Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Emfysem - Emigrantagent, utvandraragent - Emigranter - Emigrantfartyg - Emigrantlitteraturen - Emigration
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
629
Emigrantagent—Emigration
630
niskor uppstår sådant s. k. s u b k u t a n t e. på
olika sätt. Genom en bristning i lungvävnaden
kan luft vid andningen tränga sig ut dels i
lungans egen s. k. interstitiella vävnad
(inter-stitiellt e.), dels även utefter luftrören till
halsen och därifrån utbreda sig under en större
el. mindre del av den övriga huden.
Ett subkutant e. kan uppstå även efter
infektion med gasbildande bakterier och blir då
en vanl. livsfarlig sjukdom. Likartat e. kan
efter döden uppstå i de flesta av
djurorganismens vävnader på grund av de vid förruttnelsen
bildade gaserna. — Det verkliga, s. k.
vesiku-lära lungemfysemet är en till
lungvävnaden begränsad, enhetlig patologisk-anatomisk
sjukdomsförändring, framkallad av helt andra
orsaker än subkutant e. Det består i en
fortväxande utspänning av de finaste lungblåsorna,
åtföljd av ett mer el. mindre utbrett försvinnande
av den elastiska vävnaden dem emellan och
sammanflytande av flera sådana småblåsor till en
enda större. Betydande ökning av hela lungans
volym blir en följd därav. Dylika förändringar
kunna framkallas av överansträngningar av
lungorna, genom fortsatta och ihållande utspänningar
vid andningsrörelserna hos hornblåsare, sångare,
dykare m. fl., vidare efter svår långvarig hosta,
ss. kikhosta och luftrörskatarr. Dessa
förändringar inom lungorna medföra oförmåga hos
dessa att utdriva den vid andningen använda luften
samt verka hinderligt för blodcirkulationen
inom lungorna, varjämte dessa under dylika
förhållanden bli mera mottagliga för en infektion,
som framkallar lungkatarr el. dyl.
Emigra’ntagent, utvandraragent,
person, som åtar sig att ombesörja utvandrares
befordran till främmande världsdel.
Emigra’nter (jfr Emigration), utvandrare.
Särskilt två grupper ha blivit historiskt kända
under detta namn:
i) (Fr. les émigrés.) De fransmän (mest av
de privilegierade stånden), som efter
revolutionens utbrott 1789 i allt större mängd
utvandrade. Rhenstäderna fylldes med e., och greven
av Provence (sedan Ludvig XVIII), som
utvandrade 1791, bosatte sig i Koblenz, där även
greven av Artois slog sig ned. E. bildade egna små
hov med arméer och diplomati samt uttalade
sig öppet för väpnat ingripande med utländsk
hjälp för att återställa ordningen i Frankrike.
Dessa planer gynnades av Gustav III, bl. a.
under hans besök i Aachen sommaren 1791. E:s
eget uppträdande, de europeiska kabinettens
intressepolitik och de franska segrarna
omintetgjorde deras planer. De skingrades och togo
tjänst i olika länder. I Frankrike antogos
re-pressalielagar, och slutligen lät konventet 23 okt.
1792 landsförvisa dem för alltid; deras egendom
konfiskerades. Förgäves sökte e. ingripa i
Vendéeupproret. Bonaparte gav dem villkorlig
amnesti 26 april 1802. Småningom återvände
en mängd, men först restaurationen 1814 återgav
dem fulla rättigheter. — Litt.: E. Daudet,
”His-toire de 1’émigration” (3 bd, 1904—07); Alma
Söderhjelm, ”Revolutionärer och e.” (1918); F.
Baldensperger, ”Le mouvement des idées dans
1’émigration franqaise” (2 bd, 1924).
2) Ryska flyktingar efter revolutionen 1917.
Under och efter bolsjevikrevolutionen i
Ryssland 1917 flydde särskilt en mycket stor del av
de bildade klasserna till utlandet; genom de vitas
nederlag trängdes Koltjaks och Wrangels
anhängare över gränserna (de förra mest till Kina,
de senare till Konstantinopel). 1921 uppgick de
ryska e:s antal till c:a 2 mill. E:s ställning
blev ofta förtvivlad, och många dukade under,
i synnerhet i Konstantinopel. Av Nationernas
förbund utsågs Fr. Nansen 1921 till
överkommissarie för hjälp åt flyktingarna och tog sig an
dem med all iver. Bl. a. ordnades deras
stats-rättsliga ställning genom särskilda identitetskort,
s. k. Nansenpass. Många e. vunno
medborgarskap i främmande länder. De största grupperna
funnos i Tyskland och Frankrike, i vartdera
omkr. 400,000. Stora kolonier samlades därjämte
bl. a. i Balkanländerna, Kina, Polen och
Tjeckoslovakien. Inom e. voro olika politiska
åskådningar representerade, från monarkister (särskilt
i Frankrike) till socialrevolutionära. Av el. för
e. ha flerstädes inrättats skolor och
vetenskapliga institut, och av dem ha många tidningar och
tidskrifter grundats. Särskilt i Berlin har
bokförlagsverksamheten bland e. varit livlig. Efter
Nansens död 1930 fortsattes Nansenbyråns
verksamhet. Då denna 1938 nedlades, hade den ännu
600,000 e. av olika kategorier på sina listor.
Ett mindre antal hade sökt amnesti av
sovjetregeringen och återvänt till Ryssland.
Upprättandet av fascist- och nazistregimerna i
resp. Italien och Tyskland medförde en stark
e.-ström från dessa länder, inte minst av judar.
1933—39 lämnade 290,000 e., huvudsaki. av
judisk börd, Tyskland och Österrike. Av dessa
funno 270,000 slutl. fristad i U.S.A., olika
sydamerikanska länder och Palestina. — Vid den
spanska republikens sammanbrott i febr. 1939
flydde 340,000 personer in i Frankrike. Flertalet
repatrierades efter kort tid, men omkr. 40,000
kunde av politiska skäl icke återvända. — Under
2:a världskriget antog e.-problemet, genom
nazismens förvållande och på gr. av Sovjetunionens
och andra kommunistregimers politik oerhörda
proportioner och i flera bemärkelser ny karaktär.
Emigrantfartyg, författningsenlig benämning
på fartyg, avsett för emigranters befordran till
främmande världsdelar. Särskilda bestämmelser
finnas i de flesta länder stadgade för dylika
fartyg och utvandrares fortskaffande.
Emigrantlitteraturen, av G. Brändes infört
namn på den franska litteraturen vid 1800-talets
bör j an.
Emigration, utflyttning, utvandring, i
synnerhet till främmande världsdel för att bosätta sig
där; den motsatta termen är immigration.
I allm. brukar man, särsk. på senare tid,
använda orden migration el. vandring för
att utan åtskillnad mellan utåtgående och
inåtgå-ende strömmar beteckna hela den företeelse,
som består i att människor flytta från ett land
till ett annat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
