Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Broström, 2. Dan - Broström, 3. Dan-Axel - Broström, Gunnel - Broström, Tage - Broströmkoncernen - Brotherus, Viktor Ferdinand - Brotsch - Brott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
911
Broström—Brott
912
bildades, blev B. dess verkst. direktör och
började därmed sin verksamhet i den transoceanska
linjetrafiken. B. deltog vidare i bildandet 1911
av ab. Svenska Amerika-Mexico-linj en och 1915
av Rederi-ab. Sverige-Nordamerika. Han blev
även dessa bolags verkst. dir. Dessa rederier
bildade tills, m. en del
andra den s. k.
Bro-strömskoncernen. B.
gjorde vidare en
betydande insats för svensk [-skeppsbyggnadsverk-samhet.-]
{+skeppsbyggnadsverk-
samhet.+} Särsk. ha ab.
Götaverken och
Eriks-bergs mekaniska
verkstad i Göteborg tack
vare B. nått en
storartad utveckling. I
Göteborg tillhörde han
styrelserna för snart sagt
alla institutioner, som
hade med ledningen
av sjöfarten att skaffa. Han var 1906—11
(liberal) led. av A. K. för Göteborgs stad.
B. tillhörde 17 febr 1914—30 mars 1917
ministären Hammarskjöld som chef för
Sjöförsvarsdepartementet och framlade som sådan vid
maj-riksdagen 1914 omfattande förslag till
sjöförsvarets stärkande. B. gjorde betydande donationer.
Han omkom vid en bilolycka. — Litt.: K. Falk,
”Märkesmän inom vårt ekonomiska liv” (1929);
O. Traung, ”D. B. En sjöfartsman” (1948).
3) D a n-A x e 1 August B., den föreg :s son,
skeppsredare (f. 1915 17/s). Han blev 1942 verkst.
dir. och styrelseled. i ab. Svenska Ostasiatiska
komp. B. har även tagit del i ledningen av
Bro-strömskoncernens övriga företag.
Broström, Gunnel Ester Margareta,
skådespelerska (f. 1921 25/io). B. vann inträde i
Dramatiska teaterns elevskola 1941 och engagerades
där 1944. Hennes stora sceniska genombrott kom
1946 i Sartres ”Stängda dörrar” (Estelle),
Ronald Duncans ”S :t Antonius visar vägen”
(Vällusten och Philippa Form) och som Ann i Shaws
”Mannen och hans överman” samt 1947 i Racines
”Britannicus” (Junia). Hon har även medverkat
i radio och filmer. B. är med sitt rika
temperament och sin paranta apparition en av de mest
uppmärksammade bland den yngre svenska
teater- och filmgenerationen.
Broström, Tage Hugo, violinist (f. 1903
3O/io). Efter utbildning hos M. Press i Göteborg
och Jan Dahmen i Dresden var han engagerad
vid Göteborgs orkesterförening 1925—40 och blev
1940 anställd vid Konsertföreningen i Stockholm
(till 1941 som soloaltviolinist, därefter som 2 :e
konsertmästare). Sedan 1946 är han ord. lärare
vid Musikaliska akademien. Han är även
altviolinist i Garagulykvartetten. B. är en
temperaments-full solist och kultiverad kammarmusiker.
Broströmskoncernen, den största
sjöfartskoncernen i Sverige, skapad av skeppsredaren Dan
Broström (se d. o.) i Göteborg dels genom
förmedling av det Broströmska familj ebolaget
Äng
fartygs-ab. Tirfing, dels genom egna
aktieförvärv. Till koncernen räknas (1950) följ, bolag:
Ångfartygs-ab. Tirfing med 6 fartyg, Ångbåts-ab.
Ferm med 5 fartyg, Svenska Amerikalinj en med 3
fartyg, Svenska Amerika-Mexicolinj en med 16
fartyg, Svenska Ostasiatiska kompaniet med 12
fartyg, Svenska Orient-linjen med 16 fartyg,
Hallands ångbåts-ab. med 4 fartyg, Rederi-ab.
Motortank med 1 fartyg, Rederi-ab. Albatross
med 1 fartyg, Göteborgs bogserings- och
bärg-ningsab. med ett större antal bogser- och
bärgningsfartyg. Ett gemensamt organ för B:s
rederier är ab. Broströms linjeagentur med
huvudkontor i Göteborg. Denna bedriver huvudsaki.
skepps furnering, stuveri och fartygsinspektion.
Brothèrus, Viktor Ferdinand,
finländsk botanist (1849—1929). Född på Åland,
lektor i Helsingfors, titulär professor, var B. en
av vår tids främsta kännare av mossornas
systematik, särsk. de tropiska formerna. B. företog
vidsträckta forskningsresor i Europa och Asien.
Bland hans skrifter märkes den stora
monografien ”Die Laubmoose Fennoskandias” (1923).
Brotsch, verktyg, vanl. bestående av en svagt
konisk el. cylindrisk stålkropp, försedd med
längs-gående el. spiralformade skär. Begagnas för att
upprymma el. avjämna cylindriska hål i
metallföremål. Vid användning kringvrides verktyget i
hålet medelst ett svängjärn el. maskinellt.
Brott. 1) Handling el. underlåtande, som
lagen belägger med straff. I mindre vidsträckt
betydelse omfattar ordet b. endast straffbara gär-
Olika slags brotschar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
