Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bridge - Bridge, Frank - Bridge, Sir Frederick - Bridgeman, William Clive - Bridgeport - Bridges, Calvin Blackman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
819
Bridge—Bridges
820
vann terräng. I ursprunglig b. bestämde
kort-delaren el. dennes partner trumf. 1908 bildades
en kommitté, som fastslog vissa lagar för b.
Bl. a. fingo alla fyra spelarna avgiva bud; även
poängberäkningen ändrades. Det nya spelet
kallas auktionsbridge. 1914 uppstod en ny
form av b., kontraktsbridge, som i
slutet av 1920-talet och början av 1930-talet slog
igenom och nu är det förhärskande kortspelet i
Europa och Amerika. Skillnaden mellan
kon-trakts-b. och auktions-b. ligger däri, att man i
den förra för att få utgång icke blott skall spela
hem det erforderliga trickantalet utan också ha
bjudit det. Även poängberäkningen skiljer sig
väsentligt från beräkningen i auktions-b.
B. spelas med vanlig kortlek av fyra personer,
två mot två, varvid given bjuder först och den
part, som stannar för högsta budet, får spelet.
Första utspelet sker från den, som sitter till
vänster om spelaren, d. v. s. om den, som först
bjudit den spelform — sang el. någon trumffärg —,
som skall bedrivas. Det är denna initiativtagare
till det slutgiltiga budet, som sköter spelet, och
korten mitt emot honom, ”träkarlns”, läggas upp
sedan första utspelet skett.
Det karakteristiska för b. är tävlingen,
”auktionen”, mellan de två fientliga parterna om att
få spelet, vilket stannar hos den part, som
avgivit högsta budet. Bud kunna förekomma från
1 klöver till 7 sang. Klöver är lägsta färg,
därefter följer ruter (lågfärgerna), hjärter,
spader (högfärgerna), och högst kommer sang, över
1 spader går t. ex. 2 klöver. När man bjudit
1 trick, kontrakterar man sig för 7 spel. De
6 första spelen el. sticken kallas ”boken”
(”paketen”), och för att gå hem måste man först
taga ”boken” och dessutom det antal trick man
kontrakterat sig för.
I auktions-b. betalas första utgång, som göres
i och med att ett spel på minst 30 poängs
trickvinst — el. flera spel med sammanlagt
minst denna poängsumma — hemtagits, med ett
extra premium på 100 poäng. Andra utgång,
som följes av ”omsits” (el. återsits, ifall
rob-berten el. ronden är utspelad), sker efter
ytterligare genom eget spel vunna 30 poäng och
betalas med 250 el. ofta även med 500 poängs
premium. Går ett spel ej hem, kostar det 50
poäng i straff för varje stick, som fattas för
spelaren i det bjudna antalet, ”kontraktet”, men
dylika straffvinster få ej räknas för nående av
utgång. — När ett bud är sagt, kunna
motspelarna antingen passa, ta över el. också dubbla.
Dubblingen, vilken räknas som ett nytt bud och
har dettas konsekvenser, innebär, att
trickpoängen liksom också straffpåföljden räknas dubbelt.
Sker återdubbling, redubbling, vilken även räknas
som ett nytt bud, bli motsvarande siffror 4 gånger
så höga som de ursprungliga, och längre får ej
dubblingen gå. Honnörsvärdena påverkas ej av
dubblingarna, ej heller slampremierna.
I kontrakts-b. ger, som nämnts, hemspelat bud
poäng för utgång, endast om utgång är bjuden.
Dessutom premieras i kontrakts-b. bjuden och
hemspelad slam (lillslam = 6 trick el. 12 spel;
storslam = 7 trick el. 13 spel) med extra poäng.
Då premium för bjuden utgång, resp, slam
avsevärt förhöjts, gäller det för spelaren att nå
dessa bud med största möjliga säkerhet,
varigenom en helt annan budteknik erfordras i
kontrakts-b. än i auktions-b., vilket i sin tur givit
upphov till de många nu existerande
budsystemen i kontrakts-b. av vilka framför allt
det av Ely Culbertson i början av 1930-talet
skapade systemet vunnit beaktande. —
Utgång i kontrakts-b. erhåller den sida, som
bjudit och hemspelat 100 trickpoäng. Den sida, som
gjort 1 :a utgång, kommer i den s. k. riskzonen
el. farliga zonen. Följ, poängberäkning tillämpas
f. n.: för bjudna och hemtagna trick: sang, trick
1 40, trick 2 och följ. 30, spader och hjärter,
varje trick 30, ruter och klöver, varje trick 20;
premium för andra utgång: om motståndarna ej
ha 1 :a utgång 700, om motståndarna ha 1 :a
utgång 500; premium för slam: lillslam 500 i 1 :a
zonen, 750 i riskzonen; storslam 1,000 i 1 :a
zonen, 1,500 i riskzonen. Vid dubbling och
redubbling gälla dubbla, resp, fyrdubbla satser,
dock så, att utgångs- och stampremierna bli
oförändrade.
1934 stiftades Sveriges bridgeförbund, och mer
än 10,000 organiserade tävlingsspelare torde f. n.
finnas i Sverige. — En rikhaltig litt. har
uppstått om b. Här må hänvisas till Svenska
Dagbladets b.-handbok.
Bridge [brid?], Frank, engelsk kompositör
(1879—1941), även altviolinist och dirigent. Som
tonsättare är han mest känd genom kammarmusik.
Bland hithörande verk märkas sonater för olika
instrument, stråksextett, pianokvintett, fyra
stråkkvartetter, ”Phantasy quartet” för piano och
stråkar och smärre kompositioner för stråkkvartett,
ss. ”Three idylls” och ”An irish melody”. B.
har även skrivit orkesterverk, sånger,
pianostycken m. m.
Bridge [brid?], Sir Frederick, engelsk
tonsättare (1844—1924), 1875—T9i8 organist i
Westminster Abbey, 1902 musikprof. vid
Londons univ. B. skrev mest vokalverk i äldre
stil (oratorier, hymner, anthems) och utgav
pedagogiska och musikteoretiska skrifter samt en
samling motetter av Orl. Gibbons.
Bridgeman [bri’d?man], William Clive,
Viscount, engelsk politiker (1864—1935). B.,
som var konservativ medl. av underhuset 1906
—29 och understatssekr. i arbets- och
handels-ministerierna 1916 och 1919—20, var
gruvminis-ter 1920—22, inrikesminister 1922—24 och
marinminister 1924—29.
Bridgeport [bri’d?påt], stad i Connecticut,
U.S.A., vid Pequonnocks utlopp i Long Island
Sound, 75 km n. ö. om New York; 159,000 inv.
Fabrikation av symaskiner, skrivmaskiner, vapen
och ammunition (Remington arms co.) m. m.
Bridges [bri’d?iz], Calvin Blackman,
amerikansk ärftlighetsforskare (1889—1938). B.
har framför allt gjort sig känd genom
undersökningar över ärftlighetsförhållandena hos
bananflugan. Genom sin avhandling ”Nondisjunction as
proof of the chromosome theory of heredity”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
