Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Durand, 2. Sir Mortimer - Durandal - Durand de Gros, Joseph Pierre - Durand de Saint Pourçain, Guillaume (Durandus de S. Porciano) - Durango - Durante, Francesco - Durativ - Durazno - Durazzo, Durrës, Drač - Durban, Port Natal - Durbar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
Durandal—Durbar
124
indiska regeringens utrikesdep. och 1884—94 dess
utrikessekreterare. Han avslöt 1893 i Kabul ett
betydelsefullt vänskapsfördrag med emiren av
Afghanistan (”Durandfördraget”). D. var 1894
—1900 brittisk minister i Teheran samt
ambassadör i Madrid 1900—03 och i Washington 1903
—06. Han skrev förtjänstfulla biografier över sin
fader (2 bd, 1883), Nadir schah (1908), Sir
Alfred Lyall (1913) och George White (1915).
Durandal [dyräda’1], kämpen Rolands svärd.
Se Rolandssagan.
Durand de Gros [dyra’ da grå’], Joseph
Pierre, .fransk filosof (1826—1900) D.
bekämpar positivismen och antager metafysikens
möjlighet. I sina hypnotiska undersökningar är
D. en föregångare till de stora franska
hypnotiska skolorna. Han skrev bl. a. ”Ontologie et
psychologie physiologique” (1871; utg. 1900
under titeln ”Variétés philosophiques”).
Durand de Saint Pourqain [dyrä’ da sä [-por-sa’],-] {+por-
sa’],+} Guillaume (D urandus de S.
Por-ciano), fransk skolastiker, kallad doctor
modernits, senare även doctor resolutissimus,
domi-nikanmunk (omkr. 1270—1332), biskop av
Li-moux 1317, av Meaux 1326. I skarp konflikt med
sin egen orden och med Thomas’ av Aquino läror
företräder D. närmast den nominalistiska
riktningen inom medeltidens tänkande, förnekar, att
allmänbegreppen äga någon verklighet i de
enskilda tingen, och ser i dem endast vårt eget
tänkandes abstraktioner. Huvudarbete: ”In
senten-tias commentarium” (1508, många senare uppl.),
en kommentar till Lombardus’ sentenser.
Dura’ngo [do-], stat i n. v. Mexico innanför
Kaliforniaviken; 109,484 km2, 473,000 inv.
Genomdrages i v. av den skogrika Sierra Madre
Occidental; i ö. vidsträckta, delvis uppodlade
stäpper. D. är en av Mexicos främsta
bergverks-stater och producerar silver, guld, bly m. m.
Huvudstaden, Victoria D. (1,900 m ö. h.) 33,000
inv., har textil- och tobaksindustri; i närheten
givande hematitfyndighet. Hälsosamt klimat.
Dura’nte [do-], Francesco, italiensk
tonsättare (1684—1755), en av ledarna av
neapolitanska skolan inom musiken; direktör 1718—42
vid San Onofriokonservatoriet, sedan av
Loreto-konservatoriet i Neapel. Hans kompositioner,
utmärkta av ädel stil med skarpt utpräglad melodik,
voro under 1700-talet högt skattade.
Durativ [el. dü’-] (av lat. duräre, fortvara).
En verbform kallas d., om den betecknar en
verksamhet el. ett tillstånd såsom till tiden obestämda,
t. ex. solen värmer, stenen vittrade. Motsats:
perfektiv el. momentan, t. ex. han gick
ut, hon insjuknade.
Durazno [dora’snå], huvudstad i dep.
Duraz-no (14,310 km2, 95,000 inv.) i Uruguay, 160 km
n. om Montevideo; 15,000 inv.
Durazzo [dora’tså] (it.), Durrès (alb.),
D r a c (serb.), stad i Albanien på ett klipputsprång
vid Adriatiska havet; 9,000 inv., därav 70%
muhammedaner. Hamnstad för mell. Albanien, omges
av lågt, uppodlat kustland. Järnväg till Tirana
och Elbasan; katolskt och ortodoxt biskopssäte.
— D. grundades 627 f. Kr. av grekiska kolonister
och kallades Epidamnos; 229 f. Kr. kom staden
under Rom och fick namnet Dyrrachium. D. var
under antiken en betydande handelsstad;
huvudförbindelsen mellan Italien och Grekland gick
över Brundisium (Brindisi, Via Appias slutpunkt)
och D.; i D. började Via Egnatia, som ledde till
Bysantion. D. tillhörde från 1394 Venedig och
erövrades 1501 av turkarna, som läto staden
förfalla. Alltsedan 1912 tillhörde D. statsrättsligt
Albanien men var under och efter 1 :a
världskriget länge i främmande händer. Under kriget
1940—41 mellan Grekland och Italien blev D.
utsatt för häftiga brittiska flott- och flyganfall.
Staden omges av förfallna, krenelerade murar och
har ruiner av ett bysantinskt citadell.
Durban [dä’ban], Port Natal, hamnstad i
prov. Natal i Sydafrikanska unionen; 370,000 inv.,
därav 128,000 européer och 105,000 indier. D.
an-lades 1824 av engelsmännen vid den rymliga och
välskyddade Natalviken och uppkallades efter
guvernören B. D’Urban; det är nu efter stora
inkorporeringar 1932 unionens 3:e stad.
Natalviken står blott genom ett trångt, muddrat inlopp
(11 m djupt) i förbindelse med oceanen. De
moderna hamnanläggningarna med c:a 5 km
kaj-längd, väldiga oljecisterner, silos, flytdocka och
s. halvklotets största torrdocka (350 m lång)
befinna sig på insidan av den smala landtungan vid
inloppet. D. är en vackert belägen och regelbundet
anlagd stad med många parker och botanisk
trädgård samt flera ståtliga offentliga byggnader.
D. har teknisk högsk. och univ., öppnat 1931.
Svenska kyrkan har en missionsstation i D. Staden är
ändpunkt för järnvägen från Johannesburg.
Staden är väl ägnad att bli ett stort industricentrum.
Det rika upplandet i Natal och Transvaal lämnar
ull, majs, socker, hudar och skinn, kött, smör,
frukt m. m. Sedan 1908 bedrives en givande
valfångst från D. Hittills ha socker-, konserv-,
marmelad-, tvål- och möbelfabriker uppstått. D. är
en av unionens viktigaste hamnstäder och ett
viktigt centrum för flygtrafiken. Livligt besökta
havsbad.
Durbar [eng. uttal da’bä]( av pers.-ind.
der-bär), audienssal, en indisk furstes el. härskares
Posthuset i Durban.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
