Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bortre Indien - Klimatet - Växtvärld - Djurvärlden - Historia - Bortskrivning - Borum Eshöj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
569
Bortskrivning—Borum Eshöj
570
el. vintern. Förödande översvämningar
förekomma ofta i dessa trakter. S. delen av
Ma-lackahalvön har ymnig nederbörd året om.
Växtvärld. Liksom klimatet är vegetationen
olika i v. och ö. delarna. Burma, Tenasserim och
angränsande områden bära till stor del ständigt
gröna regnskogar, rika på dipterocarpacéer,
ekar, magnoliacéer, palmer m. fl. Här har Ficus
elastica sitt hemland. På högre nivåer finnas
sommargröna skogar. Här tillkomma även flera
barrträd, ss. Pinus Merkusii och Pinus Khasya.
S. Malacka är el. har varit täckt av tät,
högväxt regnskog av samma typ som å
Sunda-öarna. Mangroven är mycket rikligt utbildad
i v. Kokos- och Nipa-pAmer äro vanliga å
stränderna. I Siarn och Indokina ha skogarna
betydligt mindre utsträckning än i v. och äro
till stor del s. k. monsunskogar, i vilka många
träd fälla löven under torrtiden. Palmerna äro
här mindre talrika än i v. Däremot är familjen
Guttiferae väl företrädd. Teakträdet är ofta
det förhärskande trädet. I ö. B. finnas även
vidsträckta savanner. En del av dessa ha som
viktigaste växter flera meter höga gräs, ss.
Phragmites och Saccharum, andra däremot
kännetecknas av mera lågväxta gräs, bl. a. flera
arter av Andropogon.
Djurvärlden. B:s djurvärld visar i många
avseenden betydande likhet med Främre Indiens.
Av större däggdjur märkas bl. a. elefant, tapir,
noshörning, tiger och panter, av fåglar en
rikedom på hönsfåglar, däribland också
bankiva-hönset, som är stamform för tamhönsen.
Kräl-djursfaunan är mycket rikhaltig; bl. a.
förekommer ett flertal mycket giftiga ormar, ss.
glasögonormen m. fl.
B:s folk utgöra dels rester av ur folk och
förhistoriska folk, dels alltjämt framåtgående
stats-bildande folk och kulturfolk. Till de förra höra
på Malackahalvön dvärgfolk och australoida
folk, på den egentliga halvön en del smärre
stammar i s. Annam, Laos, Tonkin,
sammanfattade under namnet kha och moi. I Annam
och Kambodja leva även några rester kvar av
det fordom mäktiga chamfolket. De högre nu
levande statsbildande folken äro burmaner,
siameser, annamiter och dessutom på
Malackahalvön malajer. De tre förstnämnda folkslagen äro
samtliga av en övervägande mongoloid typ. Till
samma rasgrupp höra shan, lao m. fl., som tills,
med siameser bilda taifolken. Ett högt
kulturfolk äro kambodjanerna el. mon-khmerfolket i
Kambodja. I Burma märkas arakaner
(araka-neser), karen m. fl. Buddismen är halvöns
härskande religionsform, men malajerna äro
muhammedaner, och bramanismen fortlever hos
resterna av chamfolket. — Den materiella
kulturen vilar överallt på jordbruket. Ris är den
egentliga näringsväxten. Skogarna giva
frukter, bambu, rotting. För världsekonomien vilar
B:s betydelse främst på risodlingen och
risexporten. Siarn och Malackahalvön äro jämte
angränsande delar av den malajiska övärlden
jordens främsta tennproducerande område.
Burma lämnar salt och framför allt petroleum,
ädel
stenar och halvädelstenar (rubiner, bärnsten,
jadeit). Skogarna ha rika förråd av virkesträd
(teakträdet). Kautschukplantager ha anlagts på
Malacka och i Franska Indokina.
B:s äldre historia är bestämd genom
kulturpåverkan från Kina och Indien. Kinesiska
dynastier omtalas i Tonkin århundradena närmast
f. och e. Kr., och kinesiska kolonister gingo
erövrande söderut ända till Kochinkina. Från
Indien vann den bramanska religionen insteg och
var härskande i det mäktiga Champariket i s.
B., omtalat av Ptolemaios (100-talet e. Kr.).
Tempelruiner och inskrifter från övre Burma till
Kochinkina vittna i övrigt om det bramanska
inflytandet. Champa undanträngdes av
Kambo-dj ariket, som nådde sin högsta blomstring 800
—1200 kring huvudstaden Angkor, nu i ruiner.
Med taifolken trängde buddismen norrifrån allt
längre in på halvön, Siarn grundades, och
buddismen segrade slutligen (1300-talet) även i
Kambodja. I östra B. uppstod i kamp med
kinesiska inflytandet riket Annam, som trängde
erövrande åt s., i Burma kämpade de nordligare
burmanerna med talaingfolket i Iravadis delta.
Européernas ankomst på 1500-talet, först
portugiser (1511, Malacka), sedan holländare och
engelsmän, medförde endast ringare förändringar.
Huvudsaki. genom missionärer och jesuiterna
i Kina vidmakthölls kännedomen i Europa om
förhållandena i B. 1800-talet betecknar inbrottet
av den nya tiden i B:s historia genom europeiska
erövringar. Burma införlivades med Brittiska
Indien genom tre krig (1826, 1852, 1886);
fransmännen fattade fast fot i Mekongdeltat genom
avträdelser från Annam 1862, Kambodja
ställdes under franskt protektorat 1863, Annam,
Tonkin och Laos togos 1884—93. På halvön
Malacka lade engelsmännen 1819 grunden till
Singapore, som blev huvudstaden i deras
besittningar vid Malackasundet. På 1880- och
1890-talet utsträckte de sitt protektorat över Malaj
-staterna på halvön. Under 2:a världskriget
ockuperade japanerna nästan hela B. Efter deras
kapitulation gjorde sig
nationalistiska
rörelser gällande i
Franska Indokina och i
Burma, som 1948
blev en oberoende
förbundsrepublik.
Om den politiska
indelningen se ovan. F.
ö. hänvisas till
artiklar om resp, länder.
Bortskrivning,
bokföringsåtgärd,
varigenom
varulager, fordringar o.
dyl. nedskrivas till
nollvärde och
således helt avföras ur
räkenskaperna.
Borum Eshöj,
gravhög nära Århus
på Jylland, vilken
Mansdräkt från Borum Eshöj.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
