Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dreiser, Theodore - Dreissena - Dreja bi - Drejning - Drejvända - Drente, Drenthe - Drepanon - Dresden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
Dreissena—Dresden
8
dernt amerikanskt liv i trilogien om den brutalt
hänsynslöse finansmannen Frank Cowperwood,
för vilken den amerikanske storfinansiären
Charles T. Yerkes fick stå modell. ”The financier”,
i:a delen av D:s ”Trilogy of desire”, utkom
1912 (sv. övers. ”Finansmannen”, 1929), den 2:a,
”’The titan” 1914 (sv. övers. 1930), den 3æ
återfanns ofullbordad i D:s litterära kvarlåtenskap
och utgavs 1948 under titeln ”The stoic”. De
starkt detaljerade bilder ur amerikanskt
ekonomiskt och politiskt liv, som D. gav i de första
böckerna om
Cowperwood, kompletterades
av den stora romanen
”The genius” (1915;
sv. övers. 1936). 1916
utgav D. ”A hoosier
holiday”, en
reseskildring från hans
födelsebygd, Terre Haute i
Indiana, 1918 ”Free
and other stories”, en
saml. noveller, 1919
”Twelve men” och
1922 ”A book about
myself”. 1925
publicerade han romanen ”An
American tragedy” (sv. övers. 1927), vanl.
betraktad som D:s huvudarbete, en efter
naturalistiskt recept utförd skildring av en enkel
amerikan, som får sluta sitt glädjefattiga
liv i den elektriska stolen för mord på sin
fästmö. 1927 kom ”Chains”, short-stories, 1928
”D. looks at Russia”, en sovjetskildring, 1929
”A gallery of women”, en serie kvinnoöden,
1930 ”Fine furniture”, 1931 ”Dawn”, 1 :a delen
av en självbiogr., där han öppenhjärtigt
tecknade sin ungdom, 1932 ”Tragic America”, den
senare skriften en socialekonomisk kritik av
U.S.A., som var färgad av kommunistiska
sympatier, 1941 ”America is worth saving”, som
framsprungit ur D:s reaktion inför 2:a
världskriget. Postumt utkom 1946 romanen
”Bul-wark” (sv. övers. 1947), som skildrar
generationsväxlingen inom en kväkarfamilj under
början av 1900-talet. — D. är ojämn och osäker som
stilist men har en sällsynt förmåga att genom
minutiös skildring förläna sina gestalter en intim
realitet av utomordentlig styrka. Hans böcker ge
en beklämmande känsla av tragiken i det
amerikanska nutidslivets futtighet och
misshushållning med människor. — Litt.: A. Lundkvist,
”Diktare och avslöjare i Amerikas moderna
litteratur” (1942).
Dreissena (Dreysse’nsia), släkte av
blåmusslornas fam. (Mytilidae), levande i bräckt och
sött vatten. De enda sötvattensmusslor, som ha
fritt kringsimmande flimmerlarver liksom
havs-musslorna. Mest känd är den europeiska D.
po-lymorpha (2—4 cm lång), som under 1800-talet
utbrett sig från s. Rysslands floder över hela
Europa. Den sitter fästad vid stenar med sin
byssus.
Dre ja bi, upphäva fartygs fart genom att
brassa back el. stoppa maskin.
Drejning, formning av lervaror på s. k. d r e
j-skiva, en rund trä- el. järnskiva, som bringas
att hastigt rotera i horisontalplanet. En klimp
fuktad och knådad lera placeras på den roterande
skivan, varefter arbetaren med händerna
grovformar ämnet (till en kruka, en skål el. dyl.)
och därpå med tillhjälp av en schablon, mot
vilken ämnet får rotera, bibringar det önskad
profil. — Verb: D r e j a.
Drejvända, med segelfartyg lova upp mot
vind och därefter vända undan vind.
Dre’nte, D r e n t h e, provins i n. ö.
Nederländerna,. vid gränsen mot Tyskland; 2,666 km2,
277,000 inv. Upptages till nära halva sin areal
av hedmarker och torvmossar och är rikets
glesast befolkade provins. Huvudnäringar äro
åkerbruk (potatis och spannmål) och boskapsskötsel
(får). Huvudstad är Assen. Emmen i ö. är
provinsens största stad.
Dre’panon, grek., ”skära” (lat. Dre’pana el.
Dre’panum), nuv. Trapani, i forntiden hamn för
staden Eryx på Siciliens n. v. hörn, befäst under
första puniska kriget av kartagerna, som utanför
D. 250 f. Kr. vunno en sjöseger över romarna.
Dresden (av urslav. drpsga, skog, d. v. s.
skogsbornas boplats), huvudstad i Sachsen, på
båda sidor om Elbe i en kittel formad dal, som
sträcker sig från Pirna till Meissen och i n.
omslutes av Dresdner Heides barrskogsrika berg
och av Loschwitz’ höjder, översållade med
lantgårdar, vinplanteringar och fruktträd, i s. av
Erzgebirges utlöpare och Plauenscher Grund
(kolfyndigheter). D:s läge i dalkitteln ger
staden ett milt och jämnt klimat. Elbe gör inom
D. en väldig båge. Sedan omgivande förstäder
införlivats med den urspr. staden, upptager D.
127,89 km2 med 468,000 inv. (1946); huvudsaki.
protestanter. Före 2:a världskriget var D. till
folkmängden Tysklands 7:e stad (647,000 inv.
1939). — Där den urgamla, viktiga trafikleden
längs n. foten av Erzgebirge skar Elbe, låg på
h. flodstranden (nuv. Neustadt) en sorbisk
fiskarby, sedermera kallad Altendresden, som erhöll
stadsrättigheter 1403. På motsatta sidan (nuv.
Altstadt) uppstod ett tyskt samhälle, vilket
näm-nes som stad tidigast 1216, blev residensstad för
Drejning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
