- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 7. Eugene - Frank /
89-90

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Exlibris, bokägarmärke - Ex mandato - Exmoor - Exmouth (stad) - Exmouth, Edward Pellew - Exner, Felix - Exner, Johan Julius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

89

Ex mandato—Exner

90

Exlibris av Oscar Björck (t. v.), Arthur Sjögren (i mitten) och Albert Engström.

r i s, det äldre slaget, utgöres av sådana
bokägarmärken, som medelst graverade
stämplar anbringas på den ena el. bägge
pärmarnas yttersidor, i guld- el. svarttryck, och består
av inskrifter, initialer, monogram, sinnebilder,
vapen o. dyl. Pärmexlibris voro brukliga redan
i slutet av 1400-talet. Det andra slaget av e.
utgöres av enstaka blad av olika storlek med
någon för ägaren karakteristisk inskrift (namn,
initialer, sentens o. dyl.) med el. utan bildliga
framställningar (vapen, symboler, små
landskapsbilder o. s. v.), vilka blad fästas på
frampärmens insida.

Tyskland var det första land, där e. kommo i
bruk. Något senare följde Frankrike och
England. Under 1600- och 1700-talet voro e. i
kopparstick och träsnitt vanliga i Sverige. Med
1700-talets utgång gick intresset för e. väsentligt
tillbaka; först mot slutet av 1800-talet inträdde
ånyo ett uppsving.

Bland utövarna av e.-konsten märkas i äldre
tider Albrecht Dürer, Hans Holbein, Lucas
Cranach m. fl., i senare tid, särskilt under
1700-talet, många framstående ”vinjettister”, ss.
Boucher, Eisen, Moreau, Chodowiecki m. fl., och
i nyaste tid engelsmännen Walter Crane och
Burne-Jones jämte många andra. Bland moderna
svenska konstnärer, som ägnat sig åt
framställandet av e., må nämnas O. Björck, Albert
Engström, Ernst Norlind, Torsten Schonberg, A.
Sjögren. — Sedan 1937 verkar Svenska
exlibris föreningen och sedan 1943
Dansk exlibrisselskab. — Litt.: C. M.
Carlander, ”Svenska bibliotek och ex-libris” (3
bd, 1889—94; ny utvidgad uppl., 6 bd, 1904);
F. Warnecke, ”Die deutschen Bücherzeichen”
(1890); W. Hamilton, ”French book-plates”
(1896); E. de Budan, >”Bibliographie des
Ex-Libris” (2:a uppl. 1906). På sv. märkas bl. a.
flera arbeten av Arthur Sjögren och H.
Lager

ström. Sjögren har även utgivit Svensk
Exlib-ris-Tidskrift (årg. 1—7, 1911—17); sedan 1946
utg. i Köpenhamn Nordisk exlibristidskr.

Ex mandäto, lat., enligt uppdrag.

Exmoor [e’ksmoa], bergstrakt i s. v.
England, s. om Bristolkanalen; når i Dunkery 520
m ö. h. E. var fordom skogrikt (E. Forest),
upptages nu av betesmarker, hedar och mossar.

Exmouth [e’ksmåuj>], stad och badort i eng.
grevsk. Devonshire, vid mynningen av floden
Exe; 15,000 inv.; utmärkt golfbana.

Exmouth [e’ksmauj>], Edward Pellew,
Viscount E., engelsk amiral (1757—1833). Han
vann först under nordamerikanska frihetskriget
och sedan under revolutionskrigen mot Frankrike
rykte genom många djärva bragder. Han blev
1796 baronet. Befordrad till konteramiral 1804,
var han 1804—09 högste befälhavare över den i
Indien stationerade flottan. 1814 blev han pär
och sändes 1816 med en eskader till Alger. E.
krävde av dej en omedelbar försäkran om
slaveriets avskaffande, och vid dennes vägran
bombarderades Alger. Dej en nödgades gå in på
segrarens villkor, och mer än 3,000 kristna slavar
befriades. För denna bragd belönades E. med
bl. a. viscountvärdighet. Kort före sin död blev
han amiral.

E’xner, F e 1 i x Maria, österrikisk
meteoro-log och fysiker (1873—1930), blev 1910 prof,
i kosmisk fysik i Innsbruck, 1917 föreståndare
för centralanstalten för meteorologi och geofysik
i Wien och samtidigt prof, i geofysik vid univ.
där. E. lämnade viktiga bidrag särskilt till den
moderna dynamiska meteorologiens utveckling.
Han omarbetade Pernters ”Meteorologische
Optik” (1909; 2:a uppl. 1922). E:s ”Dynamische
Meteorologie” (senaste uppl. 1925) räknas till
standardarbetena på sitt område.

E’xner, Johan Julius, dansk målare
(I825-—1910). Han ägnade sig åt framställning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffg/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free