Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Etiologi - Etioper el. etiopier - Etiopien - Naturförhållanden - Klimat - Växtvärld - Djurvärlden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
911
Etioper—Etiopien
912
Kratersjö i närheten av Addis Abeba.
lära), läran om sjukdomsorsakerna. E. har stor
betydelse ej blott i och för sig utan även för den
allmänna hälsovården (hygienen) och
profylaxen, för diagnosen och terapien.
Man har skilt mellan inre (endogena) och
yttre (exogena) orsaker. De förra utgöras av
förefintligheten av en viss mottaglighet,
disposition el. anlag för sjukdomen, som antingen är
medfödd el. förvärvad; de senare härröra från
luften, marken, klimatet, födan och en mängd
utifrån kommande tillfälligheter. Till dessa
senare höra t. ex. bakterier och andra
sjukdomsalst-rande svampar, parasiter ur djurvärlden, ss. vissa
protozoer, binnikemask, trikiner, skabbdjur, samt
giftiga gaser, metallgifter m. m.
Etiöper el. etiopier (grek. Sithi’opes, de
av solen brända), invånare i Etiopien.
Etiopien, amhariska Itiopia (om namnets
ursprung se Etioper) — det sedan i6oo-talet
begagnade Abessinien användes numera icke
officiellt —, kejsardöme i ö. Afrika; c:a 900,000
km2, c:a 6 mill. inv. Från Röda havet skiljes E.
av Eritrea, från Adenviken och Indiska oceanen
av Franska, Brittiska och Italienska Somaliland;
i v. gränsar det till Engelsk-egyptiska Sudan och
i s. till Kenya. Mot Italienska Somaliland och
delvis mot Eritrea är gränslinjen osäker.
Huvudstad är Addis Abeba.
Naturförhållanden. E. uppfylles av det
etiopiska höglandet och av en del av Somalihalvöns
platåland i ö. och s. ö. Från s. ö. höjer sig
landet småningom, men från övriga håll, särskilt
från ö., stiger det brant upp till en medelhöjd
av över 2,000 m. Mellan bergskedjorna med sina
toppar utbreda sig platåer av olika höjd,
mångenstädes skilda från varandra genom djupa klyftor
med lodräta väggar. Dessa taffelberg, ambas,
bilda på sina ställen hela landskap. E :s högsta
toppar äro Ras Daschan (4,620 m) och Buahit
(4,529 m). S. om Tanasjön nå Gunabergen 4,231
m och längre åt s. ö. den isolerade höjden Kollo
4,300 m. Vulkanisk verksamhet har tidigare
utmärkt E., i synnerhet dess östra del, där smärre
kratrar ännu äro i verksamhet. E:s floder ha
grävt sig djupa bäddar i bergen men äro icke
segelbara. Under torrtiden uttorka de nästan
fullständigt men översvämma under regntiden det
omgivande landet. Mest betydande äro Nilens
bifloder Abai, som genomflyter Tanasjön i n.
E. och längre ned kallas
Bahr-el-asrak el. Blå Nilen,
samt Ätbara el.
Bahr-el-asaud och dess biflod
Ta-kazze samt i ö. E. Hawasch.
Större floder i s. E. äro
Webi-Schebeli och Juba med
talrika bifloder. E:s största
sjö är Tanasjön (c:a 3,000
km2). I s. finnas
avlopps-lösa sjöar: Basso Naebor el.
Stefaniesjön, Abaisjön m. fl.
Klimat. Då E. är beläget i
den tropiska zonen, är
temp.-skillnaden mellan de olika
årstiderna mycket liten.
Tack vare den stora höjden ö. h. är
högslätten svalare, än vad som är vanligt i
tropikerna. Addis Abeba har en medeltemp. av
I4?3 i dec., 17^9 i maj, 13°? i juli och 15^7 i okt.
Men av samma skäl är skillnaden mellan dag- och
nattemp. mycket stor: middagen kan vara
brännande het, medan natten är iskall. Särsk. gäller
detta den torra årstiden. — Nederbörden är
ganska riklig i höglandet, särsk. vid dess kanter
(770—900 mm årl.). Den största nederbörden
inträffar, då solen står högst, alltså under juli
—sept. Dessutom medför n.ö.-passaden en del
nederbörd för platåns ö. sida under vintern. De
omgivande låga områdena, särsk. Danakilöknen,
ha ett hett och mycket torrt klimat. Sistn.
landsdel är därför avloppslös, och dess sjöar ha salt
vatten. — Somaliplatån har relativt god
nederbörd i v., vilken dock avtar, allteftersom höjden
ö. h. sjunker mot ö. Vissa delar av kusttrakterna
vid Indiska oceanen ha sålunda nästan ökenartat
klimat. I de fåtaliga floddalarna i denna del av
E. råder dock ett ur odlingssynpunkt lämpligare
klimat, så att där ganska stora plantageodlingar
kunnat uppstå.
Växtvärld. I dalarna är växtligheten tropisk.
Ebenhoits-, meckabalsam-, gummi- och
pappers-träd, oliv, juniperus, gurunötträd, olika
cederar-ter och sykomorer bilda vidsträckta skogar i
mittlandet. I fjällandet trivas de europeiska
sädesslagen samt durra och sesam; i de lägre
trakterna odlas bananer, oranger, granatträd och
dadelpalmer. Bomullsbusken, indigo, saffran,
sockerrör samt medicinalväxter frodas i mängd i den
tropiska värmen. I höglandet förekommer den
vilt växande kaffebusken, vars hemland är s. E.
(landskapet Kaffa, därav namnet).
Djurvärlden i de låga, heta och fuktiga
trakterna liknar det övriga mellersta Afrikas. Där
leva elefanten, noshörningen, flodhästen,
busk-svinet, flera olika slag av antiloper, en stor
seb-ra-art m. fl. Hyenan är en riktig landsplåga.
Lejon, leoparder samt åtskilliga smärre rovdjur
förekomma även. Ofantliga hjordar av
hornboskap ströva omkring på de gräsrika högslätterna.
De etiopiska hästarna äro förträffliga.
Dromedaren förekommer endast i n. ö. delen av E.
Märkvärdig är den s. k. sanga-oxen med sina
meterlånga horn. Alla Europas vanl. husdjur
trivas jämväl i E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
