Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carlén, 2. Richard - Carlén, 3. Octavia - Carlén, 4. Rosa - Carleson, ätt - Carleson, 1. Carl (ämbetsman) - Carleson, 2. Edvard (diplomat) - Carleson, 3. Eduard (justitieråd) - Carleson, 4. Axel - Carleson, 5. Conrad - Carleson, Carl (tidningsman)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
441
Carleson
442
från 1867. Som liberal led. av borgarståndet de
två sista ståndsriksdagarna deltog C. med
intresse i debatten om förslaget till ny strafflag
och var anhängare av representationsförslaget.
I A. K. (1871—73), tillhörde han den s. k.
”centern” och intog en ledande ställning. C. utgav
1866 ”Kommentar öfver strafflagen”.
3) Maria Octavia C., de föreg:s syster,
författarinna (1828—81). C:s fordom populära,
nu intresselösa författarskap består av
romantiserade skildringar ur svensk historia, beskrivningar
av historiska orter m. m.
4) Rosaura (Rosa) C., romanförfattarinna
(1836—83), erkänd dotter till Emilie
Flygare-Carlén och hennes trolovade, J. R. Dalin, och
gift 1856 med C.2). Hon debuterade 1861 med
den romantiska skildringen ”Agnes Tell. En
äk-tenskapshistoria”. Den följdes av bl. a. ”Tuva”
(1862), ”Bröllopet i Bränna” (1863), ”Tre år
och tre dagar” (1864) och ”Tatarnes son” (1866).
Karaktärsteckningarna äro romantiskt överspända
men gjorda med schvung.
Carleson, adlig ätt, härstammande från
grosshandlaren och skeppsredaren i Stockholm Carl
Ivarsson (d. 1711), vars båda söner, C.i) och
2), adlades resp. 1746 och 1743; den förres ätt
utdog (sannolikt) på svärdssidan 1887.
1) C a r 1 C., ämbetsman, författare (1703—61),
sekreterare i Kanslikollegium, lagman 1747 i
Kalmar län och 1750 i Södermanland. 1758 blev
han statssekreterare för krigsärendena och
användes i många kommissioner. Framstående som
ämbetsman, blev C. än mer känd genom sina
förtjänster som författare. 1730—31 utgav han
veckoskriften ”Sedelärande Mercurius”, som bl.
a. sökte ådagalägga nyttan av manufakturer. C.
utgav 1734—35 månadsskriften ”Hushålds-Råd”,
vilken bl. a. förordade inrättande av
brandförsäkringskontor samt änke- och pupillkassor. Bland
C :s övriga ekonomiska skrifter märkes
”Hus-hållslexicon” (1756). Han utgav en samling av
äldre författares dikter i ”Försök till svänska
skaldekonstens upphjelpande” (1737—38).
2) Edvard C., den föregrs bror, diplomat,
nationalekonomisk författare (1704—67).
Auskul-tant i Kommerskollegium 1725, bereste C. 1726
—30 Holland, England och Frankrike och
insände till Kommerskollegium en reseberättelse,
vittnande om vaken blick. Han skrev sedermera
ekonomiska artiklar i broderns ”Sedolärande
Mercurius” och
ivrade särsk. för
statsunderstöd åt
industrierna. Som
”korrespondent-kommissarie”
1732 reste C. åter
utrikes tills, m. C. F.
von Höpken. De
studerade handeln i
Le-vanten, anlände 1734
till Konstantinopel och
knöto där på egen
hand förbindelser med
turkiska statsmän.
Detta upptogs så väl
av hattarna i Sverige, att C. och v. Höpken 1734
förordnades till chargés d’affaires och 1739 till
envoyéer. 1737—38 avslöts en handelstraktat med
Turkiet, som även innefattade uppgörelse av
Karl XII:s skulder. Efter ryska påtryckningar
hemkallades C. 1745. C. blev hovkansler 1758
och president i Kommerskollegium 1762. Som
ivrig hatt insattes C. vid nästan alla de riksdagar
han bevistade i sekreta utskottet. Hans
orientaliska reseanteckningar ha delvis offentliggjorts av
andra. C. stiftade 1767 Patriotiska sällskapet och
kan genom sin vefksamhet i Tabellkommissionen
anses som en av den svenska statistikens
grund-läggare.
3) Eduard Henrik C., den föreg :s sonsons
son, ämbetsman (1820—84). Han avlade
hov-rättsexamen i Uppsala 1841, blev 1850 assessor
i Svea hovrätt, 1859 expeditionschef i
justitie-statsexpeditionen och 1860 justitieråd. Han
utnämndes 4 maj 1874 till justitiestatsminister
men avgick redan 11 maj 1875, då
lantmannapartiet vållade ministärens fall, och
återinträdde i Högsta domstolen. Som ledamot av
rid-derskapet och adeln insattes C. vid riksdagarna
1850—51 och 1853—54 i lagutskottet och 1856—
58 i konstitutionsutskottet. C. deltog i
utarbetandet av och understödde 1865 års
representationsförslag. Han var 1873—84 led. av F. K. och dess
vice talman 1878. Jur. hedersdr i Uppsala 1877.
4) Johan Axel Fabian C., den föreg :s
brorson, militär (f. 1861 4/s), underlöjtnant i
Smålands grenadjärbataljon 1881, major vid
Generalstaben 1903, överste och chef för Skaraborgs
reg. 1909, generalmajor och militärbefälhavare
på Gotland 1917, chef för 3 :e arméfördelningen
1922, generallöjtnant 1923 och avsked 1926.
5) Axel Oskar Conrad C., den föreg :s
bror, ämbetsman, affärsman (f. 1868 23/s), Han
avlade hovrättsexamen i Lund 1893, var 1900
—10 ombudsman och fiskal i Domänstyrelsen,
expeditionschef i Finansdep. 1909—10 och erhöll
1910 fullmakt som kammarrättsråd. S. å.
lämnade han statstjänsten och blev verkställande
dir. i ab. P. A. Norstedt & söner (till 1933).
C:s ekonomiska och juridiska erfarenhèt har
flitigt tagits i anspråk inom bokindustrien och
på andra det ekonomiska och offentliga livets
områden. 1915—17 var han ordf, i
Krigsbered-skapskommissionen, 1918—30 led. av styrelsen för
Skandinaviska kredit ab. Han var finansminister
i Swartz’ ministär (3%—19/io 1917) och led. av
arbetslöshetsutredningen 1927. 1928—36 var C.
led. av A. K., där han tillhörde liberala gruppen.
Livligt intresserad av skandinaviskt samarbete är
C. en av initiativtagarna till föreningen Norden
(1919), i vars arbete han tagit ledande del.
Carleson, Carl Natanael, tidningsman (1865
—1929). Han började 1888 medarbeta i
Social-Demokraten, där han 1890 blev fast medarbetare
och 1892—96 samt 1908—10 var tidningens
huvudredaktör. C. följde vänstersocialisterna vid
deras utbrytning, blev medarbetare i Folkets
Dagblad Politiken och kvarstod i dènna, även
sedan den blivit den kommunistiska gruppens
huvudorgan, men avlägsnades 1924. C. utg. ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
