Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Colombia - Läge och naturförhållanden - Klimat - Växt- och djurvärld - Befolkningen - Religion och undervisningsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
939
Colombia
940
rådet i v. och n. och låglandet i ö. V. delen
fylles av Andernas huvudgrenar, Väst-,
Central-och östkordilleran, samt av Kustkordilleran
(Cordillera de Baudö), som är skogig och i
medeltal 800—1,000 m hög. Den likaledes skogiga
Västkordilleran krönes i s. av en rad vulkaner:
Cumbal (4,790 m), Azufral, Chiles. Norrut blir
höjden omkr. 3,000 m. Centralkordilleran,
parallell med den förra, är söderut betydligt högre,
ävenledes krönt med väldiga vulkaner: Sotarå,
Puracé (den mest aktiva, 4,700 m), Pan de
Azucar, Huila (5,700 m). Längre norrut
Quindiu, Tolima (5,616 m), Ruiz (5,600 m).
Antioquias högland n. därom, som är tätt
befolkat, når 2,000—2,500 m ö. h., undantagsvis
3,500 m. östkordilleran är vid Bogotå 200 km
bred och ända till 5,000 m hög. Mellan 2,500
och 3,000 m förekomma vida högslätter, tätt
befolkade gamla kulturcentra. Nära gränsen till
Venezuela ligga snöfjällen Cocui och Guacha
(5,300 m). Den nordligaste delen av Kordillererna
förgrenas i två kedjor; den ena går åt n. ö. in i
Venezuela, den andra norrut till Goajirahalvön.
Vid nordkusten höjer sig Sierra Nevada de Santa
Marta, ett isolerat fjällkomplex, vars toppar nå
över 5,000 m. I övrigt är n. delen av C. mellan
Sierra Nevada och Kordillererna fram till kusten
vid Karibiska havet ett vidsträckt lågland.
Låglandet i C. är hett, glest befolkat och
huvudsakligen lämpligt för boskapsskötsel. — Bland
floderna märkas Atrato, som flyter mellan
Kust- och Västkordilleran till Urabåviken, ö.
därom Cauca mellan Väst- och Centralkordilleran,
biflod till Magdalena, landets huvudflod, som
utmynnar i två huvudarmar, ingendera dock
segelbar för oceangående fartyg. I närheten av
Bogotå märkas de berömda Tequendamafallen.
östra delen av C. bildar ett mycket vidsträckt
låglandsområde och utgöres i norr av väldiga
slätter, llanos, söderut av skogar, stäpper och
berg, Caquetåområdet. Floderna skära ofta ned
sig i terrängen och bilda med grönska fyllda
dalar, mellan vilka låga platåer, mesas, höja sig.
Under regntiden svälla de häftigt upp och göra
landet mycket svårframkomligt. Llanos äro glest
befolkade. — C:s största sjö är Zapatosaträsket
på n. låglandet. I övrigt finnas flera hundra
smärre sjöar, ofta högt uppe i bergen.
Klimatiskt tillhör C. tropikerna. N. slättlandet
och llanos falla inom det nordtropiska
regnområdet med en enda regntid (maj—nov.), och
torrtiden är ofta alldeles regnlös. Kusten vid
Karibiska havet, särsk. Goajirahalvön, är torr
även under regnperioden. Kordillererna och
Amasonområdet höra till det ekvatoriala
regnområdet med dubbla regnperioder, i Bogotås
kordillerer mars—maj, sept.—dec., i Antioquia
april—juni, aug.—nov. Såväl Bogotås kordillerer
som Antioquias högland äro jämförelsevis
regnfattiga. Regnrik är däremot mellersta
Magdalena-dalen men framför allt västkusten och Sierra
Nevada de Santa Martas nordsluttning. I
låglandet kring mellersta Rio Magdalena har den
varmaste mån. (jan.) en medeltemp. av 26^3,
den svalaste (april) 25% Berglandet är
sva
lare; i Antioquiabergen har Medellin (1,540
m ö. h.) en månadsmedeltemp., som växlar
mellan 20° 2 och 21 °6. Ännu mer
överensstämmande med Europas tempererade klimat är det,
som råder på östkordillerans bördiga dalslätter.
Sålunda har Bogotå (2,650 m ö. h.) under den
svalaste mån. (aug.) 13°», under den varmaste
(april) 14^8.
Växt- och djurvärld. Verklig öken
förekommer knappast i C., ehuru de torraste nejderna,
t. ex. Goajirahalvön, fläckvis äro nästan sterila.
Växtvärlden är eljest synnerligen rik. Det andina
låglandet har gles buskskog av bl. a. bladfattiga
euphorbiacéer och akacior, mimosor, prosapis
samt dividivi (Caesalpinia coriaria).
Kaktusväxterna överväga i de hetaste och torraste nejderna.
På llanos är chaparro (Curatella americana)
karaktärsväxt. Utom torrskog, som lövas under
regntiden, finnas där utefter floderna
galleriskogar, rika på bl. a. palmer. Den praktfulla
regnskogen, ett myller av växter, arter och former
bland jätteträden, utbreder sig i det stora ö.
slättlandet s. om 30 n. br. Ovanför 1,500 m
uppträder den suptropiska regnskogen med mindre
träd. Karaktärsväxter äro vaxpalmen, den
ständigt gröna colombia-eken, trädormbunkar, lianer,
epifyter, kinaträd och klättrande bambu. Till de
högre fjälltrakterna, påramosregionen, nå ej så
många träd; där växa canelo (Drimys Winteri),
vide, ensenillo (Weimannia chiloènsis), alprosor
(Befaria), Clematis, ranunkler, anemoner m. fl.
Den typiska påramosväxten är frailején
(Espele-tia), en egendomlig, ända till 5 m hög växt,
vars vedartade stam och starka kådhalt göra den
lämplig som bränsle. — C:s djurvärld bildar i ö.
en del av den rika brasilianska djurprovinsen,
men på Anderna modifieras faunan efter höjden,
och olikheter framträda utmed stillahavskusten
längst i v.
Befolkningen beräknas till 15% utgöras av
vita, till 5 °/o av negrer, till 7 °/o av rena indianer
(1938 105,807, fördelade på nära 400 stammar)
och till 73 °/o av blandras, mestiser. Inslaget av
vitt blod är störst i dep. Antioquia, som också
äger den driftigaste befolkningen.
Immigrationen har varit obetydlig efter kolonialtidens slut.
1938 utgjorde antalet utlandsfödda endast 34,322.
Det officiella språket är spanska.
Befolkningstätheten är störst på högslätterna och lägst i
Orinoco- och Amazonbäckenen. C:a 30% av
befolkningen bo i städerna. Huvudstaden
Bogotå hade 1947 482,000 inv., Medellin 237,000,
Barranquilla 224,000 och Cali 147,000. Bland
C:s relativt många medelstora städer märkas
Manizales (118,000 inv.), Cartagena (107,000),
Ibagué (85,000), Cücuta (77,000), Bucaramanga
(71,000), Pasto (63,000), Neiva (39,000), Santa
Marta (44,000), Popayån (36,000) och Tunja
(27,000).
Religion och undervisningsväsen. Romerska
kyrkan är statskyrka och har stort inflytande,
men andra religioner äro tillåtna, försåvitt de
ej strida mot kristen moral el. mot lagarna. Fyra
ärkebiskopar finnas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
