Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bezjitsa - Bezoar, Bezoar- - Bezold, 1. Friedrich von - Bezold, 2. Carl - Bezwada - Bezymenskij, Aleksandr Iljitj - Bezzenberger, Adalbert - Bhagalpur - Bhagavadgita - Bhakti - Bhamo - Bhandarkar - Bhar - Bharatpur, Bhartpur, Bhurtpore - Bharavi - Bhartrihari - Bhat el. Charan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
903 Bezjitsa—Bhat 904
Bezjitsa [bjä^ytsa], stad i Sovjetryssland,
n. v. om Brjansk, vid floden Desna och
järnvägen till Smolensk; 82,000 inv. Betydande
maskinindustri.
Bezoär, B e z o ä r-, se Besoar(-).
Bezold [bè’tsålt]. 1) Friedrich von B.,
tysk historiker (1848—1934). Han blev prof,
i historia vid univ. i Erlangen 1884 och i
Bonn 1896. Bland B:s skrifter märkas ”König
Siegmund und die Reichskriege gegen die
Hus-siten” (3 bd, 1872—77) och ”Geschichte der
deut-schen Reformation” (1890). B. har utgivit
”Brie-fe des Pfalzgrafen Johann Kasimir” (3 bd,
1882—1903).
2) Carl Christian Ernst B., assyriolog
(1859—1922), prof, i Heidelberg, utgivare från
1886 av Zeitschrift für Assyriologie. Bland
hans hundratals skrifter må nämnas:
”Kurzge-fasster Überblick über die babylonisch-assyrische
Litteratur” (1886), ”Catalogue of the cuneiform
tablets in the Kouyounjik collection of the
Bri-tish Museum” (5 bd, 1889—99), ”Oriental
diplo-macy” (1893) och ”Nineve und Babylon” (1903).
Hans stora ”Wörterbuch” blev ej avslutad.
Bezwada, stad i prov. Madras, Indiska unionen,
vid floden Kistnas nedre lopp; 86,000 inv.
Centrum för Kistnas vidsträckta bevattnings- och
kanalsystem; järnvägsknut. Klipptempel och gamla
hinduiska pagoder. B. har univ., grundat 1926.
Bezymenskij [bjezymjä’nskaj, Aleksandr
Ilj itj, rysk skald (f. 1898). B. är en av de
mest kända ryska proletärdiktarna och en av
initiativtagarna till diktarsammanslutningen
Oktober (1923), som mot den tidigaste ryska
proletär diktningens täml. högt uppskruvade patos och
dess förhärligande av den revolutionära
heroismen satte som sin uppgift att ge en trogen
spegelbild av det nya ryska livet. Framför allt
är B. de ryska ”komsomolernas” skald, som i av
ungdomligt trots och övermod burna dikter
återger den ryska kommunistiska ungdomens liv och
stämningar; delvis rör han sig också inom
arbetarklassens och den röda arméns miljöer. Han
begagnar ett strängt vardagligt, täml. vårdslöst
poetiskt språk.
Bezzenberger [bä’tsan-], Adalbert, tysk
filolog (1851—1922), prof, i sanskrit och
in-doeuropeisk språkvetenskap i Königsberg 1880
—1921. B. var en bland de främsta kännarna av
letternas och litauernas språk och urhistoria och
har därom bl. a. skrivit ”Geschichte der
litaui-schen Sprache” (1877), ”Litauische Forschungen”
(1882) och ”Lettische Dialektstudien” (1885). B.
utgav 1876—1906 tidskriften Beträge zur
Kunde der indogermanischen Sprachen, som därpå
sammanslogs med Zeitschrift für vergleichende
Sprachforschung, i vars redaktion B. ingick.
Bhagadpur, stad i prov. Bihar, Indiska
unionen, vid Ganges’ s. strand; 93,000 inv.
Sidenindustri.
Bhagavadgitä [-gi’-] (”Herrens, d. v. s.
Kri§nas, sång”), en lärodikt av betydande längd,
urspr. säkert en självständig text men sedermera
inlagd som episod i hjältedikten Mahäbhärata.
Den torde härstamma från tiden omkr. 200 f. Kr.
el. tidigare men föreligger nu i en senare,
omredigerad form. Dess religiösa grundidé är
hängivande åt gudomen (bhakti, se d. o.). Ur
kärleken till Gud uppstår sedermera kunskap om
honom, och dessa båda i förening leda till
frälsning från återfödelse och till evig salighet. B.,
utan tvivel sanskritlitteraturens mest lästa bok,
är till större delen avfattad på ett upphöjt, ofta
sublimt poetiskt språk, övers, av K. F.
Johansson i ”Främmande religionsurkunder”, II :i
(1907—08).
Bha’kti (skt, ”hängivenhet”, särsk. åt
gudomen), ett känslans hängivande åt guden, som
uppstår först sedan man med förståndet lärt
känna hans väsen. Bhaktimärga
(”hängivenhetens väg”) är den riktning inom hinduismen,
som anser b. vara medlet att vinna salighet;
sålunda står denna riktning i motsats mot karmamärga
(”offrens väg”), den vediska ritualismen, och
jnänamärga (”kunskapens väg”), den ortodoxa
och heterodoxa metafysiska spekulationen. Till
bhaktimärga räknas alla de vi§nuitiska och
kri§-naitiska sekterna samt en hel del av de
sivai-tiska.
Bha’mo, stad i övre Burma vid Irawadi;
omkr. 8,000 inv. B. är ändpunkt för
ångbåtstrafiken på Irawadi och upplagsplats för
karavanhandeln med Kina (Yün-nan).
Bhandarkar, Sir Ramkrishna Gopal,
indisk filolog (1837—1925), prof, i sanskrit m. m.
1869—81 i Bombay, senare i Poona. B. är den
mest betydande sanskritist i modern mening, som
Indien hittills frambragt. Särsk. märkes hans
mästerliga framställning av de visnuitiska och
sivaitiska religionerna i ”Grundriss der
indoari-schen Philologie” (1913).
Bhär, handelsvikt, se Bahar.
Bhara’tpur, Bhartpur, Bhurtpore,
tidigare brittisk-indisk vasallstat i Rajputana, n. v.
Främre Indien, tillhör nu Matsyaunionen i
Indiska unionen; 5,123 km2, 576,000 inv. Landet är
slätt med smärre höjder, klimatet hett och torrt,
stora delar under konstbevattning. Invånarna
(ja-ter) äro hinduer. — Huvudstaden, Bharatpur
(36,000 inv., 50 km v. om Agra), driver livlig
handel med salt.
Bhäravi, indisk skald från början av 600-talet
e. Kr. B. har författat konsteposet
”Kirätär-juniya”, behandlande den episke hjälten Arjunas
strid med den till en kiräta (”vildman”)
förklädde guden éiva.
Bha’rtrihari, indisk skald och grammatiker,
som antages ha levat under förra delen av
600-talet e. Kr. Han är Indiens mest betydande
sentenslyriker. Under hans namn gå trenne
samlingar epigrammatiska och sententiösa dikter,
behandlande niti (”levnadsvishet”), sringära
(”erotik”) och vairägya (”resignation”); att ej
alla dikterna härstamma från B. torde vara
säkert.
Bhät el. Chäran (”vandrande sångare”),
namn på två kaster i n. Indien med över 400,000
medl. De äro kringvandrande sångare el. barder
och genealoger hos furste- och adelsfamiljer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
