Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Byron, 2. George Gordon - Byrå - Byråassistent - Byråchef - Byrådirektör - Byråingenjör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Byrå—Byråingenjör
233
man för en ”satanisk skola”; de aristokratiska
kretsarna utstötte honom, tidningarna angrepo
på det hätskaste hans enskilda liv, pöbeln
förföljde honom. Han lämnade 25 april 1816 England,
som han aldrig mer skulle återse. Vid denna tid
börjar hans verkliga storhet.
Genom Belgien och längs Rhen begav sig B.
till Schweiz, där han vid Genèvesjöns stränder
tillbragte sommaren 1816 i förtroligt umgänge
med skalden Shelley. Under denna tid skrev han
tredje sången av ”Childe Harold” och den
gripande poetiska berättelsen ”The prisoner of
Chil-lon”. Bernalpernas ödslighet ingav honom ämnet
till den dramatiska dikten ”Manfred” (fullbordad i
Venedig 1817), vars hjälte är en engelsk Faust
Efter att hösten 1816 ha ankommit till Venedig
skrev han fjärde sången av ”Childe Harold”
(1817), ”Beppo” (s. å.), en munter bild av livet
i Venedig, skriven i ottave rime, ”Ode on
Veni-ce” (s. å.), ”Mazeppa” (1818) och de fyra första
sångerna av ”Don Juan” (1818—23). Detta
moderna epos, denna politiska tendensdikt, som
mottogs med avsky av det engelska pryderiet, utgör
brännpunkten för B:s hela väsen med dess
”världssmärta” och livslust, dess tvivel och
glödande hänförelse för sanningen, dess
människoförakt och människokärlek. Det hela bildar med
sina många komiska intermezzon, sin rika humor,
sin yppiga färgprakt, sin lidelsefulla satir och
sina lyriska skönheter ett av 1800-talets
förnämsta skaldeverk. 1819 gjorde B. i Venedig
bekantskap med den sköna grevinnan Terese
Guiccioli, och mellan dem uppstod en kärlek,
som förmådde honom i dec. s. å. slå sig ned i
Ravenna, där grevinnan var bosatt. Under
hennes inflytande stegrades hans poetiska
alstringskraft till en otrolig höjd: på mindre än två år
skrev han ”The prophecy of Dante” (1821),
dramerna ”Marino Falieri” (s. å.), ”The two
Foscari” (s. å.), ”Sardanapalus” (s. å.), och
”Cain” (s. å.), som i England mottogs med
ursinniga förkastelsedomar, ”The vision of
judg-ment” (s å.; en bitande satir mot hans gamle
motståndare Southey), flera sånger av ”Don
Juan” m. m. Han begav sig 1821 till Pisa, där
grevinnan Guiccioli, som nu blivit skild från sin
man, hade bosatt sig. Under sin vistelse där
författade han även dramerna ”Werner” (1821
—22) och ”The deformed transformed” (s. å.)
samt några sånger av ”Don Juan”. B :s sista
uppehållsort i Italien var Genua, där han i
mildare stämning skrev ”The age of bronze”
(1823) samt ”The island” (s. å.).
B. beslöt i början av 1823 att aktivt deltaga
i grekernas frihetskrig. I juli 1823 avseglade han
från Genua till Grekland. Sedan han under några
månaders vistelse på Kefallenia sökt göra sig
underrättad om ställningen i landet, begav han
sig i början av 1824 till det hårt ansatta
Meso-longi, där han mottogs som Greklands räddare
men där svårigheter och bekymmer av alla slag
mötte honom. Emellertid kom han icke att draga
svärdet för den grekiska frihetens sak. 19 april
1824 gjorde en febersjukdom slut på hans liv.
B :s stoft fördes till England. De kyrkliga
myn
234
digheterna vägrade det en plats i Westminstei*
Abbey; det nedsattes därför i den byronska fa-1
milj egraven i Hucknall Torkard.
B. var väsentligen lyriker. Hans styrka ligger
i diktionens färgprakt, i de ypperliga
naturskildringarna och i tongångarnas mångfald, som
tilllåta honom att med lekande behag, bitande satir
el. harmlös humor gå från det högsta patos till
den trivialaste verklighet. Hans karaktärer lida
däremot av en viss enformighet. B. har alltid
varit mera skattad i utlandet än i England, en
omständighet, som mest beror på hans skarpa
kritik av engelska samhällsförhållanden och icke
minst därpå, att hans vers är långt ifrån tadelfri.
Efter 1816, då B. stod ensam med hela publikens
omdöme emot sig, fördjupades hans väsende:
Under några år blev han hela Europas talande
tunga. Ty det var han, som, medan den heliga
alliansen stod på höjdpunkten av sitt välde,
ensam och oförfärad upptog kampen mot den
härskande politiska, sociala och religiösa
reaktionen i hela Europa. Under hans sysslande med
samtidens olika frågor blev hans stil djärvare
och mera realistisk. B :s välde över sin samtid
kan jämföras endast med det, som utövades av
Goethe och W. Scott.
En mängd översättningar av B :s verk ha utJ
kommit på sv. (t. ex. C. V. A. Strandberg);
”B :s brev och dagböcker i urval” utgåvos 1918
av G. Åman-Nilsson. Den första samlade
upplagan av B :s skrifter utgavs 1832—33 av hans
vän skalden Th. Moore; den hittills
fullständigaste (med hans brev) utgavs i 13 bd 1898—1903
av G. E Prothero och E. H. Coleridge. En
samling förut okända brev av B. utkom 1922
i 2 bd.
Litteraturen om B. är ytterst rik. Här må
blott nämnas Moore, ”Letters and journals of
Lord B., with notices of his life” (1830); C.
Jeaffreson, ”The real Lord B.” (1883); E. C.
Mayne, ”B.” (2 bd, 1912), A. Maurois, ”B”
(2 bd, 1930).
Byrå (fr. bureau). 1) Möbel med lådor, som
kunna utdragas. — 2) Kontor för ämbetsman,
advokat m. m.; ämbetsverk o. dyl., avd. av
ämbetsverk.
Byråassistent, titel för vissa tjänstemän i
Generaltullstyrelsen, Armé förvaltningen och
Järnvägsstyrelsens distriktsförvaltningar.
Byråchef, tjänsteman i centrala ämbetsverk och
chef för någon dess byrå. Han bereder och
föredrager ärenden, som tillhöra hans byrå, har
tillsyn över och ansvarar för göromålens behöriga
gång inom byrån och kan själv avgöra vissa1
ärenden. I en del verk bär b. särskild titel, vari
ordet råd oftast ingår men som i övrigt varierar
efter olika verks benämning el. uppgifter.
Byrådirektör, titel på tjänstemän i en del
centrala ämbetsverk med verksamhet i allm.
motsvarande byråchefs i fråga om ärendens
beredning och föredragning men i lönehänseende i’
lägre grad än denne. ‘
Byråingenjör, titel på tjänstemän med
huvudsakligen teknisk verksamhet i
Riksförsäkrings-anstalten, Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, Te-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
