Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dagens Nyheter (svensk tidning) - Dagens Press - Dagens Tidning - Dager el. dagsljus - Dagerbrunn - Dagerman, Stig - Dagerort - Dagerrotypi - Dagestan (Daghestan) - Dagestanska autonoma socialistiska sovjetrepubliken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
251
Dagens Press—Dagestanska autonoma socialistiska sovjetrepubliken
252
törer el. redaktionssekr. ha bl. a. varit: A.
An-derson-Edenberg, Victor Sjöberg, F. Kjerrman,
P. Staaff, O. Hemberg, A. Karlgren och I.
Ljungqvist, redaktörer för ”kultur och politik”
T. Fogelqvist och L. Kihlberg; från 1946 är
den senare politisk huvudred.; redaktionschef och
ansvarig utg. är sedan 1947 S. Hedman. Bland
D. N:s forna och nuv. medarbetare märkas: E.
Alkman, K. P. Arnoldson, D. Bergström, J. Brag,
Hj. Branting (riksdagsreferent från 1888), J. G.
Carlén, D. Fallström, G. af Geijerstam, S. A.
Hedin, L. J. Hierta, Ellen Key, Emil Key, O.
Levertin, A. Nyström, P. Staaff, A. Strindberg,
Hj. Söderberg, Bo Bergman, C. A. Bolander,
T. Fogelqvist, T. Hedberg, E. F. Heckscher,
G. Hellström, O. Holmberg, W. Peterson-Berger,
A. Lindberger, Y. Berg, C. Berg, I. Harrie,
K.-A. Bratt, I. Wizelius, J. Edfelt, Th. Jonsson
och S. af Geijerstam. — D. N. äges av D. N:s ab.
med ett aktiekapital på 4,9 mkr; styrelsens ordf,
är T. Bonnier och verkst. dir. H. Heilborn. —
Litt.: O. v. Zweigbergk, ”Svensk politik 1905—
29” (1929); G. Hasselberg, ”Rudolf Wall” (1945 .
Dagens Press, daglig aftontidning i
Helsingfors, uppstod 1914 genom sammanslagning av
Gustaf Mattssons Dagens Tidning och den
under Axel Lilles ledning stående Nya Pressen.
Lille blev huvudredaktör. Den förenades i sin tur
i slutet av 1921 med Svenska Tidningen till
Svenska Pressen.
Dagens Tidning, dagl. tidn. i Stockholm med
utpräglat nationell och högkyrklig inriktning, utg.
I9J9—22 av R. Nordin. D. återupptogs senare
som månadstidn., upphörde 1931.
Dager el. dagsljus, den diffust
reflekterade delen av solljuset, beror i fråga om
intensitet, färg och andra egenskaper på atmosfärens
renhetsgrad och beskaffenhet samt varierar
med solens ställning. Dagsljuset från olika
punkter av himlen, har undersökts av Rayleigh,
Wiener m. fl. Den förre gav (1871) även en
teori för den blå himmelsfärgen, som han först
härledde ur ljusets spridning kring mycket små
partiklar och senare (1899) även förklarade som
orsakad av luftens molekyler.
Dagerbrunn, se Ljusgård.
Dagerman, Stig Halvard, författare (f.
1923 5/io). D., som är född i ett arbetarhem
i Älvkarleby, studerade litteratur- och
konsthistoria vid Stockholms högsk., antogs 1941 som
volontär i Arbetaren, den svenska syndikalismens
huvudorgan, och var 1944—jan. 1946 dess
kultur-red. Huvudmotivet i D:s diktning är den
moderna människans ångest inför tillvaron. Rent
konstnärligt betraktas D. som den mest betydande
av de s. k. fyrtiotalisterna. Han har skrivit
romanerna ”Ormen” (1945), ”De dömdas ö” (1946) och
”Bränt barn” (1948), skådespelen ”Den
dödsdömde” (1947) och ”Ingen går fri” (1949) samt
no-vellsaml. ”Nattens lekar” (1947) och ”Tysk höst”
(s. å.), ett reportage från Tyskland hösten 1946.
Dagerort (estn. Hiiumaa), estnisk fyrplats å v.
delen av ön Dagö. Mistsignalstation vid den nära
belägna fyrplatsen Ristna, som även har
stormvarnings- och livräddningsstation.
Dagerrotypikamera från 1839.
Dagerrotypi (fr. daguerreotypie), den av
fransmannen Daguerre uppfunna konsten att i en
kamera fixera bilden av ett föremål; även den
genom detta förfarande framställda bilden.
Förfaringssättet är följ.: En finpolerad silverplåt el.
väl försilvrad kopparplåt utsättes för inverkan
av jod- och b romångor, varvid den betäckes med
ett ytterst tunt lager av jod- och bromsilver och
blir ljuskänslig. Den sålunda preparerade plåten
belyses i en kamera, varvid, till följd av att de
olika delarna av bilden äro olika ljusa, plåtens
olika partier mer el. mindre starkt påverkas.
Den erforderliga exponeringstiden är ganska
lång. Bilden framkallas därigenom, att man
utsätter den exponerade plåten för ångan från
uppvärmt kvicksilver, som då kondenseras på
dess olika delar i mån av deras belysning.
Medelst undersvavelsyrligt natron befrias bilden
från obelyst, ännu ljuskänsligt silversalt
(fixeras). Vanl. förbättras hållbarheten genom
behandling med guldkloridlösning. Ehuru d.
utmärka sig genom utomordentligt stor finhet och
mjukhet, ha de, till följd av förfarandets ringa
ljuskänslighet och emedan de ej kunna
mångfaldigas, undanträngts av nyare förfaringssätt.
Dagestän (Daghestan) (”bergland”),
landskap, se Dagestanska autonoma socialistiska
sovj etrepubliken.
Dagestanska autonoma socialistiska
sovjetrepubliken, del av RSFSR i Nordkaukasien,
gränsar i n. och n. v. till Ordzjonokidzeområdet,
i s. v. till Georgien, i s. till Azerbaidzjan och i
ö. till Kaspiska havet; 34,000 km2, 930,000 inv.
Huvudstad Machatj-Kala (87,000 inv.). — D.
består dels av en 10—25 km bred kustslätt vid
Kaspiska havet, dels av det till Kaukasus
hörande berglandskapet Dagestan. Detta
består av 500—1,000 m höga, av tertiära bergarter
uppbyggda förberg, därinnanför av de starkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
