Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Falke, 2. Gustav - Falke, 3. Otto von - Falkenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
Falkenberg
174
Parti av Storgatan i Falkenberg, sedd från Rådhustorget.
(1853—1916). Hans diktning
präglas av längtan och
resignation, naturglädj e och
inre stillhet. Ur hans
produktion må nämnas diktsaml.
”Mynheer der Tod” (1892),
”Tanz med Andacht” (1893),
”Zwischen zwei Nächten”
(1894) och ”Hohe
Sommer-tage” (1902)’. 1912 utkommo
hans ”Gesammelte
Dicht-ungen” i 5 bd.
3) Otto von F., son
till F. 1), museiman (1862—
1942). Han skrev gedigna
arbeten om konstindustri, var
direktör för
Kunstgewerbe-museum i Köln 1895—1908
och i Berlin 1908—20 samt
generaldir. för Staatliche
Museen i Berlin 1920—28.
Bland F:s arbeten märkas
”Deutsche Schmelzarbeiten
des Mittelalters” (1904), den för studiet av
europeisk och asiatisk textilkonst grundläggande
framställningen ”Kunstgeschichte der
Seiden-weberei” (2 bd, 1913; 3:e uppl. 1936), ”Deutsche
Möbel des Mittelalters und der Renaissance”
(1924). F. grundade 1928 tills, m. A. L. Mayer
konsttidskr. Pantheon.
Falkenberg, stapelstad i Hallands län, på
bägge sidor om Ätran, nära dennas utlopp i
Kattegatt. Areal 12,61 km2; 8,441 inv. (1951).
F. har uppvuxit som fiskläge, vägknut och
hamnstad, där kustvägen korsade den hit upp
segelbara ån 2 km ovanför dess mynning.
Under medeltiden lågo här strax intill varandra
två skilda städer, Nybys F., senare vanl.
bebenämnd Ny-F., som synes ha varit den äldsta
staden, belägen c:a 1 km ovanför nuv. F:s
centrum, och Gamla F. å platsen för F:s nuv.
centrum. Stadssamhällena vid F. synas ha
funnits redan före mitten av 1200-talet. De äldsta
bevarade stadsprivilegierna för F. äro Kristian
IH:s 1558 givna bekräftelser på stadens äldre
privilegier. Genom sitt gränsläge blev F. ofta
krigshärjat; 1318 erövrades Falkenbergshus av
Erik Menved under dennes strider med Kristofer,
1356 förstördes slottet fullständigt av Erik XII,
under Engelbrekts fälttåg 1434 antändes det
återuppbyggda fästet av dess kommendant Äke
Axelsson Tott inför Herman Bermans
kapitula-tionsbegäran och jämnades därefter med marken.
Ny-F. fanns kvar som stad ännu 1528, och den
exakta tidpunkten för stadens försvinnande är
okänd; ruinerna av dess kyrka och gator äro
numera framgrävda. Även Gamla F. hade vid
Hallands övergång till Sverige sjunkit ned till
en obetydlig stadsort på högst 200 inv. 1660
förlorade F. sina stapelstadsrättigheter, varefter
dess tidigare ej obetydliga handelsflotta förföll,
varjämte staden 1660, 1706, 1708 och 1718
härjades av svåra bränder, men den repade sig åter,
tack vare att den 1676—1724 åter hade
stapel-rättigheter. Förlusten av dessa sistn. år och
nya bränder verkade så hämmande, att F., trots
ett särsk. inom krukmakeri- och
tegeltillverkningen livligt hantverk och sitt sedan äldsta tider
berömda laxfiske, ännu 1805 hade endast 642 inv.
Ännu 1860 hade F. blott 1,131 inv. men
utvecklades därefter, bl. a. tack vare 1858—60 års stora
hamnarbeten, i något snabbare takt och återfick
1868 stapelstadsrättigheter. Järnväg erhöll F.
först 1886, då västkustbanesträckan mellan
Halmstad och Varberg öppnades för trafik; tiden
närmast efter tillkomsten av F:s 1894—1904 i olika
repriser öppnade järnväg till Limmared
genomgick F. en mycket snabb utveckling. Den efter
1910 långsammare utvecklingen berodde delvis på
att åtskillig nybebyggelse förlädes i det 1937
inkorporerade förortssamhället Arvidstorp (omkr.
750 inv.); först efter 1941 har F. åter börjat
att snabbt utvecklas. F:s industri har sedan
slutet av 1930-talet befunnit sig i stark
utveckling; vid 43 arbetsställen sysselsattes 1949
1,475 arbetare. Kraftigast utvecklade voro då
skoindustrien med 5 fabriker, läderindustrien med
ab. Dan. Lundgrens läderfabrik, tegelindustrien,
livsmedelsindustrien och bryggerirörelsen,
varjämte särsk. under de allra senaste åren
metallindustrien starkt utvecklats genom en rad
nya småindustrier och den 1947—48 från
Stockholm hitflyttade tankvagns fabriken, Chr. Olsson
i F. ab. (omkr. 200 arb.). Vidare märkas en
parkett- och en konfektionsfabrik.
Handelsutvecklingen i F. har under senare år gynnats av att
bussnätet knutit de betydande omgivande
bygderna till F., och med 12 från F. utstrålande
busslinjesträckningar är staden nu jämsides med
Halmstad länets största busstrafikknut.
Hamnen, som 1911—26 förbättrades, har ett
vattendjup av 5,0 m och en kajlängd av 1,200 m
samt hade 1949 549 ankommande och
avgående fartyg. Handelsflottan i F. uppgick 1950
blott till 3 fartyg om 216 nettoregisterton.
F :s laxfiske (”halmstadlax”) är tack vare
lax-odlingsanstalten vid Hertingsfallet fortfarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
