Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borgenärsförteckning - Borgenärssammanträde - Borgerhout - Borgerlig - Borgerlig död - Borgerlig helgdag - Borgerlig kommun - Borgerlig konfirmation - Borgerligt namn - Borgerligt år - Borgerlig vigsel - Borgerrepresentationen - Borgerskap - Borgerskapets bemedlingskommission - Bogerskapets femtio äldste - Borgerskapets gubb- och änkehus i Stockholm - Borgese, Giuseppe Antonio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
521 Borgenärssammanträde—Borgese 522
ning upptagas dels alla intecknade fordringar,
dels vissa andra fordringar med förmånsrätt
framför dessa (t. ex. fastighetsskatt,
exekutions-kostnaderna) och dels särskilda rättigheter —
nyttjanderätt, servitut el. undantag — som
intecknats el. framgå av skriftlig handling, som
företes för auktionsförrättaren. Ordningen mellan
dessa rättigheter bestämmes i första hand av
förmånsreglerna i handelsbalken kap. 17; i fråga
om intecknade rättigheter är dagen för
inteck-ningsansökningen avgörande. Exekutiv
försäljning sker endast om man vid utropet uppnår
lägsta budet, d. v. s. summan av alla fordringar
med förmånsrätt framför exekutionsfordringen
jämte minst 1 öre å denna sistnämnda. De
särskilda rättigheter, som falla inom den bjudna
köpeskillingen skola alltid kvarstå i egendomen.
Av b. framgår även vilka belopp som av köparen
skola betalas kontant och vilka som skola
kvarstå i egendomen.
Borgenärssammanträde, sammanträde med
borgenärerna i en konkurs.
Borgerhout [bå’r^arhåut], ö. förstad till
Antwerpen; 54,000 inv.
Borgerlig, ett i svenskt språkbruk ofta
nyttjat ord med ganska olikartad innebörd. B. brukas
sålunda i rättsspråket (i viss mån även annars)
för att beteckna något, som tillhör el. utmärker
borgare (idkare av stadsmannanäringar el. i
allmänhet stadsbor); så ”borgerlig näring”,
”borgerlig tunga”. I det politiska livet betecknar
b. motsatsen till socialdemokratisk el.
kommunistisk (t. ex. ”borgerliga partier”, ”borgerlig
samling”). Mindre vanlig är betydelsen
medborgerlig; den återfinnes i uttryckssätt som
”borgerlig död” och ”borgerligt namn”.
Ytterligare innebörd av b. är civil, icke-militär,
ickekyrklig. Om ”borgerlig begravning”, se
Jordfästning, om ”borgerlig vigsel” se Vigsel.
Borgerlig död. Enl. äldre straffrätt i
Frankrike, Belgien, Holland, Italien och en del tyska
och nordamerikanska stater medförde vissa brott
jämte själva straffet den påföljden, att den
brottslige förklarades borgerligt död, vilket innebar
förverkande av alla el. ett flertal borgerliga
rättigheter. Våra äldre lagar stadgade ett
liknande straff: att läggas biltog. — Se även
dödförklaring.
Borgerlig helgdag är i Sverige sedan 1939
1 maj, i vissa hänseenden likställd med allmän
helgdag, dock icke i kyrkligt hänseende. I
Danmark ha 5 juni, i Norge 17 maj
(grundlags-dagarna), i Finland 6 dec.
(självständighetsda-gen) och 1 maj delvis karaktär av allmän
helgdag.
Borgerlig kommun, i vissa länder, däribland
Sverige, benämning på den vanliga
primärkommunen till skillnad från den kyrkliga.
Borgerlig konfirmation har på senare tid
upptagits på utomkyrkligt håll, varvid efter en
tids undervisning i samhällsfrågor och etisk
fostran ungdomens inträde som mera ansvariga
medl. i samhället högtidlighålles med en festlig
sammankomst (med tal, musik och sång).
Borgerligt namn, det namn, som en person
bär i offentliga myndigheters register.
Borgerligt år, se År.
Borgerlig vigsel, se Vigsel.
Borgerrepresentationen, den folkvalda
kommunalstyrelsen i Köpenhamn, en motsvarighet
till svenska stadsfullmäktige. B. infördes 1837 i
Danmarks städer men ersattes av Byraad 1868 i
samtliga städer utom Köpenhamn. B., som
utövar den beslutande makten i huvudstadens
kommunala angelägenheter, väljer också den
administrativa myndigheten, magistraten.
Borgerskap, en stads samtliga borgare.
Endast de stadsinvånare, som förvärvat burskap,
räknades i äldre tider till ”det rätta b.”
Skillnaden mellan detta och övriga medl. av
stads-kommunen blev utjämnad 1862 och 1863.
Borgerskapets bemedlingskommission, se
Bemedlingskommission.
Borgerskapets femtio äldste i Stockholm
utgjorde sedan 1745 en av rådet utsedd
representation, ”fullmäktige på menighetens vägnar”; i
början 24, sedan 48 och slutligen 50 led. Dessa
50 äldste, vilkas befattning med stadens
förvaltning upphörde genom kommunallagen för
Stockholm 1862 och numera ha mycket
begränsade befogenheter, väljas av de burskapsägande
borgarna. — Även i andra svenska städer fanns
en liknande institution.
Borgerskapets gubb- och änkehus i
Stockholm, stiftelser med syfte att taga vård om
behövande ålderstigna borgare och änkor efter
borgare inom Stockholms stad. Borgerskapets
änkehus stiftades 1724. Stiftelsen har eget hus
vid Norrtullsgatan 45, som i regel inrymmer
76 pensionärer, vilka ej erlägga någon avgift.
Kapitalbehållningen är c:a 3,5 mkr. Gubbhusets,
Borgarhemmets, verksamhet började 1787.
Stiftelsen har eget hus vid Högalidsgatan 28.
Plats finnes för i regel 85 pensionärer, vilka där
erhålla full försörjning. B. har dessutom
uppfört ett bostadshus, Borgargården, där
117 lägenheter upplåtas fritt el. mot låg hyra
åt mindre bemedlade borgare.
Kapitalbehållningen är c:a 8,2 mkr. — Litt.: K. H. Karlsson,
”Borgerskapets gubbhus 1787—1908” (1908); E.
Rosenborg, ”Stockholms borgerskaps änkehus
1724—1924” (1924). — I Uppsala finns en motsv.
stiftelse.
Borgese [bård$e’se], Giuseppe
Anto-n i o, italiensk författare och litteraturhistoriker
(f. 1882), prof, i tysk litteratur i Rom och
Milano 1910—25, i estetik i Milano 1926—31.
Croces lärjunge, började B. med en ”Storia
della critica romantica” (1905), har sedan skrivit
bl. a. ”G. D’Annunzio” (1909; ett glänsande
arbete), ”Mefistofele, con un discorso su la
personalitå di Goethe” (1911), ”La vita e il
libro” (3 bd, 1910—13), ”Studi di letterature
möderne” (1914), ”Risurrezioni” (1922), ”Tempo
di edificare” (1923), ”Ottocento europeo” (1927),
de senare samlingar av psykologiskt skarpt
inträngande, stilistiskt elegant formade essäer.
Politiskt färgad är romanen ”Rtibè” (1921), vari
B. skildrar den första efterkrigstidens famlande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
