Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bonnard, Abel - Bonnard, Pierre - Bonnarör - Bonnat, Léon - Bonne - Bonner Durchmsuterung - Bonnesen, 1. Carl Johan - Bonnesen, 2. Sten - Bonnet, Charles - Bonnet, Georges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
481
Bonnard—Bonnet
482
Katedralen i Bonn före 2:a världskriget.
ett par populära monogr. över Henri Beyle
(1926) och Franciscus av Assisi (1929) samt
några samtidsbetraktelser, ”Le drame du
pré-sent” (1936), ”Savoir aimer” (1937) och ”Le
bouquet du monde” (1938). B. var en av de
främsta samarbetsmännen under tyska
ockupationen av Frankrike, bl. a. i sin egenskap av
undervisningsminister i P. Lavals ministär 1942—44.
Han dömdes efter Frankrikes befrielse till döden
in contumaciam.
Bonnard [bånä’r], Pierre, fransk målare
(1867—1947). B., som numera räknas bland
Frankrikes mest betydande målare, påverkades
mindre av sina akademiska studier än av
modernisterna (Manet, Degas, Cézanne) och utställde
från 1895 på ”independenternas” salong. Han
gjorde sig först känd genom originella affischer,
litografier och bokillustrationer, som målare
genom porträtt, interiörer, naket, landskap och även
dekorativa väggmålningar. Dristig kolorist och
modernist, målade B. med fyllig färg och brett
föredrag.
Bonnarör, ett slags armerande betongrör,
försedda med en ingjuten plåtmantel. B., som äro
lämpade för höga tryck, användas mest för yttre
vattenledningar.
Bonnat [båna’], L é o n Joseph Florentin, fransk
målare (1833—1922). Född i Bayonne vistades B.
i sin ungdom i Spanien, var lärjunge av F.
Mad-razzo i Madrid, studerade sedan i Paris för
Cogniet och i Rom, reste i orienten, var därefter
NF III — 16
verksam i Paris allt intill sin höga ålderdom.
Hans motivkrets är mycket växlande:
fornhisto-riska ämnen, kyrkmålningar (bl. a. i Panthéon),
folklivsbilder i stor skala från Rom och
Jerusalem. Dessutom upptogs han mycket av
porträttmålning, utförde bl. a. en mängd officiella
porträtt av republikens styresmän och spetsarna
inom det politiska och konstnärliga livet;
figurerna äro hållna i stark, samlad belysning, ansiktena
ytterst kraftfullt modellerade, även karaktären
är väl uthamrad i de bestämmande
grunddragen. Sitt ytterst från spanska målare, främst
Ribera, upptagna sätt att åstadkomma stark
ljusverkan fasthöll han följdriktigt under sin
långvariga verksamhet. B. var från 1888
föreståndare för akademiens målarskola och hade även
enskilda elever; bland de skandinaviska märkas N.
Forsberg, G. Cederström, prins Eugen, Tuxen
och Kröyer. Sin värdefulla samling av
gammal och modern konst skänkte han till sin
födelsestad.
Bonne [bån], fr., ”den goda”, barnsköterska,
barnfröken, särsk. utländsk.
Bonner Durchmusterung [bå’nar [-dorkmo’s-taroq],-] {+dorkmo’s-
taroq],+} se Argelander, F. W.
Bo’nnesen. 1) Carl Johan B., dansk
skulptör (1869—1933), studerade i Köpenhamn,
debuterade med en hunnerhövding och har sedan
utfört många livfullt uppfattade och framställda
asiatiska barbartyper. Bland hans övriga verk
märkas ”Tors strid med jättarna” (fontän, i
förstorad skala i koppar uppställd på taket av
en byggnad vid Ny Carlsbergs bryggeri)
och ”Diana på jakt” (på Trondhjems plads i
Köpenhamn).
2) Sten B., svensk historiker (f. 1886 n/io),
fil. dr i Lund 1918, docent i historia där 1918—
33 och sedan 1933 lektor i Vänersborg. B. var
sekr. i Karolinska förbundet 1928—33 och red.
för dess årsskrift. Han har bl. a. skrivit
”Studier över August II :s utrikespolitik” (bd 1, akad.
avh., 1918; bd 2: 1, 1924), ”Peter den store”
(1925), ”Stormaktstidens senaste skede” (utgör bd
3 av ”Svenska folkets historia”) samt ett flertal
studier rörande karolinska tiden.
Bonnet [bånä’], Charles, schweizisk
naturforskare och filosof (1720—93). Han ägnade
sig från ungdomen åt biologisk forskning, tills
en ögonsjukdom tvang honom att syssla med
teoretisk spekulation. Mest känd är han som
upptäckare av partenogenesen hos insekterna. Dessutom
framställde han en utvecklingsteori, som starkt
påverkat Lamarck; han ordnade alla levande
varelser i en serie och ansåg, att en verklig
utveckling ägt rum från lägre till högre former.
B. var en bland 1700-talets sensualistiska
psykologer. Själens odödlighet sökte han försvara
genom antagandet av en eterisk kropp, som
följer själen vid skilsmässan från den synliga
kroppen.
Bonnet [bånä’], Georges, fransk
radikal-socialistisk politiker (f. 1889), invaldes i
deputeradekammaren 1924, blev följ, år budget
-minister i Painlevés och 1926 pensionsminister i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
