk. till bokband.
Basär (pers, basar), plats för detaljhandeln i
österländska samhällen, ofta anordnad som en
grupp av torg och gator, täckt och försedd med
hallar och arkader. I Europa betecknar ordet
en tillfällig försäljning för välgörande ändamål,
stundom också en rad av sammanhängande
småbutiker el. en butik, där en mängd olikartade
varor utbjudas.
Basarabia, rumänska namnet på Bessarabien.
Basbaryton, se Baryton.
Basbasun, se Basun.
Basbuffo, se Basröst.
Baschlik, en mössa, som kan dragas ned över
öronen och en del av ansiktet. Den har från
Turkiet kommit till Ryssland och användes där
av militärer. — B. kallas även ett slags huva, en
tid på 1800-talet använd i Sverige som kvinnlig
huvudbonad.
Basculesystem [-ky’l-] (av fr. bascule,
sväng-gunga). i) Numera sällan använd benämning
på det politiska system, som består i att en
ministär genom eftergifter åt än det ena, än det
andra partiet söker söndra sina motståndare och
Basargata i Aleppo med murat valvtak.
Slagman i baseball.
på så sätt bereda regeringen en lugn och skyddad
tillvaro. Uttrycket brukades först om ministären
Décazes’ politik under Ludvig XVIII. — 2) Ett
rigelsystem, som medelst ett handtag fungerar
på sådant sätt, att samtidigt tre riglar utskickas
åt tre olika håll.
Base-ball [bei’s-bål], amerikansk
nationalspel. Från Amerika har b. vunnit insteg även i
andra länder. Det fyrkantiga spelfältet har fyra
mål (baser) i hörnen. Deltagarna äro nio i
vardera laget. Kastaren (the pitcher) står nära
mitten av fältet och slagmannen (the
bats-man) vid ett av målen (innebasen); han skall
söka slå bort bollen så långt, att han efter
slaget hinner springa till alla målen omkring
fyrkanten, utan att någon av basmännen hunnit
fånga lyra el. vidröra honom med bollen. Dock
kan han stanna vid ett av målen och bli
baslöpare samt låta någon ur innelaget bli slagman.
Stopparen (the catcher), som håller sig
bakom slagmannen, har näst kastaren den
ansvarsfullaste posten bland utemännen. En klädd,
massiv kautschukboll och runt slagträ begagnas.
När tre slagmän varit inne, växla lagen plats. Det
lag har vunnit, som räknar de flesta ”loppen”,
sedan vartdera laget varit inne nio gånger.
Bäsedow, Johann Bernhard, tysk
pedagog (1723—90). B. blev 1753 lärare vid
rid-darakademien i Sorö och 1761 vid gymnasiet i
Altona. Han utg. under denna tid flera
teologiska och filosofiska skrifter, vilka ansågos
irr-läriga och utsatte honom för förföljelser från
de ortodoxa. Påverkad av Rousseaus ”Émile”,
uppträdde han som pedagogisk reformator, och i
ett 1768 utg. öppet sändebrev, ”Vorstellung an
Menschenfreunde” etc., påkallade han förbätt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
