Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ecuador - Näringsliv - Metersystemet - Mynt - Författning och förvaltning - Rättskipning - Vapen och flagga - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
237
Ecuador
238
saker. På högslätterna odlas vete och korn upp
till 3,300 m samt dessutom potatis jämte de
tempererade zonernas frukter och grönsaker. 1947
var produktionen av ris 170,000 ton, kakao
34,450, kaffe 15,100 och bananer 67,000.
Boskapsskötseln är huvudnäringen på påramons
vidsträckta betesmarker. Den har till största
delen en extensiv inriktning, d. v. s. uppfödning av
slaktboskap. — Skogsbruket lämnar många
värdefulla produkter. Taguanöten, en palmfrukt,
insamlas i stor skala i Manabi och Esmeraldas. Röd
mangrove, som är särsk. värdefull genom sin
rikedom på garvsyra, är mycket vanlig längs
kusten. Kapokfibrer från ceibaträdet exporteras i
liten skala. Andra viktiga exportartiklar från
skogen äro balsaträ och kinabark. Råvaran till en av
E :s mest kända exportartiklar, panamahatten, får
man från panamapalmen, vars bladfibrer
användas härtill. — Bergsbruket är föga utvecklat i E.
På senare år ha dock en del kopparfyndigheter
börjat bearbetas. Brytning av guld förekommer
sedan gammalt i provinsen El Oro, och guld
vaskas ur floderna i Esmeraldas och Azuay. På
Santa Elena-halvön vid Guayaquil utvinnas salt
och petroleum. Den sistnämnda produkten är en
av E :s viktigare exportartiklar. 1948 var
produktionen 338,000 ton. Rika svavel förekomster
ha påträffats i provinsen Chimborazo och på
Galåpagosöarna. Även kol finnes. — Industrien
är ännu täml. obetydlig, men den är stadd i rask
tillväxt. Den viktigaste industrien är
tillverkningen av bomullsvaror, vilka även i liten skala
exporteras. Vidare finnas sockerfabriker,
oljeraffinaderier, kemiska industrier, läder-,
livsmedels- samt beklädnadsindustrier.
Alkoholframställningen samt tobaks- och saltindustrierna äro
stats-monopol. Panamahattarna tillverkas för hand i
provinserna Manabi, Azuay och Canar. — Av
E:s export går c:a 3/s till U.S.A., Vs till
Syd-och Mellanamerika samt resten till Europa. Bland
de europeiska länderna har Sverige kommit att
intaga en framskjuten plats. De viktigaste
exportvarorna voro 1945: panamahattar 20 °/o, ris
18 °/o, kakao 16 °/o, petroleum 10 °/o, kaffe 9 °/o,
koppar och bly 8 °/o, kautschuk 7,5 °/o, balsaträ
5 % samt guldkoncentrat 4,5 °/o. C :a 80 °/o av
landets utrikeshandel går via den stora
hamnstaden Guyaquil. Andra hamnstäder äro Salinas,
Puerto, Bolivar, Manta och Esmeraldas.
Kommunikationerna i E. voro länge synnerligen
dåliga. De enda transportlederna voro floderna, men
någon förbindelse mellan dessas övre och nedre
lopp fanns icke. Det var först 1908, när
järnvägen Quito—Guyaquil färdigställdes, som en
sådan förbindelse erhölls. Men även den är
otillräcklig och synnerligen bristfällig. Den 464 km
långa sträckan tar i det närmaste två dygn.
I övrigt finnas järnvägar mellan högslätternas
större centra. E:s järnvägar, som samtliga äro
statliga, ha en längd av tillsammans 1,700 km.
Även landsvägsnätet är otillräckligt. Det finns
c :a 4,400 km bilvägar. Både Quito och Guyaquil
ha regelbundna flygförbindelser med de övriga
större städerna i Nord- och Sydamerika.
Inhemska flygbolag ombesörja sedan förbindelserna
med E :s större städer.
Metersystemet är officiellt, ehuru många
gammalspanska mått ännu användas.
Mynt. 1898 infördes guldmyntfot, och
myntenheten blev 1 condor = 10 sucres = 100
cen-tavos = 18,16 kr. 1932 övergavs guldmyntfoten,
och condor präglas ej numera. — En centralbank
med sedelmonopol öppnades 1927.
Författning och förvaltning. Enl. författningen
av 31/i2 1946 utövas lagstiftande makten av
kongressen, som består av en deputeradekammare
— en deputerad väljes för varje 50,ooo-tal inv. —
och en senat, i vilken ingå dels två genom
direkta val utsedda representanter för varje provins,
dels 12 representanter, utsedda av vissa
korporationer. Valrätt och valbarhet tillkomma varje
medborgare över 18 år, som kan läsa och skriva.
Presidenten utses genom direkta val för 4 år och får
icke omedelbart omväljas. — E. är indelat i 18
provinser under var sin av presidenten utsedd
guvernör.
Rättskipning. Högsta domstolen i Quito
utgö-res av 5 domare, valda av deputeradekammaren
för 6 år. På samma sätt utses led. i de 8
domstolar, som döma i andra instans. Antalet
underrätter är jämförelsevis stort.
Vapen och flagga. Vapnet visar inom en oval
en landskapsbild med ett berg (Chimborazo) och
i förgrunden en sjö
med en
segelrig-gad ångare. På
himlen solen mitt i en
del av djurkretsen.
På ovalen, som
vilar på ett gult
spöknippe, en kondor.
A vardera sidan två
flaggor, mellan vilka
t. v. en lagergren
och t. h. en palmgren
framträda upptill. —
Flaggan har 3
horisontala band: gult, blått, rött i proportionen
2, 1, 1. Örlogsflaggans mitt är belagd med E:s
vapen.
Historia. Det gamla indianriket Quito
införlivades 1460 med inkaväldet, vilket 1532—33
erövrades av Pizarro. Under spanska tiden tillhörde
”presidentskapet Quito” först vicekungen i Lima
och ingick sedan 1739 i det nyupprättade
vice-kungadömet Nya Granada Efter upprorsförsök
1809—12 frigjorde sig E. 1820—22 från Spanien
och ingick till 1830 i Colombia. 1830 blev E. en
oberoende republik med general José Juan
F 1 o r e s som president. Landets historia som fri
stat har uppfyllts av revolutioner med
författ-ningsbyten samt av kampen mellan liberala och
klerikala; stundom ha inbördeskrigen utvecklats
till tvister med grannstaterna. Flores’ måg
professor Gabriel Garcia Moreno (president
1861—65 och 1869—75) arbetade för E:smateriella
uppblomstring men överlämnade undervisningen
åt de andliga och slöt med påven ett för kyrkan
förmånligt konkordat. Detta jämte hans
sympa-tier för franskt protektorat över E. gjorde honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
