Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Encyklopedi - Encyklopedister - Endagsflugor - Endemi - Endemisk - Ender, Axel Hjalmar - Ender, Otto - Enderby Land - En détail - Endivia - Endlicher, Stephan Ladislaus - Endo- - Endocardium - Endodermis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
655 Encyklopedister—Endodermis 656
tematik), 4 (geografi, statskunskap), 8
fortifikation), 10 (skeppsbyggeri), 13 (ekonomi), 14
(trädgårdsskötsel och kokkonst). En brett upplagd
e. planlades av C. C. Gjörwell (”Svensk
en-cyclopedie, innefattande alla vetenskaper och
konster”), varav dock endast första häftet (1781)
utkom. Liknande syfte hade samme förf:s
”Historiskt lexicon bestående af de anmärkningar,
hwilka blifwit utgifne til de i Stockholm
utkommande tidningar och dagblader” (3 bd, 1788
—89). Den första allmänna realencyklopedien i
Sverige, ”Conversations-lexikon” (4 bd, 1821—
26, 4 suppl., 1831—39), var en övers, i
sammandrag av Brockhaus’ tyska. Självständigare och
bättre tillgodosedda i fråga om svenska
förhållanden voro ”Svenskt konversations-lexikon”,
utg. av P. G. Berg (4 bd, 1845—52), och
Bonniers ”Konversations- och universallexikon”, utg.
av M. Schück (4 bd, 1856—66). Bland moderna
svenska e. må nämnas ”Nordisk familjebok”
(18 bd, 1876—94, 2 suppl., 1895—99, 2:a uppl.,
38 bd, 1904—26, 3:e uppl., 20 bd, 1923—34, 3
suppl., 1935—37, 4:e uppl., 1951 ff.), ”Nordiskt
konversationslexikon” (20 bd, 1921—27),
”Bonniers konversationslexikon” (12 bd jämte 1 suppl.,
1922—29, 2 uppl., 14 bd, 1937—48, 1 suppl.
1950), ”Svensk uppslagsbok” (30 bd jämte 1
suppl., 1929—37, 2:a uppl. 1947 ff.). En
bearbetning för den bredare allmänheten med
uteslutande av mera fackbetonade artiklar utgöra
”Åhlén & Åkerlund :s konversationslexikon” (30
bd i liten oktav, 1925—30), ”Åhlén & söners
uppslagsbok” (13 bd, 1931—32, ny uppl. med
titeln ”Hemmets konversationslexikon” i 13 bd,
1932—35, och 4 bd, 1938). Som exempel på
starkt koncentrerade svenska e. kunna nämnas
”Tidens lexikon” (1925—27, 4:e uppl. 1942),
”Lindblads lexikon” (3 bd, 1925—29) samt
”Norstedts uppslagsbok” (1927, 3:e uppl. 1945). —
En från gängse e. avvikande typ utgör Bonniers
”Kunskap, universitet för alla” (5 bd, 1929—30),
varav vol. 1—3 äro ägnade åt de humanistiska
och 4—5 åt de naturvetenskapliga vetenskaperna.
Bland svenska speciallexika kunna följ,
nämnas: E. Nyström, ”Biblisk ordbok” (6:e uppl.
1926), G. Thomæus, ”Allmänt konstlexikon” (2
bd, 1926), T. Norlind, ”Allmänt musiklexikon”
(2:a uppl., 2 bd, 1927—28), S. E. Svensson,
”Bonniers illustrerade musiklexikon” (1946),
”Psykologisk pedagogisk uppslagsbok” (4 bd,
1943—46). — G. Dahlberg & H. Tingsten,
”Svensk politisk uppslagsbok” (1937). —
”Ge-bers handelslexikon” (1923—27), ”Illustrerat
varulexikon för handel och industri”, utg. av C.
Kjellin (1927), ”Varulexikon”, utg. av
Kooperativa förbundet (hittills 2 bd, 1942—45), ”Svenskt
banklexikon”, red. av R. Beije (1942),
”Varu-märkeshandboken” (2 bd, 1945—47)- — ”Svenskt
trädgårdslexikon”, utg. av A. Holzhausen (3 bd,
1938), ”Svenskt lantbrukslexikon” (2:a uppl., 2
bd, 1946—47). — ”Svenska Röda korsets
medicinska uppslagsbok” (1932, 10:e uppl. 1944),
”Veterinärmedicinsk uppslagsbok”, utg. av E.
Hen-ricsson & G. Hägerstad (1938). —
”Motoren-cyclopedi”, utg. av J. Nerén (1925—27). —
”Nor
disk familjeboks sportlexikon” (6 bd, 1938—46),
”Allhems sportlexikon”, 3 bd (1948—51).
Litt.: E. H. Lehmann, ”Geschichte des
Konversationslexikons” (1934); A. Nicolet,
”Encyclo-pædier og konversationslexika gennem tiderne”
(1946).
Encyklopedfster, (fr. encyclopédistes),
gemensamt namn på de skriftställare och filosofer,
som lämnade bidrag till el. togo parti för den
stora franska, 1751—80 utgivna encyklopedien.
Mest bekanta av dem voro Diderot, d’Alembert,
Rousseau, Voltaire, Mallet, Marmontel, Toussaint,
Yvon, Condillac; Helvétius och Holbach.
—-Litt.: L. Ducros, ”Les encyclopédistes” (1900);
A. Cazes, ”Grimm et les encyclopédistes” (1933).
Endagsflugor, dets. som dagsländor.
Endemi (av grek, en, uti, hos, och démos,
folk), benämning på en sjukdom, som är inhemsk
hos ett folk och ofta förekommer på en
bestämd ort, i motsats till epidemi.
Endemisk, som förekommer inhemsk i visst
land el. i viss trakt. Brukas om sjukdom (se
Endemi) samt om djur- el. växtarter
(”ende-mismer”).
Ender, Axel Hjalmar, norsk skulptör
och målare (1853—1920). Han målade många
genrer och altartavlor. Hans främsta
skulpturverk är Tordenskjolds staty i Oslo (avtäckt
1901).
Ender, Otto, österrikisk politiker (f. 1875),
advokat, under tiden mellan 1 :a och 2:a
världskrigen en av ledarna för kristligt-sociala
partiet, 1918—34 Landeshauptmann i Vorarlberg
och 1920—34 medl. av förbundsrådet. E. var
1930—31 förbundskansler och 1933—34 minister
utan portfölj under Dollfuss med särskilt
uppdrag att utarbeta den nya korporativt-autoritära
statsförfattning, som trädde i kraft i juni 1934.
Han blev därefter president i Rechmmgshof, den
högsta finanskontrollerande myndigheten. I mars
1938, efter Hitlers ultimatum till Österrike,
uppmanades E. av förbundspresidenten att bli
kansler men avböjde uppdraget. Efter Anschluss
häktades han och hölls ett halvt år i fängelse.
Enderby Land [e’ndabi lä’nd], kuststräcka
i östantarktis under polcirkeln och på 500 ö. Igd.
En détail [ä detä’j], fr., styckevis, i minut;
i detalj, utförligt.
Endivia, Cichörium endivia, salladsväxt, som i
flera varieteter odlas i mellersta och s. Europa.
En varietet med findelade, starkt krusiga blad
är i Frankrike känd som chicorée.
Endlicher [ä’ntlitar], Stephan
Ladis-1 a u s, österrikisk botanist (1804—49), prof, i
Wien 1840. Han utgav ”Genera plantarum etc.”
(1836—50), en klar och överskådlig beskrivning
av alla kända växtsläkten, ordnade i ett
naturligt system, en grundval för den följande
systematiken. E. var även filolog och utgav en
kinesisk grammatik.
Endo- (av grek. e’ndon), invändigt, in i (i
sammansättningar).
Endoca’rdium, den hinna, som bekläder
insidan av hjärtats vägg.
Endode’rmis, det innersta cellskiktet i barken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
