Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Böhlau, Helene - Böhlmarks, Arvid, lampfabrik, ab. - Böhm, Georg - Böhm, Joseph - Böhm, Karl - Böhm, Theobald - Böhm-Bawerk, Eugen von - Böhme, Franz Magnus - Böhme (Böhm), Jakob - Böhmen - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
281
Böhlmarks, Arvid, lampfabrik—Böhmen
282
der Mutter” (1896; ”Modersrätt”, 1899), ”Das
Halbtier” (1899). B. började med friska och
ljusa berättelser från det gamla Weimar men
övergick sedan till att i naturalistiska arbeten
föra den förtryckta kvinnans talan. 1929
utkom-mo ”Gesammelte Werke” (9 bd).
Böhlmarks, Arvid, lampfabrik, ab.,
Stockholm, grundad 1872, bolag 1897, tillverkar
elektrisk armatur, neonskyltar, fotogenlampor,
metallpressningar m. m. vid fabrik i Stockholm;
belysningsglas, hushållsglas, betongglas m. m. vid
Pukebergs glasbruk, Nybro.
Böhm, Georg, tysk tonsättare och organist
(1661—1733), en av den ”nordtyska
organistskolans” mest betydande musiker och en av J. S.
Bachs mera framstående föregångare; verksam i
Lüneburg. Hans kompositioner omfatta preludier,
fugor, sviter, koralförspel samt kantater och
sånger.
Böhm, J o s e p h, österrikisk växtfysiolog (1831
—93), prof, i Wien. B. var en av de banbrytande
forskarna inom växtfysiologien och utövade en
mångsidig och omfattande verksamhet på skilda
områden av denna vetenskap.
Böhm, Karl, österrikisk dirigent (f. 1894),
chef för Staatsoper i Dresden 1934—43, därefter
vid Staatsoper i Wien. Han har gjort sig känd
som en betydande opera- och konsertdirigent.
Böhm, Theobald, tysk flöjtist, tonsättare
och instrumentbyggare (1794—1881), kungl.
kapellmusiker i München. Han har förbättrat
flöjtens konstruktion, bl. a. genom att förstora
tonhålen och införa en sinnrik klaffmekanism
(Böhm-systemet).
Böhm-Bäwerk, Eugen von, se Böhm von
Bawerk.
Böhme, Franz Magnus, tysk
musikhistoriker (1827—98). Han utgav betydande
samlingsverk av tyska folkvisor (”Altdeutsches
Lie-derbuch”, 1877, 1913, 1925; 1500-talets
folkvis-melodier), skrev ”Geschichte des Tanzes in
Deutschland” (2 bd, 1886).
Böhme (B ö h m), J a k o b, tysk mystiker (1575
—1624). Till yrket skomakare läste B. grundligt
bibeln och åtskilliga naturfilosofiska och mystiska
skrifter. 1612 utgav
han ”Aurora oder die
Morgenröthe im
Auf-gang”, som bl. a.
innehåller hans
uppenbarelser. Prästerskapet i Görlitz angrep
B.; magistraten
dömde honom till tystnad.
Han måste lämna
Görlitz men blev efter en
grundlig undersökning
frikänd 1624, fick
återvända och dog s. å.
En samlad uppl. av
hans skrifter har
utgi
vits i 7 bd (1831—47, nytr. 1922). På svenska
föreligga bl. a. ”Det gudomliga väsendets tre
principia” och ”Om menniskans trefaldiga lif”
(1920). -— B. tillhörde den på hans tid gängse
mystiska riktningen inom filosofien. Hans
egentliga problem var att förklara, huru Gud kunde
vara fri från ändlighet och brist, på samma gång
som han vore grunden till en ändlig och
bristfällig värld. Detta problem sökte han lösa på
en medelväg mellan panteism och dualism. Han
sökte påvisa Gud som urgrunden till allt varande
utan att därför avkorta något på det ondas makt.
B :s filosoferande är starkt uppblandat med
mystiska och fantastiska element. Flera av hans
tankar återkomma dock i den nyare filosofien, i
synnerhet hos Schelling och i viss mån även hos
Hegel. — Litt.:. J. Claassen, ”B :s Lehre und
thesophische Schriften” (3 bd, 1885); P.
Han-kamer, ”J. B.” (1924).
Böhmen (tjeck. Cechy), den västligaste och
förnämsta av Tjeckoslovakiens huvuddelar;
52,062 km2, 6,473,000 inv. (1946); 75 °/o äro
katoliker, knappt 5 % protestanter. 1930 voro
33% tysktalande. B. upptager större delen av
Bömiska massivet, däri inbegripet delar av dess
randpartier: Böhmerwald, Erzgebirge, Sudeterna,
som bilda B :s naturliga gränser. Det avvattnas
genom Elbe (Labe). Av arealen är 47% åker
och 30% skogsmark. Det högtstående jordbruket
producerar främst råg, havre, potatis, vete och
korn. Vidare odlas bl. a. sockerbetor, humle och
vin. Bland värdefulla mineral märkas järn,
stenkol, brunkol, grafit, uran och kaolin. Främsta
industrigrenar äro textil-, järn-, glas-, trä- och
bryggeriindustrierna.
Historia. Sitt namn har Böhmen (lat.
Boihae-mum, Bohemum) efter de först kända
innehavarna av landet, de keltiska b o j e r n a. Dessa
undanträngdes under 1 :a årh. f. Kr. av de
germanska markomannerna, som småningom i
sin tur fingo vika för andra germanska stammar.
På 500-talet fick en slavisk stam, tj eckerna,
herraväldet över landet. På 600-talet ingick B.
i den frankiske köpmannen Samos stora rike och
på 800-talet i det mähriska riket. Då uppstod en
nationell härskarätt, pfemysliderna, och
en medlem av denna ätt, hertig B o f i v o j,
lät i Mähren omkr. 874 döpa sig av Methodios.
Senare kom B. i kyrkligt och politiskt beroende
av Tyskland; Bofivojs sonson B o 1 e s 1 a v I
(reg. 935—967) erkände Otto den store som sin
länsherre, och det första biskopsstiftet i B., i
Prag, vilket inrättats 973, underordnades
ärkebiskopsstolen i Mainz. Efter en svaghetstid höjde
sig riket åter i makt genom Bfetislav I
(reg. 1037—55), vilken erövrade Mähren men
1041 måste underkasta sig tyske kejsaren. Efter
en tid av häftiga tronstrider gav P r e m y s 1
Ottokar (O takar; reg. 1198—1230) landets
styrelse stadga och införde ordnad arvföljd. Hans
sonson Pfemysl II Ottokar (reg. 1253
—78), Böhmens mäktigaste konung, sökte
motarbeta adelns stora inflytande genom att skapa
en stark tysk borgarklass. Han gjorde sig till
herre över de flesta av de länder, som sedermera
bildade den österrikiska monarkien, och
erövrade även delar av Polen; men hans död i slaget
på Marchfältet 1278 gjorde slut på drömmen
om en nationell bömisk storstat. Förbindelserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
