Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bastborrar - Bastceller - Bastei - Bastej (postej, pastej el. rundel) - Bastfibrer - Bastholm, Christian - Basthud - Bastia - Bastian, Adolf - Bastiat, Frédéric
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
461
Bastborrar—Bastiat
462
Bastardnäktergal, hanne.
Ur ”Våra fåglar i Norden”.
Svarta
granbastborren.
Bastborrar, Hylesinmi, en underfamilj av
barkborrarna (se d. o.), omfattande nära ett 20-tal
svenska arter, av vilka flera äro betydande
skadedjur. De viktigaste av dessa tillhöra släktena
Hylurgops, Hylastes, Hylesinus, Myelophilus
(märgborrar), Polygraphus samt Dendroctonus
(jättebastborrar). Den bleka bastborren
(Hylurgops palliatus) är en av våra allra
vanligaste bastborrar och angriper
gran, lärk och tall. Släktet
Hylastes omfattar svarta
granbastborren
(Hylastes cunicularius) och svarta
tallbastborren (Hylastes
ater), vilka leva under barken
av gran-, resp, tallstubbar men
genom de fullvuxna
bastborrarnas näringsgnag på gran
och tallplantor kunna vålla
stor skadegörelse. Släktet
Hy-lyesinus omfattar två svenska
arter, vilka båda leva på asken.
Släktet Polygraphus omfattar
tre svenska arter, av vilka den
dubbel-ögade bastborren (Polygraphus
polygraphus’) är allmännast och angriper granen, men
blott stående träd.
Bastceller, se Bast.
Bastei [bajtäi’], berömd utsiktspunkt i
Sachsiska Schweiz, Tyskland, vid Elbe.
Baste’j (i Sverige vanligare namn postej,
pastej el. rundel), ett på 1500-talet infört,
framåt halvrunt och bakåt rätlinigt försvarstorn.
Bastfibrer, se Bast.
Bastholm, Christian, dansk teolog (1740—
1819). Han var präst i Köpenhamn, från 1778
hovpredikant och blev 1783 även kungl.
konfes-sionarius, tog avsked 1800 till följd av sjukdom.
Sin tids mest firade predikant, var B. en typisk
företrädare för upplysningstidens rationalistiska
uppfattning av religionen. Hans ”Gejstlige
tale-kunst”, ”Filosofi for ulærde” m. fl. verk,
karakteristiska för tiden, äro svulstiga och osjälvständiga.
1785 framlade B. ett förslag om stora ändringar
i danska gudstjänsten, vilket vållade mycken tvist
och blev utan frukt. B. var biskop Balles
medarbetare i ”Lærebog i den kristelige religion”
(I79i).
Basthud, se Hjortdjur.
Bastfa, hamnstad på Korsikas östkust, öns
främsta handelsstad, 49,000 inv., från genuesisk
tid till 1811 öns huvudstad. Garvämnesindustri
m. m. Vid gamla hamnen ett dominerande
cita-dell, efter vilket B. fått sitt namn.
Ba’stian, Adolf, tysk etnolog och
forskningsresande (1826—1905). B. företog 1851—59
omfattande resor i de tropiska länderna, varav
resultatet blev hans
arbete ”Der Mensch in
der Geschichte” (3 bd,
1860). 1861—66
besökte han Främre och
Bortre Indien,
Mala-j iska arkipelagen och
Japan och
genomkorsade Asien från
Peking till Kaukasus,
varpå han utgav ”Die
Völker des östlichen
Asien” (6 bd, 1866—
71). 1868 fick B. sig
anförtrodd vården av
de etnografiska
avdel
ningarna i Berlinmuseerna, blev 1869 docent, 1886
chef för det nyinrättade Museum für
Völkerkun-de och 1900 honorärprofessor. Han var
medstif-tare av Tyska antropologiska sällskapet och
uppsatte tills, m. R. Hartmann och R. Virchow
Zeit-schrift für Ethnologie (1869). Bland B:s
omkring 40 arbeten må ytterligare nämnas
”Ethno-logische Forschungen” (3 bd, 1871—73), ”Die
Kulturländer des alten Amerika” (3 bd, 1878—89)
och ”Indonesien oder die Inseln des malaiischen
Archipels” (5 bd, 1884—94).
Bastiat [-iaz], Frédéric, fransk
nationalekonom (1801—50). B. angrep från 1844 den
franska protektionismen, bl. a. i flera serier briljanta,
lättfattliga
småuppsat-ser (samlade som
”Sophismes
économi-ques”, 1846—1848).
Han var även
redaktör för tidningen Le
libre échange och
generalsekreterare för
föreningen Association
pour la liberté des
échanges i Paris
(sedan 1846). Efter
februarirevolutionen
1848 började B.
betrakta socialismen som
den ekonomiska
frihe
tens farligaste fiende och riktade sina angrepp
huvudsaki. åt detta håll. Sitt ekonomiska
system framlade B. i sitt sista, oavslutade arbete,
”Harmonies économiques” (1850), efter vilket han
och hans meningsfränder kallas
harmoni-eko-n o m e r n a. I opposition mot dels den äldre
liberala skolan i England (särsk. Malthus och Ri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
