- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 4. Bruneau - Colón /
383-384

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Canada, Kanada - Befolkning - Näringar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

383

Canada

384

Spannmålstorn vid en järnvägsstation i Alberta (t. v.) samt ett faktori vid Hudson Bay.

av isländsk härstamning. Av hela befolkningen
voro 9,49 mill. el. 82,5 °/o födda i C., 8,7% inom
övriga delen av Brittiska samväldet och resten,
8,8 %, utlands födda. Av dessa voro 27,160 (0,23%)
födda i Sverige, 26,914 (0,23 °/o) i Norge, 13,974
(0,12 °/o) i Danmark och 4,425 (0,04%) på
Island. Ej mindre än 312,473 (2,72%) voro födda
i U.S.A. 1941 funnos i C. 118,316 indianer, 7,205
eskimåer, 23,149 japaner och 34,627 kineser.
Engelska var samma år modersmål för 56,4%
av befolkningen, franska för 29,2%. Tyska
talades av 2,8%, nordiska språk av 1,3%
(svenska av 0,4%) och slaviska språk av 4,9%.
Av hela befolkningen kunde dock 80% tala
engelska. Engelska och franska äro C:s
officiella språk. Den fransktalande befolkningen
härstammar nästan helt från den franska
kolonisationen under 1600-talet och har ej tillväxt
nämnvärt genom senare invandring. I prov.
Quebec tala 81,5 °/o av befolkningen franska, i
New Brunswick 34,6% och i Nova Scotia 7,1%.
Den naturliga folkökningen är mycket stor på
gr. av den ringa dödligheten. De största
städerna äro: Montreal med 1,140,000 inv., Toronto
900,000, Vancouver 351,000, Winnipeg 291,000

Areal, folkmängd och folktäthet 1941.

Provinser och territorier Land och vatten i km2 Land i km2 Inv. Inv. pr km2

Prince Edwards

Island .............. 5,657 5,657 95,047 16,s

Nova Scotia .... 54,566 53,724 577,962 10,s

New Brunswick 72,481 71,116 457,401 8,0

Quebec .......... 1,540,687 1,356,797 3,331,882 2,5

Jntario ........ 1,068,587 940,900 3,787,655 4,0

Vlanitoba ........ 638,466 569,083 729,744 i,s

Saskatchewan .. 651,903 616,355 895,992 1,4

Alberta............ 661,188 644,392 796,169 1,2

British Columbia 948,600 93°,533 817,861 0,9

Yukon-territoriet 536,327 531,846 4>9’4 o,os

North-West Ter-

ritories ........ 3,392,076 3,258,782 12,028 0,004

Hela Canada ..19,570,538 18,979,224 11,506,655 | 1,3

Härtill komma Newfoundland med 110,677 km2 och
322,000 inv. (1945) och ö. Labrador med 285,000 km2
och c:a 5,500 inv.

(samtliga med förstäder; 1941), Hamilton
166,000, Ottawa (huvudstaden) 215,000, Quebec
200,000, Windsor (Ont.) 105,000, Edmonton
113,000, Calgary 100,000, Halifax 92,000 och
S:t John’s (Newfoundland) 65,000 inv.

Näringar. Jordbruk. Den politiska
unionen av kolonierna 1867 blev inledningen till
en ny tid för näringslivet.
Järnvägsbyggan-det öppnade prärieprovinserna för
jordbruks-kolonisation, och i ö. C. uppstod en
betydande mejerihushållning, delvis inriktad på
export (ost). Från 1870 till i:a världskriget mer
än tiodubblades veteproduktionen. Med vissa
avbrott har expansionen därefter fortsatt. Av
arealen beräknas 1,4 mill. km2 vara odlingsbar,
varav hälften är utnyttjad och 640,000 km2
skog-bevuxen. Antalet farmer var 1941 735,000,
vilkas storlek i prärieprovinserna växer mot v. I
ö. kustprovinserna och på Ontariohalvön äro de
jämförelsevis små, liksom i British Columbia.
Äppleodlingen på Nova Scotia är världsberömd.
Präriestaternas vårveteodling är en utlöpare till
U.S.A :s. Genom framställning av förädlade
sorter har gränsen skjutits mot n. och v. Driften
är allm. mekaniserad, och för transporter och
försäljning är väl sörjt. Havreodlingen är också
mycket betydande. I British Columbia är
jordbruket relativt ringa med huvudvikten lagd vid
mejerihushållning samt frukt- och
grönsaksodling. 1946 omfattade veteodlingen i C. 107,000
km2, varav mer än hälften i Saskatchewan och
96% i prärieprovinserna (Manitoba,
Saskatchewan och Alberta) tillsammans, havrearealen
55,000 km2, varav 73 % i prärieprovinserna, korn
27,000 km2 (resp. 94%), råg (1944) 2,600 km2
(89%), lin 4,500 km2 (98%).
Jordbruksproduktionens värde var 1944 2,5 miljarder dollars.
Antalet hästar var s. å. 2,7 mill., mjölkkor 3,9,
övrig nötboskap 6,4, får 3,7, svin 7,7 och höns
91,6 mill. Näst Danmark är C. i förh. till
folkmängden jordens mest svinuppfödande land. Med
undantag för hästuppfödning, som ännu sker i
stor skala på prärierna, stå Ontario och Quebec
främst i uppfödning av boskap. 3 A av C:s
mejerier finnas i dessa provinser. Försöken 1935

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:14:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffd/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free