Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Billing, 4. Einar - Billinge (socken i Skåne) - Billingen (berg i Västergötland) - Billinger, Richard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
Billinge—Billinger
44
jämte Söderblom gav han under 1900-talets första
årtionde upphov till den ”Uppsalateologi”, som
bildat utgångspunkten för det senare svenska
teologiska tänkandet. Den nya bibelforskningen och
ritschlianismen kommo utifrån; ur den förras nya
rön om profeterna utformade B. sin huvudtanke
om den kristna gudsuppenbarelsens dramatiska
gång genom historien under striden mellan goda
och onda viljemakter. Detta är den bibliska synen
på historien i motsats till såväl den hellenska med
en vilande kosmos och ett evigt kretslopp som
den moderna evolutionstanken. Ortodoxien hade
fattat uppenbarelsen dogmatiskt och läromässigt;
ritschlianismen hos W. Herrmann — som i
mycket varit B:s läromästare men mot vars system
B. dock redan 1903 riktat vägande anmärkningar
— hade inskränkt uppenbarelsen till en enda
punkt, Jesu inre liv; den religionshistoriska
skolan, som i Tyskland följt ritschlianismen i spåren,
hade upplöst den i en allmän relativism.
Uppsala-teologien bildar inom den evangeliska teologien
en egen svensk linje.
Ledande ställning intog B. också i den
kristliga studentrörelsen. 1911 kallades han till led.
av katekesnämnden, och dennas betänkande,
”1 katekesfrågan. Granskningar och synpunkter”
(1913; ny förk. uppl. med titel "I
katekesundervisningens tjänst” 1916), är i huvudsak hans verk.
— En sammanfattning avB:s teol. och kyrkliga
åskådning ger hans ”Herdabrev till prästerskapet
i Västerås stift” (1920). Bland hans övriga
skrifter märkas ”Luthers lära om staten” (I, 1900),
”De etiska tankarna i urkristendomen” (1907,
2:a utvidgade uppl. 1936), ”Försoningen” (1908;
2:a uppl. 1921), ”Vår kallelse” (1909; 4:e
uppl. 1920), ”Luthers storhet” (1917).
Billinge, socken i mell. Skåne, n. v. om
Ringsjön; Onsjö härad, Malmöhus län; 41,31 km2,
1,134 inv. (1950). Marken är starkt kuperad
med skogklädda höjder. Rönne å rinner i en
djup fåra norrut genom socknen. 1,647 har åker.
Vid statsbanan Klippan—Eslöv ligger Billinge
stationssamhälle med hembygdsgård och vid fall
i Rönne å industrisamhället Stockamöllan
med sågverk, snickerifabrik och mekanisk
verkstad. Ett monument erinrar om Stenbocks
övergång av ån 1710. En stor del av socknen lyder
under Trolleholm. Kyrkan byggdes 1865. Bildar
med Röstånga ett pastorat i Lunds stift, Onsjö
kontrakt; ingår i storkommunen Röstånga.
Billingen, ett skogklätt, delvis odlat berg, det.
största av de s. k. Västgötabergen, beläget i
Skaraborgs län och Vadsbo, Valle, Gudhems och
Kinne härader. B:s högsta punkt ligger omkr.
300 m ö. h., och i övrigt är 267—296 m höjden
för bergets högsta platå, på vilken ganska
betydliga mossmarker ävensom flera småsjöar
finnas. Bergets längd är 24,6 km och dess bredd
10,7 km. Tvärs över B:s hela bredd sträcker
sig i ö.—v. en ganska markerad dalgång, i
vilken landsvägen och järnvägen mellan Skara
och Skövde framgå.
Bergets stomme utgöres av sedimentära
bildningar, sandsten, kalksten och skiffrar, tillhöran-
Trapp (kinnediabas) vid öglunda grotta på Billingen.
STF:s bildarkiv; foto V. Olsson.
de k a m b r o-s i 1 u r e n, i flack lagerställning.
Bergets översta platå, 7—10 km i bredd och
mer än 17 km i längd, täckes av en eruptiv
bergart, d i a b a s, även kallad t r a p p, vilken
som en lava pressats upp ur jordens inre och nu
bildar en 30—40 m mäktig bädd. Diabasen är
blottad på många ställen uppe på själva
bergsplatån och går även i dagen i bergets branter
och står där med nästan lodräta väggar på grund
av bergartens regelbundna och utpräglade
för-klyftning, medan de sedimentära bildningarna
bilda mindre branta sluttningar.
Flerstädes äro på B. anlagda sten- och
kalkbrott (Stolan, Ulunda, Dämman, Mölltorp m. fl.),
där ortocerkalken bearbetas el. samman med
or-stenskalken brännes till murkalk med
alunskif-fern som bränsle. I alunskiffern finnes också
sparsamt som körtlar och inlagringar ett svart,
vaxglänsande kol, s. k. k o 1 m, som tilldragit
sig särskilt intresse på gr. av sin, i förhållande
till omgivande alunskiffer, höga uranhalt. Sedan
1924 drives en cementfabrik vid Gullhögen, och
från s. å. har gasbetong tillverkats av en fabrik
i Skövde (Carlsro).
Bidlinger, Richard, österrikisk författare
(f. 1893), har skildrat allmogeliv från sin
hembygd och skrivit dikter, där folkvisan gett
klangfulla ekon, samt bondeskådespel: ”Der Knecht”
(1924), ”Das Verlöbnis” (1932) m. fl., av vilka
det arkaiserande ”Das Perchtenspiel” haft stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
