Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Betelseminariet - Betelskepp - Beteltuggning - Bête-noire - Betesda - Betesfodring, bete, betesgång - Betesförbud - Betesgång - Betesgröe - Beteskultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
873
Betelseminariet—Beteskultur
874
Betelseminariet i Stockholm, grundat 1866,
avser att utbilda pastorer och missionärer inom
baptistsamfundet. Sedan 1916 mottagas även
kvinnliga missionärskandidater. Lärokursen är 4
-5-årig.
Betelskepp (av Betel, ”Guds hus”) kallas
fartyg, inredda för gudstjänst el. uppbyggei semöten
för sjömän; ofta innehålla de även en lässtuga.
Till detta ändamål användas, särsk. i U.S.A.,
gamla avtacklade fartyg, som förankras i
livligt besökta hamnar. I Sverige gavs förr
detta namn åt fartyg, vilkas befälhavare
(betel-kaptener) åtagit sig att å sina fartyg
hålla offentlig gudstjänst i utländska hamnar,
som besöktes av skandinaviska fartyg; de förde
en särskild flagga (betelflagg). I Göteborg
finnes ett b., tillhörande ”Kristlig
betelskepps-mission”, som har sitt huvudsäte i denna stad.
Beteltuggning, ett i hela den
indisk-malajisk-oceaniska kulturvärlden allmänt bruk att tugga
bitar av areka- el. betel-”nöt”, arekapalmens
fruktkärna, rikligt beströdda med finpulvriserad
kalk, ofta från brända musselskal, och
inlindade i ”betelblad”, friska blad av betelpeppar
(Piper betle). B. färgar läpparna, tänderna och
hela insidan av munnen varaktigt mörkröda och
ökar salivavsöndringen, varför beteltuggare
ständigt spotta. Arekanötens alkaloider ha ett
stimulerande inflytande, som underlättar kroppsliga
ansträngningar. I sanskritlitteraturen omtalas b.
sedan 500-talet e. Kr.
Béte-noire [bät-nwär], fr., eg. ”svart djur”,
syndabock, ”olycksfågel”.
Bete’sda, en damm, omtalad i berättelsen om
den lame i Joh. 5. Flera dammar el. cisterner
i det nuv. Jerusalem tävla om att vara B.; bl. a.
utpekas ett nu genom rester av en
korsfarar-kyrka övertäckt vattenbäcken i närheten av
Anna-kyrkan n. om Haram (den gamla tempelplatsen).
Betesfodring, bete, b e t e s g å n g, är ett
grundvillkor för lönande husdjursskötsel, och dess
fördelar äro: betesdjuren få föra ett sunt och
naturenligt levnadsätt; b. lämnar ett lättsmält
och närande foder, som innehåller alla för
organismen behövliga beståndsdelar, och befrämjar
därför en normal blodbildning, varemot vid
stall-fodring något ämne lätt kommer att saknas el.
ingå i för liten mängd med därav följande
abnorm sammansättning av näringsvätskorna, vilket
i längden inverkar menligt på hälsan; rörelsen i
det fria stärker muskler, senor och ledgångar,
genom rörelsen stärkas även andningsorganen och
hjärtat, och i förening med den normala
blodbildningen gynnas härigenom i hög grad en sund
och snabb utveckling; vistelsen i det fria
befrämjar även hudverksamheten, huden hålles ren,
och dess värmereglerande förmåga övas,
varigenom motståndskraften mot ogynnsamma
väderleksförhållanden stegras. B :s förmånliga
verkningar göra sig bäst gällande under uppväxten,
då alla organ äro stadda i utveckling. I b. ha vi
ett av de bästa medlen att motverka de
olägenheter, som domestikationen i och för sig alltid
medför. Betesgräsets höga äggvitehalt gör även,
att kraftfoderbehovet i väsentlig grad nedsättes,
och medför därför även den ekonomiska fördelen,
att den dyrbara kraftfoderimporten kan minskas.
Även i ett annat avseende medför b. en ekonomisk
fördel, nämligen genom att djurens skötsel
under betestiden kan utföras med långt mindre
arbetskraft än vid stallfodring. För uppnående av
b:s förmånliga inverkan på djurets utveckling
och hälsotillstånd fordras dock, att djuren väl
förberedas för b., dels genom att de få vänja
sig vid att även under den kallare årstiden
vistas ute och sålunda tåla väderlekens alla
växlingar, dels även genom en för övergången till
b. lämplig utfodring med mera skrymmande och
saftigt foder.
Genom den stigande jordbrukskulturen kom allt
mer och mer av de ursprungliga betesmarkerna
att uppodlas och betesdjuren därför att hänvisas
till utmarkerna, som dock lämnade ett alltför
svagt bete för att underhålla den höga
produktion, som den stegrade kulturen även inom
husdj ursskötselns område fordrade. Man började
därför mer och mer övergå till uteslutande
stallfodring, som bättre kunde regleras efter
avkastningen och varigenom man trodde sig kunna
driva upp produktionen till det högsta möjliga.
Det onaturliga levnadssätt, som den ständiga
stallvistelsen medför, har emellertid åstadkommit ett
försvagande av hälsotillståndet bland husdjuren.
För motverkande av olägenheterna började man
återgå till b :s sundare liv. För att b. i större
utsträckning skall vara förenlig även med den
intensivare husdjursdriften, måste avkastningen
från betesmarkerna höjas genom utdikning av
sanka betesmarker, utgallring av täta hagar,
övergödsling med naturlig el. konstgödning,
insåning av lämpliga foderväxter el.
anläggning av s. k. kulturbetesvallar, varigenom aw
kastningen kunnat stegras från 500 å 800
foderenheter från goda skogsbeten till 2,500 å
3,000 foderenheter per har från ordinära
kulturbetesvallar. Då betesmarken avbetas olika av
olika slags husdjur, är det lämpligt att låta t. ex.
hästar och nötkreatur gå tillsammans i
förhållandet 1 häst på 10—12 kor. Om på betesmarken
ej finnas tillräckliga naturliga skydd i form av
trädgrupper och täta buskage, böra öppna skjul
uppföras till skydd mot stark solhetta och
ogynnsam väderlek och bör även sörjas för tillgång
på gott dricksvatten.
Betesförbud, förbud att under vissa delar av
året låta getter och får beta på till gemensamt
bete upplåten, ohägnad mark. B. avser skydd för
skogens återväxt.
Betesgång, se Betesfodring.
Betesgröe, se Ängsgröe.
Beteskultur, åtgärder för åstadkommande av
gott produktionsresultat från betesmarkerna:
röjning, planering, dränering, insådd och hjälpsådd,
indelning av betesmarken i lämpliga fållor,
gödsling, utspridning av kompost, halmtäckning,
lämplig avbetning el. i vissa fall avhuggning,
spridning av fallen gödsel o. s. v., inrättande av goda
vattningsställen och solskydd för betesdjuren etc.
I Sverige har framför allt Svenska betes- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
