- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 3. Bie - Brune /
551-552

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boro-Boedoer, borobudur - Borodin, Alexander - Borodin, Michail Markovitj (Gruzenberg) - Borodino - Boroevitj von Bojna, Svetozar - Boro-hus, ab. - Boro-korobergen, Boro-chorobergen - Borollos - Boronatrokalcit - Bororo - Borough - Borovitji - Borraginaceae - Borrago - Borrar och borrverktyg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

551

Borodin—Borrar

552

— Litt.: Monografi av C. Leemans (1873); N. J.
Krom & T. van Erp ”Beschri j ving van
Barabu-dur” (1920).

Borodin [baradjfn], Alexander, rysk
tonsättare (1834—87). Han tillhörde ungryska
skolan, som på 1870-talet slöt sig till nyromantiska
skolan med Liszt; gjorde sig mest känd som
symfoniker och skrev bl. a. en berömd
symfonisk dikt, ”En steppskizz”, samt tre symfonier
i Ess dur, h moll och A dur; först 1890 uppfördes
i Petersburg B:s ofullbordade opera, ”Furst Igor”.
B. var till yrket läkare och prof, i kemi vid
medicinska akademien i Petersburg. — Biogr. av
Stasov (fransk övers. 1893) och G. E. H.
Abraham (på eng., 1927).

Borodin [baradjfn], Michail Markovitj,
eg. Gruzenberg, rysk politiker (f. 1884),
anslöt sig som ung student till den revolutionära
rörelsen, var efter bolsjevikfr aktionens tillkomst
1903 under några år bolsjevikagitator i Lettland
och begav sig sedan, efter att en tid ha varit
fängslad, till Amerika, där han 1908 grundade
en skola för ryska emigranter i Chicago. 1918
återvände han till Ryssland men sändes snart i
agitationsuppdrag till Mexico och England; 1922
blev han i England dömd till några månaders
fängelse och utvisning. 1923 begav han sig till
Kina, där han blev high adviser hos det kinesiska
nationalistpartiet, i vars reorganisering han
deltog. Under de följ, åren spelade han en ledande
roll inom partiet och nedlade ett energiskt arbete
på landets kommunistiska revolutionering; 1927,
då partiet konsoliderade sig åt höger och
frigjorde sig från kommunisterna, blev B. utvisad
ur Kina. Han har senare bedrivit journalistisk
verksamhet i Moskva.

Borodino [baradjinå’], ort i mellersta
Ryssland, 120 km v. s. v. om Moskva, vid vägen
Smolensk—Moskva och vid Kalotsj abäcken, ett
tillflöde till Moskvafloden. — 7 sept. 1812 stod
vid B. ett blodigt slag mellan den 120,000 man
starka ryska armén under Kutusov, som intagit
en starkt befäst ställning, och Napoleon I:s
134,000 man. Striden blev oavgjord, men ryssarna
drogo sig tillbaka till Moskva, dit Napoleon
följde efter.

Boroevitj von Bojna [båråé’vitj],
Sveto-zar, österrikisk general (1856—1920). Vid i:a
världskrigets utbrott chef för 6:e armékåren i n. ö.
Ungern, ryckte B. i fält mot ryssarna och bidrog
kraftigt till segern vid Komarov under
österrikarnas första offensiv. Han fick sedan befälet över
3:e armén, som undsatte Przemysl (okt. 1914).
Vid Italiens inträde i kriget våren 1915 kallades
B. att i egenskap av chef för 5:e armén försvara
Isonzofronten, en uppgift, som han löste på ett
glänsande sätt. Under elva anfall lyckades han
motstå italienarnas genombrytningsförsök. B.
deltog i både framryckningen till Piave och det
brådstörtade återtåget därifrån. Han blev 1918
fältmarskalk.

Boro-hus, ab., Stockholm, grundat 1936, äger
sågverk, snickeri- och trähusfabriker i Landsbro
och Sävsjö (båda i Jönköpings län).
Huvudtillverkningen utgöres av monteringsfärdiga trähus.

Antalet industriarbetare c:a 300, aktiekapital 1
mkr. Ägare är Hyresgästernas sparkasse- &
byggnadsföreningars riksförbund u. p. a. (HSB).

Boro-korobergen, Bor o-c horobergen,
se Tien-shan.

Borollos, egyptisk lagunsjö, se Burlos.

Boronatrokalcit, ett mineral av vattenhaltigt
natriumkalciumborat, som uppträder i vita,
knö-liga aggregat av trådlika kristaller. Förekommer
i Anderna i Peru, Chile, Bolivia och Argentina,
i uttorkade sjöar i ökentrakterna samt i U.S.A.
i Kalifornien och Nevada. Viktigt råmaterial
för framställning av borföreningar.

Bororo’, indianfolk i centrala Matto Grosso,
Brasilien. B:s utbredning över ett
sammanhängande område tyder på att de bilda en gammal
folkgrupp, en urbefolkning i dessa trakter. De
äro ett typiskt jägarfolk och kunna kulturellt
jämställas med gésfolken men ha exempelvis
rikare prydnader och särskilt ståtliga fjäderskrudar.
Bland de yngre männen råder ett slags
kvinnogemenskap; endast de äldre och starkare leva i
regelbundna äktenskap. Efterbegravning med
intressanta ceremonier till skydd mot den dödes
ande förekommer.

Borough [ba’råu el. ba’ro], eng., stad. —
Ordet betecknar numera främst de städer, som
ha egen kommunal självstyrelse och äro
juridiska personer. Mindre städer el. stadsliknande
samhällen ingå i lantdistrikten el. utgöra
särskilda ”parishes”. Graden av självstyrelse är icke
lika för alla boroughs. De, som ha minst 75,000
inv. (före 1926 50,000), äro i allo likställda med
grevskap, counties, och kallas county boroughs.
Styrelsen i en b. utövas av ett council, bestående
av mayor (borgmästare) och councillors
(stadsfullmäktige), som inom sig utse en tredjedel till
rådmän (aldermen). — Förr förstod man med b.
varje stad, som sände medlemmar till parlamentet.
Om s. k. rotten boroughs se Parlament.
Stadsval-kretsarna vid val till underhuset kallas alltjämt
boroughs, ehuru de ej alltid sammanfalla med de
lokala förvaltningsenheterna av samma namn.

Borovitji [baravjitji’], stad i s. ö. delen av
Leningradområdet, Sovjetunionen, vid floden
Msta; 28,000 inv. Brunkolsgruvor; tillv. av
lantbruksredskap m. m.

Borraginäceae, se Strävbladiga växter.

Borrägo, bot., se Strävbladiga växter.

Borrar och borrverktyg, verktyg för
att framställa cylindriska hål i ett fast
material medelst verktygets skärande inverkan genom
vridning under tryck (i metall och trä) el.
medelst verktygets stötande inverkan (i sten),
varvid godset i hålet avlägsnas i form av
borr-spån el. borrmjöl (vid stenborrning: borrkax).

Fig. 1. Spiralborr, med koniskt (överst) och
cylindriskt fäste.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:13:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffc/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free