Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cockerspaniel - Cockney - Cocktail - Cocos (palm) - Cocos (ö) - Cocosöarna el. Keelingöarna - Cocotte - Cocteau, Jean - Cod. - C. O. D. - Coda - Codde, Pieter - Code (eng.) - Code (fr.) - Codex
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■903
Cockerspaniel—Codex
904
Cockerspaniel [kå’ka-], se Hundraser.
Cockney [kå’kni], eng., gammalt öknamn på
personer från Londons lägre klasser, även deras
dialekt; eg. inbilsk och veklig person.
Cocktail [kå’ktéil], iskyld dryck, blandad med
bitter, champagne, konjak, gin, vermouth o. s. v.
Co’cos, se Kokospalm.
Cocos [kå’kås], obebodd ö (30,2 km2) i Stilla
havet på 5°25’ n. br., 87°55’ v. 1., tillhörig
Costarica.
Cocosöarna [kå’kås-] el. K e e 1 i n g ö a r n a,
brittisk ö-grupp i Indiska oceanen, s. v. om
Sumatra på 12° s. br. och 9Öo5o’ ö. Igd; 5 km2,
1,100 inv. ögrupppn, som består av 23 korallöar,
har stora kokosplantager. Kabel- och
telegrafstation. C. ockuperades av England 1857 och
höra sedan 1903 administrativt till Singapore.
Cocotte [kåkå’t], fr., kokott (se d. o.).
Cocteau [kåktå’], Jean, fransk skald (f.
1891). C. började redan i tonåren utge
diktsamlingar och grunda litterära tidskrifter, genom
vilka han snart blev
känd och erkänd
hövding för den unga
generation, som 1 :a
världskriget berövat
alla illusioner och
normala kontakter med
tillvaron. Av
kubis-tiskt måleri och
expressionistisk musik,
rysk balett och
amerikansk jazz, mekanisk
sport och primitiv
clownkomik lät han
inspirera sig till en
ny -estetik, framlagd
i aforistiska småskrifter och närmast uttryckt i
en rad danspoem el. ”plastiska farser”: ”Parade”
(1917), ”Le bæuf sur le toit” (1920), ”Les mariés
de la Tour Eiffel” (1921) m. fl. Som poet
utgår han från Rimbaud och Apollinaire, och åtm.
i ”Plain-chant” (1923) når han starka uttryck
för den inre brustenheten; ett fylligt urval
”Poésies 1916—23” utgav han 1925. En
excentrisk och rotlös, på orgiastisk livsnjutning
inställd efterkrigsungdom skildrar han i nyckfullt
improviserade, halvt självbiografiska romaner:
”Le Potomak” (1919), ”Thomas 1’Imposteur”
(1923) ”Le grand écart” (1924) och ”Les enfants
terribles” (1929). Efter sin ”omvändelse” till
katolicismen — ett patetiskt ”Lettre å Jacques
Maritain” (1926) kungjorde denna — har han
huvudsaki. ägnat sig åt originella teater- och
filmexperiment. Bland skådespelen märkes satiren
”Les parents terribles”, som belönades med
staden Paris’ teaterpris 1939. Efter eget manuskript
regisserade han ljudfilmen ”Sang d’un poète” (1930
—31). C. har vidare efter sagan om Tristan och
Isolde skrivit scenariot till filmen ”Under eviga
stjärnor” (1944) och 1945 regisserat en egen
bearbetning av Mme Leprince de Beaumonts
(1711—80) skräcksaga ”La Belle et la bète”
(sv. namn ”Flickan och odjuret”).
Cod., förk. för codex.
C. O. D., förk. för eng. cash on delivery,
betalning vid leveransen.
Coda [kå’da], it., eg. ”svans”; slutrepris,
som stundom tillägges ett tonstycke för att ge
dess huvudtankar en effektfull avslutning.
Co’dde, Pieter, holländsk målare (1590—
1678), verksam i Amsterdam. Lian målade i en
finstämd, sval ton interiörer med musicerande
el. dansande sällskap, spelare el. soldater,
undantagsvis också porträtt samt bibliska och
mytologiska stycken. I Nationalmuseum finnes en
tavla av honom.
Code [kåud], eng. (av lat. codex, bok),
förteckning på ord, avsedda att nyttjas som
förkortning av gängse af färsuttryck. Syftet med en
sådan c. är främst att spara på telegramportot,
ofta även att hemlighålla telegrammets innehåll.
Orden i ett code-telegram få icke innehålla mer
än fem bokstäver. I inländsk och europeisk
trafik taxeras code-telegram enl. vanlig
telegramtaxa; i utomeuropeisk trafik är taxan 60% av
full ordtaxa.
Code [kåd], fr. (av lat. cödex, bok), i.
Frankrike benämning på en fullständig och systematisk
sammanfattning till en enhet av vissa lagar, en
motsvarighet till Sveriges rikes lag 1734. Före
revolutionen 1789 funnos i Frankrike icke andra
för hela landet gemensamma rättsregler än en
del k. f. (s. k. ordonnanser). I övrigt gällde i
de olika prov, skilda, från medeltiden
härstammande regler. 1790 fick Cambacérès i uppdrag att
utarbeta förslag till en lag för hela landet. Först
Napoleon lyckades dock 1804 genomdriva
antagandet av lagen, C. civil des f r an q a i s.
Den består av sex delar, av vilka den
omfångsrikaste och mest kända är C. civil, om allm.
medborgerliga förhållanden. C. civil, populärt
(och under de båda kejsardömena även officiellt)
kallad Code N a p o 1 é o n, har utövat stort
inflytande på senare tysk rättsutveckling inom
obligationsrättens område och därmed indirekt
även på svensk rätt (köplagen). F. ö. har den
mer el. mindre fullständigt tagits till förebild
för civillagar i Belgien, Holland, på Balkan och
Pyreneiska halvön samt i Sydamerika.
Cödex (ködex), lat., plur. cödices (eg.
trädstam med avskalad bark, trätavla), hos romarna
benämning på en av flera trä- el.
elfenbensski-vor sammansatt bok. På dessa skivor var skriften
antingen inskuren el. tecknad med färg el.
medelst en griffel ristad i vax. Ordet fick sedermera
betydelsen bok av pergament {c. membranäceus)
el. papper (c. chartäceus). I inskränkt mening
betecknas med c. en samling av systematiskt
sammanställda förordningar. Ordet c. förbindes
oftast med ett adjektiv, som angiver stiftaren t. ex.
C. Theodosianus, el. skriftens innehåll, t. ex.
c. diplomaticus. Bland mera bekanta codices
märkas följande:
1) C. Alexandrinus, lat., alexandrinska
c., en av de äldsta och viktigaste
handskrifterna av N. T. (se Bibelhandskrifter, sp 917).
2) C. argénteus, lat., ”silverboken” (så
kallad för sitt band i drivet silver), en högst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
