- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 5. Colonia - Dram /
49-50

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Conscience, Hendrik - Consecutio temporum - Conseil - Conseil d’état - Conseil permanent pour la coopération internationale des compositeurs - Consensus - Con sentimento - Conservatoire national de musique et de déclamation - Conservatoire national des arts et métiers - Considérant, Victor - Consilia evangelica - Consilium - Consistorialis - Consistorium - Consistorium amiralitatis - Consistorium generale

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

49 Conscience-

Conscience [kåsjä’s], Hendrik, belgisk
författare (1812-—83). C. ägnade sig med liv
och själ, både som skald och folktalare, åt den
flamska språkrörelsen. 1837 utgav han ”In’t
wonderjaar 1566”, den flamska litteraturens
första roman, och ”Phantazy”, en samling smärre
berättelser, 1838 romanen ”De leeuw van
Vlaen-deren”. Främsta rummet bland C:s alster intaga
hans utmärkta skildringar av flamskt folkliv och
flamska seder. Bland C:s skrifter må
nämnas ”Jacob van Artevelde” (1849; sv. övers.
1850), ”De loteling” (1850; ”Rekryten”, s. å.)
och ”De arme edelman” (1851; ”Den fattige
ädlingen”, 1861). — Biogr. av E. de Bock (1920).

Consecütio te’mporum, lat., se Tempusföljd.

Conseil [kåsä’j], fr., råd, rådsförsamling,
statsråd, konselj. Förekommer i franska
administrationen i flera sammansättningar, t. ex. c.
des ministres, ministerkonselj under statschefens
presidium; c. de cabinet, förberedande
ministerkonferens; c. général, departementsråd, c.
d’arron-dissement, arrondissementsråd, och c. municipal,
municipalråd (kommunala representationer). — I
Schweiz står ett förbundsråd (fr. c. fédéral) i
spetsen för förvaltningen, och representationens
båda kamrar kallas på franska c. national
(natio-nalrådet) och c. des états (ständerrådet).

Conseil d’état [kåsä’j deta’], fransk
administrativ domstol i högsta instans, vilken även
har att avge utlåtanden över de i
representationen väckta lagförslag, som dit hänskjutas, och
över lagförslag i de frågor, som av republikens
president och ministrarna dit hänvisas. Beträffande
vissa förordningar (règlements d’administration
publique) måste c. höras; det kan även annullera
lagstridiga förordningar. C. motsvarar ung.
Regeringsrätten och Lagrådet i Sverige.

Conseil permanent pour la coopération
Internationale des compositeurs [kåsä’j pärmanä’
por la kååperasjå’ atärnasjåna’l de kåpåzitö’r],
d. v. s. ”Ständiga rådet för tonsättarnas
internationella samarbete”, grundades 1934 i Wiesbaden
med Richard Strauss som president. 1935 blev
Kurt Atterberg rådets generalsekr., och s. å.
fastställdes dess stadgar. Rådet anordnade före
2:a världskriget en rad internationella
musikfester, bl. a. 1936 i Stockholm. Dess
verksamhet har ej upptagits efter krigsslutet 1945.

Conse’nsus, lat., överensstämmelse,
överenskommelse; biläggning av dogmatiska stridigheter
inom en och samma el. mellan olikartade
konfessioner; även namn på urkunder och skrifter,
vilka syfta till en dylik utjämning. Inom den
reformerta kyrkan märkas C. tigurinus (1549),
som av Calvin uppsattes i syfte att medla mellan
Zwinglis och Calvins nattvardsläror, samt den
även av Calvin uppsatta C. genevensis (1551), som
innehåller en formulering av predestinationsläran.
— Inom luterska kyrkan märkes C. repetitus
fidei vere lutheranae (1655), en mot G. Calixtus’
synkretistiska strävanden riktad strängt lutersk
trosbekännelse.

Con sentime’nto, it., med känsla.

Conservatoire national de musique et de
déclamation [kåsärvatcoä’r nasjåna’1 da my-

Consistorium generale 50

zi’k e da deklamasjå’], en av de mest berömda
musikaliska läroanstalterna i Europa, grundad
1795 i Paris. Dess förste dir. var Sarette, och
bland lärarna befunno sig Grétry och Cherubini.
Berömda äro dess offentliga elevkonserter.

Conservatoire national des arts et métiers
[kåsärvatæä’r nasjåna’l dez ä’r e metje’], fr.,
(”nationella hantverks- och industrimuséet”) i
Paris, statlig institution, som innehåller
omfattande samlingar av maskiner, modeller, verktyg
och apparater, råvaror, halvfabrikat och
produkter m. m., allt avsett att historiskt belysa
teknikens utveckling. Med muséet äro förenade
en större teknisk undervisningsanstalt samt
bibliotek, försökslaboratorier och
materialprovnings-anstalt m. m. Institutionen leder sitt ursprung
från en samling, som mekanikern J. de
Vaucan-son (d. 1782) skänkte franska staten, men
organiserades som statsanstalt först 1794 och
inrymdes 1798 i det gamla klostret
Saint-Martin-des-Champs, på vars vidsträckta tomt efter hand
stora byggnader ha uppförts.

Considérant [kåsiderä’], Victor, fransk
socialist (1808—93). Han var först militär men tog
som ingenjörkapten avsked för att ägna sig åt
att utveckla Fouriers socialistiska teorier och
omsätta dem i praktiken. Efter Fouriers död (1837)
blev C. rörelsens ledare och verkade för den
som publicist, bl. a. genom tidskriften La
pha-lange, som skriftställare samt även genom
praktiska experiment med nya samhällen,
”falang-stärer”. Han deltog i folkrörelsen 13 juni 1849
och måste fly till Belgien. Sedan grundade han
i Texas en falangstär, som dock möttes av lika
liten framgång som de föregående försöken. 1869
återkom C. till Frankrike, där han sedan levde
i glömska och fattigdom. — Litt.: H. Bourgin,
”V. C. Son æuvre” (1909).

Consi’lia evangélica, lat., se Evangeliska råd.

Consi’lium, lat., råd, rådslag; rådsförsamling.
— C. abeu’ndi, råd att avgå. Jfr Konsilium.

Consistoriälis, lat., medlem av ett konsistorium.

Consistörium, lat., eg. samlingsplats, rådssal;
stifts- och univ.-myndighet, se Konsistorium och
Universitet.

Consistörium amiralitätis, lat., amiralitetets
el. flottans särskilda kyrkliga överstyrelse. Ett
amiralitetskonsistorium omtalas första gången i
drottning Kristinas sjöartiklar av 1644. Först
Karl XI :s sjöartiklar ge fast grund åt
bestämmelserna om en viss åt c. anförtrodd funktion
(1683 och 1685). Förlagd till Karlskrona hade
det till preses en amiralitetssuperintendent;
bi-sittare voro alla tillstädesvarande
amiralitetspre-dikanter. Kyrkoherden vid Tyska församlingen
var även led. C. upplöstes först 1826. —■ Litt.:
E. Holmberg, ”Karlskrona kungl.
amiralitetsför-samling” (1914).

Consistörium generale, tillämnad kyrklig
överstyrelse, som spelar en betydelsefull roll i
1600-och 1700-talens svenska kyrkopolitik. En sådan
hade bebådats av Gustav Vasa och omtalas
såväl under Johan III som under Karl IX. 1623
framlade Gustav II Adolf ett förslag om kyrklig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:57:46 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nffe/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free