Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brasilien el. Brasiliens förenade stater - Författning - Rättskipning - Politisk indelning - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
747
Brasilien
748
nämnas av presidenten med senatens samtycke,
har bl. a. att slita tvister mellan unionen och
staterna samt mellan de senare inbördes.
Rättskipning. I lägsta instans avdömas smärre
brottmål av kommunala polisdomare samt civila
tvister i bagatellmål av på 4 år valda
fredsdomare. Den egentliga rättskipningen handhas av
för livstid utsedda domare; i grövre brottmål
anlitas jury. I andra instans döma
appellations-domstolar i varje delstat. Den för hela landet
gemensamma högsta domstolen består av 11
domare.
Politisk indelning. Till 1943 bestod B. av 20
stater, ett territorium och ett förbundsdistrikt.
1943 bildades längs B:s landgränser och av ön
Fernando do Noranha 6 federala territorier, som
äro direkt underställda presidenten. Det
officiella språket är portugisiska. Folkmängd och
areal för de olika staterna framgår av följ,
tabell:
Stater och territorier Areal i km* [-Folkmängd-] {+Folk- mängd+}
Amazonområdet Amazonas 1,542,279 511,000
Parå 1,219.250 1,114,000
Acre-territoriet 148,027 96.000
Amapå-territoriet 143.716 26,000
Rio Branco-territoriet 252,365 15,000
Guaporé-territoriet 251,194 26,000
Nordöststaterna Maranhäo 346,217 1,491,000
Piauhy 245,582 987,000
Cearå 148,591 2,524,000
Rio Grande do Norte 52,411 927,000
Parahyba 55.920 1,717,000
Pernambuco 99,235 3,244,000
Alagöas 28,571 1,148,000
Fernando do
Noranha-terri-toriet 19 1,000
öststaterna Sergipe 21,552 655,000
Bahia 529.379 4>73O,ooo
Minas Geraes 593,8io 8,132,000
Espirito Santo 45,812 906,000
Rio de Janeiro 42,404 2,231,000
Förbundsdistriktet 1,167 2,130,000
Sydstaterna Säo Paulo 247,239 8,679,000
Paranå 148,445 1,492,000
S:ta Catharina 80,596 1,422,000
Rio Grande do Sul 285,289 4,009,000
Västra mellanstaterna Goyaz 661,140 998,000
Matto Grosso 1,155,961 508,000
Historia. B:s kust upptäcktes år 1500 slag
i slag av spanjoren Pinzon och portugisen
Cabral och togs av den senare (vid 160 s.
br., Porto Seguro) i besittning för
portugisiska kronan. Tävlande nationer skyndade till,
men konung Johan III av Portugal öppnade
landet för portugisiska erövrare och kolonister
genom landets fördelning utefter kusten i ärftliga
län (kapitanat), och 1531—48 grundade
portugisiska stormän kolonierna Säo Vicento, Santos
(i nuv. Säo Paulo), Victoria (Espirito Santo),
Porto Seguro, Ilhéos (Bahia), Recife (Pernam-
buco) och andra smärre anläggningar, huvudsaki.
på mittkusten av nuv. B. Indianerna kuvades
och togos till slavarbete, odling av sockerröret
infördes; namnet B. gavs efter det i B. växande
bresiljeträdet (brazil). 1549 anlades genom
portugisiska kronan Bahia, som blev säte för
generalguvernören (senare vicekonungen). Fransmännen,
som satt sig fast i Rio de Janeirobukten,
fördrevos därifrån 1567. Som indianernas vänner
och beskyddare verkade (sedan 1549) jesuiterna,
men deras anläggningar oroades el. upprevos av
kolonisterna, och trots förbud (1570 och senare)
fortsattes slavjakt å och slavhållning av indianer.
1580 kom B. med Portugal under Spanien och
utsattes därefter för flera anfall av dess
fiender engelsmän, fransmän och holländare.
Farligast blevo holländarna. Holländsk-västindiska
kompaniet erövrade 1630 Recife, som genom
ståthållaren greve Johan Moritz av Nassau gjordes
till medelpunkt för ett kolonialvälde från Säo
Franciscomynningen till Maranhäo, men 1654 var
allt åter förlorat. Portugal hade 1640 återfått
sin frihet under huset Braganza, och holländarna
upptogos i Europa av nya fiender
(engelsmännen), medan en häftig resning pågick i B. I
s. B. hade den koloniala expansionen emellertid
oavbrutet fortgått med utgångspunkt från Säo
Paulo. I s. trängde paulisterna (Säo Paulos
portugisisk-indianska befolkning) till La Plata,
i v. till Paraguays källor, och i n. upptäcktes
rika guld fyndigheter i nuv. Minas Geraes. Från
Säo Paulo grundades senare (i början av
1700-talet) även Matto Grosso, efter upptäckt av guld
i Cuyabå. — B:s fortsatta utveckling hämmades
genom det tvång, som Portugal pålade B:s
handel, vilken helt bands vid Portugal och vid där
upprättade monopol. En djärv reformpolitik
påbörjades av Pombal, som upphävde
länsherrarnas privilegier och genomförde likhet inför lagen.
Kolonistyrelsen flyttades 1763 till Rio de Janeiro
som huvudstad.
Undan Napoleon flydde 1807 kungliga
portugisiska huset (drottning Maria I och regenten,
sedermera konung Johan VI) till B. B. befriades
nu i ett slag från alla hittills gällande
inskränkningar i handel och näringar och erhöll en fast
centralregering, som även upptog en brasiliansk
utvidgningspolitik emot de spanska kolonierna i
s., vilka snart förklarade sig som självständiga
republiker. B:s nya ställning kom till uttryck i
titeln konungarike. Men oviljan mot Portugal
fortlevde i form av misstro mot den portugisiske
konungen och regeringen i Rio, och upprorsrörelser
förekommo, som dock stävjades av portugisiska
trupper. Revolutionen i Portugal 1820
hemkalla-de konung Johan, och hans son dorn Pedro
kvar-lämnades som regent i B. Då de portugisiska
cortes syntes vilja nedbringa B. till dess forna
koloniställning, trädde regenten i spetsen för den
häftiga motrörelse, som uppstod med
utgångspunkt från Säo Paulo. Han antog i maj 1822
titeln ”B:s ständige försvarare” och
proklamerade kort därpå, 22 sept. s. å., B:s oavhängighet,
varefter han 10 okt. i Rio lät utropa sig till
konstitutionell kejsare av B. (dom Pedro I).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
