Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Děčín - Decisiv - Deciton (dt) - Decius, släkt - Decius, Gaius Messius Quintus Traianus - Decius, Nikolaus - Deckel - Decken, Carl Claus von der - Decker el. däcker - Decker, Cornelis Gerritsz - Déclaration des droits de l’homme - Declaration of Independence - Declaration of Rights - Décolleté - Decorated style - Decoration day (Memorial day) - Decorum - De Coster, Charles - Découvert - Decrepitus - Decrescendo - Decroly, Ovide - Decticus - Decubitus - Decuria - Decurio, dekurion - Dedekam, Hans - Dedekind, Richard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
501
Decisiv—Dedekind
502
livlig industri. På en klippa vid Elbe det ståtliga
slottet, uppfört 1688.
Decisiv (av lat. de cider e, avskära, avgöra),
avgörande.
Deciton, viktmått, förk. dt, = V10 av ett ton.
De’cius, plebejisk släkt i Rom. Publius
D. Mus d. y., konsul 4:e ggn 295 f. Kr., då
han i slaget vid Sentinum mot samniterna m. fl.
invigde sig till dödsoffer för den romerska hären
och så hjälpte denna till seger. Liknande
berättelser om hans fader (vid Vesuvius 340) och om
sonen (vid Asculum 279) anses ohistoriska.
De’cius, Gaius Messius Quintus T r
a-ianus, romersk kejsare 249—251 e. Kr., född
i Pannonien. D. var en duglig krigare och
kraftfull regent samt sökte införa ordning och god
sed i riket. Mot kristendomen anställde han den
första systematiska förföljelsen. D. stupade i
strid mot goterna 251.
De’cius, Nikolaus, tysk psalmdiktare,
sannolikt identisk med den Nikolaus Hovesch
(el. von H o f), som 1524 verkade som
predikant vid Nikolaikyrkan i Stettin. Psalmerna
”Allena Gud i himmelrik” (Sv. ps. 24) och ”Guds
rena lamm oskyldig” (Sv. ps. 94) ha i sina tyska
avfattningar tillskrivits D., vilket dock enl. nyare
forskningar anses osäkert.
Deckel, se Däckel.
De’cken, Carl Claus von der, frih., tysk
Afrikaresande (1833—65). Han forskade 1860
—65 i Östafrika, Kilima-ndjaroområdet samt på
södra Somalikusten. 1865 for han uppför floden
Juba för att utforska dess lopp och Somalilandets
inre. På denna färd dödades han och flera av
hans europeiska följeslagare av somalierna. D:s
följeslagare O. Kersten utgav hans
reseanteckningar (6 bd, 1869—79).
Decker el. d ä c k e r, i den europeiska
pälshandeln ett antal av tio stycken djurskinn.
De’cker, Cornelis Gerritsz, holländsk
målare (d. 1678), verksam i Haarlem sedan omkr.
1640. Målade skogs- och flodlandskap i
anslutning till Ruysdaels och Hobbemas stil; flera av
hans arbeten finnas i svenska privatsamlingar.
Déclaration des droits de 1’homme [-sjå’ de
drcoa’ da lå’m], fr., ”förklaring av människans
rättigheter”. I de tre franska konstitutionerna av
1791, 1793 och 1795 förekommer en inledning,
som högtidligen uppräknar människans naturliga
och oförgripliga rättigheter: frihet, personlig
säkerhet, äganderätt och rätt till motvärn mot
förtryck. Det var på förslag av La Fayette, som
en sådan förklaring efter amerikanskt mönster
intogs i konstitutionen.
Déclaration of Independence [deklareVJn av
indipe’ndans], eng., ”oavhängighetsförklaring”,
den av Amerikas förenta staters kongress 4 juli
1776 utfärdade högtidliga förklaringen, att de
”förenade kolonierna voro och hade rätt att vara
fria och oavhängiga stater”.
Déclaration of Rights [deklaréV/n av räi’ts],
eng., ”rättighetsförklaring”, den urkund, i vilken
engelska riksförsamlingen 1689 fastställde
grunddragen av författningen. Den förelädes 13 febr.
Vilhelm av Oranien och Maria till antagande,
när kronan erbjöds dem. I vidgad form antogs
den okt. s. å. av parlamentet som ett lagförslag
under namnet Bill of rights.
Décolleté [dekålte’], fr., se Dekolleterad.
Decorated style [de’kareitid stai’l], (eng.,
”utsmyckad stil”), beteckning för en stilriktning
inom den engelska gotiken.
Decoration day [dekareiVan dei’], eng.,
”(grav)smyckningsdagen”, urspr. kallad
Memorial day [mimå’rial dei’] (”åminnelsedagen”),
helgdag i U.S.A. till minne av de i inbördeskriget
1861—65 stupade, i de flesta stater firad 30 maj,
då de fallnas gravar smyckas. Numera ägnas
dagen även till minne av i senare krig fallna
amerikanska soldater.
Decörum, lat. (av de’cus, prydnad, heder, ära),
det passande, anständighet; särskilt i uttrycket
”iakttaga d.”.
De Co’ster, Charles, författare, se de
Coster.
Découvert [dekovä’r] (av fr. découvrir,
blotta), franskt börsuttryck, som betecknar brist på
värdepapper vid den tidpunkt, då leveransen av
dessa skall fullgöras. Denna brist beror på att
baissespekulanter företagit försäljningar utan att
äga de försålda värdepapperen och icke kunna
anskaffa dessa, när leveransen skall äga rum.
Decre’pitus, lat. (fr. décrépif), utlevad,
ålder-domssvag, skröplig.
Decrescendo [-kre/ä^då], it., avtagande i
styrka; tecknas i notskrift även medelst symbolen >.
Decroly [dakråli’], O v ide, belgisk pedagog,
läkare (1871—1932). Han öppnade 1901 i
Bryssel en skola för efterblivna barn och utarbetade
där en psykologisk-pedagogisk metod för deras
behandling. 1907 grundade D. en skola för
normala barn, École pour la vie, par la vie. Namnet
anger huvudtanken i D:s pedagogiska system,
som har anknytning till den moderna
arbetsskolans principer. 1920 blev han prof, i
barnpsykologi vid Bryssels univ. och 1921 prof, i hygien
där. Han har skrivit bl. a. ”Une école dans la
vie” (1908) och ”La pratique des tests mentaux”
(1928; tills, m. R. Buyse). — Litt.: Amélie
Ha-maide, ”La méthode D.” (sv. övers. 1930).
De’cticus, se Vårtbitare.
Decu’bitus, lat., se Liggsår.
Decu’ria, lat., avdelning på tio man (ryttare);
senare tekniskt uttryck för avdelning, oavsett
antalet personer, i den romerska förvaltningen,
särsk. av domarna, som indelades i tre, senare
fyra och fem dekurior.
Decu’rio, lat., d e k u r i ö n, befälhavare över
en decuria (se d. o.); medlem av rådet (senaten)
i ett municipium.
Dédekam, Hans, norsk konsthistoriker och
museiman (1872—1928), direktör för
Norden-fjeldske kunstindustrimuseum i Trondheim 1909,
direktör för Kunstindustrimuséet i Oslo 1919. D.
har utgivit värdefulla katalogarbeten för de
mu-séer, där han verkat, samt dessutom
”Glasmale-riets estetik og historie” (1908), ”Nordiske
knip-linger” (1911), ”Norske folkebroderier. Hvitsöm
fra Nordmör” (1914) m. m.
Dedekind [-kint], Julius Wilhelm Richard,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
