Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Belutsjistan - Belvedär - Belyj - Belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
617
Belvedär—Belysning
618
Egendomliga erosionsberg innanför Belutsjistans kust.
längre söderut till oceanen.
Kedjorna gå här alltmera
isär och böja av åt v. samt
lämna plats för alluviala
slätter kring den lilla floden
Porali, kärnan i Las B e 1 a.
Kusten är ödslig och utan
viktigare hamnar. Landskapet
innanför, Mekran,
genomdrages av höglandets
randkedjor parallellt med
kustlinjen och har ett fåtal
bevattnade och fruktbara dalar
bland i övrigt förbrända
bergkammar och sluttningar.
Floderna gå åt v.; Dasht
bryter sig väg till oceanen,
Rakshan n. om Mekran till
inlandet och till B:s stora
sumpsjö, Hamun-i-Mashkel.
Återstoden av det inre Kelat
är öken (Kharan-öknen).
De vitt skilda landskapstyperna inom B.
motsvaras av olika klimatiska förhållanden. I n. ö.
höglandet är klimatet stärkande och livande och
nederbörden riklig, i länderna intill havet för
européerna outhärdligt genom hetta och torka;
utmärkande för hela B. äro tvära och starka
temperaturmotsatser. Största delen av landet är
stäpp. Jordbruket producerar vete, korn, hirs,
lucern, ris, majs och potatis, dessutom dadlar
(Panjgur), druvor, sydfrukter. De
nomadiserande stammarna ha får- och gethjordar men
uppföda även kameler och hästar.
Av befolkningen lever en stor del nomadiskt
el. halvnomadiskt. Till härstamning utgör den en
blandning av en stor mängd olika stammar men
med två huvudstammar, belutsjer och brahui. De
förra äro av ariskt ursprung, om än blandade
med tatariskt och arabiskt blod och tala ett iranskt
språk. Deras religion är islam. Brahui äro ett
dravidafolk, besläktat med huvudmassan av
Syd-indiens befolkning. I n. bo afghaner.
B. är det gamla Gedrosia. Landet var skåde-
Infödingsby i Kelat Belutsjistan med
spannmålsbehål-lare av bränd lera.
platsen för hemska scener under Alexanders
återtåg från Indien, då där en stor del av hans här
dukade under för hetta och törst. B. hörde
senare till sasanidernas välde och erövrades på
700-talet av araberna. Under senare delen av
1700-talet var det oberoende under Nasir kan av
Kelat. Efter hand kom B. under brittiskt välde.
Belvedär (it. Belvede’re), ”vacker utsikt”,
benämning på flera lustslott, villor, utsiktstorn o.
dyl. Mest bekanta äro lustslottet Belvedere i
Wien och ett med Vatikanen i Rom förbundet
palats, där en samling skulpturer (bl. a. Apollo
di Belvedere) förvaras.
Belyj, se Bjelyj.
Belysning. 1) Om belysning i fysikalisk
mening se Fotometri och Ljus.
2) Konstgjord (artificiell) belysning
åstadkommes genom direkt förbränning av ämnen, som
giva en lysande låga, el. genom glödgning av
obrännbara kroppar. I förra avseendet har under
utvecklingens gång tagits i anspråk en mängd
såväl fasta som flytande och gasformiga ämnen,
t. ex. trädens ved, oljor och fett ur såväl
växtriket som djurriket (talg, stearin, spermaceti) och
mineralriket (fotogen), vidare stenkolsgas, oljegas,
acetylen. I senare avseendet märkas det i nyare
tid uppfunna glödljuset samt det elektriska ljuset
(båglampan, glödlampan). Alltefter ändamålet
med belysningen (ytter- el. gatubelysning,
inomhus- el. rumsbelysning, signaler, fyrar,
fotografering, teater, fartyg, järnvägsvagnar m. m.) har
utbildats en mängd växlande former för olika
lysmedels användning, från facklan och
torrveds-stickan till de elektriska belysningsanordningarna,
vilka f. n. beteckna höjdpunkten inom
belysningstekniken.
Ljuskällors intensitet mätes i normalljus. Som
normal användes i Sverige allmänt den tyska
enheten, hefnerljus, enligt vilken ett vanligt
stearinljus ger omkring 2, en fotogenlampa med
14 linjers rundbrännare 13 å 14 och medelstora
elektriska glödlampor 16 å 32 normalljus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
