Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blackstad - Blackstad, Johan - Blackstadius, Johan Zacharias - Blackstone, Sir William - Blackwater - Black wattle - Blackwell, Alexander - Blackwell, 1. Antoinette Luisa, f. Brown - Blackwell, 2. Elizabeth - Blackwood’s Magazine - Blackälven - Blad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
Blackstad—Blad
184
småsjöar. 1,382 har åker. Åtskilliga
järnålders-gravar. Kyrkan är från 1790-talet. B. bildar
med Locknevi ett pastorat i Linköpings stift,
Södra Tjusts kontrakt; tillhör storkommunen
Locknevi.
Blackstad, Johan, norsk jurist (1832—
1904), 1874—83 amtman i Finnmarken, 1880—85
stortingsman (höger) och 1889 lagman. Efter
1891 var han Getz’ vikarie och blev 1901 hans
efterträdare som riksadvokat. Han hade stor
förtjänst om jurylagens formulering och första
tillämpning.
Blackstädius, Johan Zacharias, målare
(1816—98), utförde porträtt, några altartavlor
och genremotiv samt försökte sig även som
historiemålare. Han var 1860—81 lärare i
teckning och målning vid Tekniska skolan i
Stockholm.
Blackstone [blä’kstan], Sir William,
engelsk rättslärd (1723—80), prof, i engelsk rätt i
Oxford 1758, domare i London 1770. Hans stora
arbete ”Commentaries on the laws of England”
(1765—69) var den första populära
sammanfattningen av Englands hela ”skrivna” och
”oskrivna” lag. B:s mening åberopas ännu ofta i
engelska domar. På författningshistoriens område
har hans betydelse varit ännu större. I sin
allmänna åskådning stod han obetingat på
naturrättens ståndpunkt. Det var i B:s formalistiska
framställning, som Englands statsskick påverkade
den utländska politiska utvecklingen, och
framför allt har B:s uppfattning satt spår i U.S.A. :s
författning.
Blackwater [blä’kæåta], namn på flera
floder i England och Irland, av vilka den största
upprinner i v. Munster (Irland) och flyter åt ö.
till den långsmala Youghal Bay på sydkusten;
160 km lång.
Black wattle [bläk coåtl], eng., ”svart spö”,
bark av Acacia pycnantha, som innehåller till Vs
av sin vikt tannin; nyttjas som garvämne.
Blackwell [blä’ka>al], Alexander, läkare,
proj ektmakare (trol. 1700—47). Född i
Aberdeen, studerade B. medicin i Leiden och uppträdde
på 1730-talet i London som ivrare för
jordbruks-förbättringar. Han inkallades 1742 till Sverige,
inlämnade 1743 förslag till förbättringar i
Sveriges jordbruk och boskapsskötsel, belönades 1744
med ganska rikliga statsanslag och fick 1745
fullmakt som livmedikus hos Fredrik I. I syfte
att främja ett politiskt närmande mellan Sverige,
Danmark och England erbjöd B. våren 1747
konung Fredrik 100,000 pd st., om konungen ville
framträda som Danmarks vän. Då konungen
röjde saken för kanslipresidenten Tessin, blev B.
häktad, ställd inför kanslirätt och underkastades
tortyr. Han dömdes till döden för förrädiska
stämplingar och avrättades.
Blackwell [blä’kcoal]. 1) Antoinette
Luisa B., f. Brown, amerikansk präst (1825
—1921). Hon blev banbrytande genom att efter
teologiska studier 1852 som den första kvinnliga
prästen ordineras vid en kongregationalistisk
församling. Blev senare unitarisk präst.
2) Elizabeth B., den föreg:s svägerska,
engelsk-amerikansk läkare (1821—1910). Hon
erövrade 1849 det första medicinska
doktorsdi-plom, som i U.S.A. tilldelats en kvinna. 1851
slog hon sig ned som kvinno- och barnläkare i
New York och bosatte sig 1868 i London, där
hon undervisade vid Women’s Medical College
och verksamt deltog i filantropiska
sammanslutningar.
Blackwood’s Magazine [blä’kæodz mägazi’n],
tidskrift i Edinburgh, uppsatt 1817 som en
konservativ motvikt mot whigorganet Edinburgh
Review. Utges av den stora bokförlagsfirman
Blackwood & Sons, som grundades 1804 av
bokhandlaren William Blackwood (1776—1834).
Blackälven, biflod till Lilla Lule älv från ö.
Sarekområdet, uppkommer genom föreningen av
Rapaälven m. fl. fjällfloder.
Blad, växtorgan, som utgå från stammens
sidor och ha en begränsad tillväxt, med
tillväxtpunkten vanl. vid el. nära organets bas. I allm.
är det lätt att skilja mellan b. och stam; det
förra är vanl. utbrett, skivlikt, den senare
cylindrisk el. kägellik. Men det finns även trinda
b. (t. ex. barr) och tillplattade stammar (t. ex.
hos kaktusväxter). B. uppbära normalt icke
blommor el. andra b. B. anläggas omedelbart
nedanför den tillväxande stamspetsen, leda sitt
ursprung från stammens barklager och visa sig
i början som små vårtlika upphöjningar. Vanl.
når spetsen sin fullständiga utbildning först.
B:s anordning på stammen,
bladställningen, är hos somliga växter sådan, att
på samma höjd sitta två el. flera b. (motsatta
el. kransställda b.). I andra fall stå samtliga b. på
olika höjd (”strödda” b.), men även då äro de
ordnade efter bestämda lagar. Väljer man ett b.
som utgångspunkt och följer stammen genaste
vägen till närmast ovanför sittande b., går vidare
till det nästa och fortsätter på samma sätt ett
stycke uppåt, visar det sig, att b. äro anordnade
i en mer el. mindre utdragen spiral, i allm. med
i det närmaste samma horisontella avstånd mellan
två på varandra följande. Är detta avstånd
hälften av stammens omkrets, sägas b. stå i spiralen
V2; de bilda då (om stammen står upprätt) två
vertikala rader. Är avståndet en tredjedel av
stammens omkrets, stå b. i spiralen Vs o. s. v. —
Blad-ställningsläran grundades på 1830-talet av K. F.
Schimper, A. von Braun m. fl., och
spiralställningen uppfattades då som beroende på växtens
Bladställningar, a strödda, b rosettställda,
c motsatta, d kransställda blad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
