Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blicher-Clausen, Jenny - Blicka - Blickfält - Blickingberg, Georg - Blickpunkt - Blida (maskin) - Blida (stad) - Blidsberg - Blidö - Bligh, William - Blighia sapida - Blinda (segel) - Blinda fläcken - Blindalfabet - Blindanstalter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
225
Blicka—Blindanstalter
226
dikten ”Violin” (2 bd, 1899—1903). Flera av
hennes arbeten äro övers, till svenska.
Blicka, en fisk, se Braxensläktet.
Blickfält. 1) Det område, inom vilket ögat,
under det att huvudet hålles orörligt, medelst sina
egna rörelser kan fixera föremål. Blickfältet
anger således gränsen åt sidorna för det tydliga
seendet och utgör måttet på ögats rörlighet
genom dess egna muskler. Ett normalt b. sträcker
sig minst 450 i alla riktningar med undantag av
inåt-nedåt, där det inskränkes av näsan, samt
uppåt, där det någon gång inskränkes genom
ögonbrynen. Man skiljer det monokulära
(d. v. s. ena ögats) och det binokulära
(d. v. s. för båda ögonen gemensamma) blickfältet.
2) Psyk., beteckning för hela det innehåll,
som i visst ögonblick fyller medvetandet. Av
detta ”percipierade” innehåll blir endast en del
uppmärksammat och klart fattat, ”appercipierat”.
Detta senare säges falla i medvetandets blickpunkt.
Blickingberg, Georg Richard, skådespelare
(1878—1940). B. fäste tidigt uppmärksamheten
vid sig genom fantasifulla och mänskligt sanna
karaktärsframställningar på Nya teatern i
Göteborg (Hj. Selander). Han blev 1919 anställd vid
Lorensbergsteatem (1934 Göteborgs stadsteater),
där han ytterligare fördjupade och tekniskt
avrundade sin konst. Han gästspelade 1932 på
Dramatiska teatern som Gud fader i ”Guds gröna
ängar” och blev knuten vid denna teater 1935—40.
Bland hans övriga roller märkas Hamlet, Othello,
Prospero i ”Stormen”, Shylock i ”Köpmannen i
Venedig”, Carlos i ”Clavigo”, Brand och Cyrano
de Bergerac.
Blickpunkt, den punkt, mot vilken blicken är
riktad. — Psyk., se Blickfält.
Blida, medeltida kastmaskin för krigsbruk,
konstruerad ungefär som en ballist.
Blida, stad i Algeriet, 40 km s. v. om staden
Alger, vid foten av Lilla Atlas vid Mitidj aslätten
och den vattenrika wadi el-Kebir; 62,000 inv. (Vs
européer). Betydande handelsort. B. anlades på
1500-talet, förstördes genom jordbävning 1825.
Är nu en vacker, modernt byggd stad.
Blidsberg, socken i ö. Västergötland, på båda
sidor om Ätran, n. om Ulricehamn; Redvägs
härad, Älvsborgs län; 27,ss km2, 685 inv. (1950).
I ö. delen höglänta skogstrakter. 491 har åker. I
stationssamhället Blidsberg vid statsbanelinj en
Falköping—Ulricehamn finnes ett flertal
textil-och snickerifabriker. Egendom: Herrekvarn med
såg och kraftverk. Åtskilliga fornminnen. Kyrkan
uppfördes 1868—70. Bildar med Dalum och
Humla ett pastorat i Skara stift, Redvägs
kontrakt; tillhör storkommunen Redväg.
Blidö, socken i Upplands s. skärgård, n. ö.
om Vaxholm; Frötuna och Länna skeppslag,
Stockholms län; 62,90 km2, 1,136 inv (1950). B.
utgöres helt och hållet av öar: Blidö (areal
21 km2; skild från Yxlan genom Blidö sund),
Oxhals ö, Yxlan (Köpmanholmen),
Furusundsön, Svartlöga m. fl.
öarna äro i allmänhet bergiga och skogklädda
med smärre dälder. B. är mycket besökt av
sommargäster. Dess största samhälle är
hamn-NF III — 8
platsen, lots- och tullstationen Furusund på
Furusundsön. 574 har åker. B. bildar med Länna
ett pastorat i Uppsala stift, Sjuhundra kontrakt;
utgör storkommunen B.
Bligh [blai], William, brittisk sjöofficer,
koloniguvernör (1754—1817). Genom hårdhet och
hetsighet retade han på en expedition till Tahiti
1787—89 sitt fartygs besättning till myteri. Utsatt
i en liten båt med 18 man, som blivit honom
trogna, räddade han sig efter tre månaders irrfärder
med 12 överlevande till Timor och återkom 1790
till London; myteristerna slogo sig ned på den
obebodda ön Pitcairn och koloniserade den. B.
blev 1805 guvernör över deportationskolonien Nya
Syd-Wales. Han blev 1814 viceamiral. B. utg.
1792 en skildring av sin resa.
Blighia sa’pida, till fam. Sapindaceae hörande
träd, vildväxande i tropiska Västafrika och för
de välsmakande frukterna (akee, akinötter) odlat
där och i Västindien.
Blinda, ett fyrkantigt segel, fäst till en på
bogsprötet sittande rå, b 1 i n d r å; begagnas ej
numera.
Blinda fläcken, det för ljusintryck okänsliga
parti av synfältet, som motsvarar synnervens
inträdande i näthinnan (synnervspapillen, papilla
nervi optici); kallas även efter upptäckaren, E.
Mariotte, mariotteska fläcken.
Blindalfabet, se Blindundervisning.
Blindanstalter. Den äldsta blindskolan i
Sverige och hela Norden var Institutet för
blinda och döfstumma, som 1808 öppnades i
Stockholm av P. A. Borg och 1810 fick
understöd av riksdagen. Den flyttades 1812 till Manilla
men upphörde redan 1816 att mottaga blinda
elever. Är 1846 öppnades ånyo, på initiativ av O. E.
Borg, Manillainstitutet för blinda gossar och året
därpå för flickor. 1879 utbröts blindavdelningen,
och Institutet för blinda bildades. Förskolor
upprättades i Växjö (1884) — nedlagd 1935 — och
vid Tomteboda utanför Stockholm (1899). För
äldre blinda, numera blott manliga, är
hantverks-skolan i Kristinehamn (1884) avsedd. Även i
Växjö finnes en hantverksskola för blinda vuxna.
Vid skolan finnes en materialdepå för blinda.
Samtliga dessa anstalter äro statens. Fröken A.
Wikström — själv blind — grundade en sedan
1923 statsunderstödd hantverksskola för blinda
kvinnor i Uppsala. Drottning Sofias stiftelse i
Vänersborg (1886) övertogs 1922 av staten, då
dess vårdanstalt i Lund för blinda med
komplicerat lyte öppnades. Den mottager blinda, som
utom av blindhet lida även av annat lyte, t. ex.
dövstumhet, sinnesslöhet el. epilepsi. Ärbetshem
finnas i Stockholm och Nynäshamn, ett
ålderdomshem för kvinnor på Norrbacka utanför
Stockholm (1888). Ett barnhem för blinda har
institutets för blinda direktion upprättat i
Nynäshamn (1915).
Danmarks blindinstitut grundades 1811 i
Köpenhamn och blev 1858 statsinstitution. —
Norge fick först 1861 ett blindinstitut i
Kristiania. — I Finland anlades den första
blindskolan i Helsingfors 1865. I alla övriga
civiliserade länder finnas numera anstalter för
uppfost
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
